Bye bye!


Nu drar jag till Oskarshamn tillsammans med Icka, Tessan och Nicole för cirkusskola i en vecka.
Det blir roligt! Skönt att komma bort lite...
Kameran hänger med naturligtvis.

På fredag kommer jag hem, tvättar och packar om, sedan bar det av på lördagen igen. Till Gränna en vecka med cirkusen där vi ska uppträda i vårat cirkustält och campa med tält och husvagnar runt om. Åh, vad jag älskar turnén! Det brukar bli den roligaste veckan på hela sommarlovet, även om det nästan alltid får för sig att regna.

Så nu ser ni inte mig på ett tag.

Nakna män.

Igår försvann hela dagen på en scenshow på Bönergården i Finspång. 12-18 var jag hemifrån, med något som jag trodde skulle ta ett par timmar. Men, förutom lastandet av rekvisita, så var det riktigt roligt. Ett väldigt fint ställe precis vid en sjö, med cafe, servering och mysig badplats. Vi spelade beachvolleyboll i väntan på uppträdandet ,vilket var sjukt kul, även om alla var ganska kassa...


Jag uppträdde med salto och Lekmännen och jag och Lovisa klarade ett trick som vi bara fixat en gång tidigare på föreställning. Roligt att uppträda med glad och trevlig publik!

Därefter var det bara hem och duscha, sedan bar det av till Rebecka för drinkkväll med tjejgänget.
Åh, vad kul vi hade! Och oj vad många goda och äckliga drinkar vi gjorde! Campari är ingen höjdare direkt.
Emelie fick en massa presenter, alla med snopptema - en hoppande snopp, en äggastekarform i form av en snopp, iskuber i snoppform, en kortlek med nakna män och plåster med en grabb som visar rumpan... Fånigt men roligt! Det ska självklart med till Australien!
Vi hade mycket kul med den där kortleken sedan... Det blev en hel del kommentarer om killarnas utrustning och utstyrsel. Men direkt snygga var dem inte.
Vi spelade kortspel och vid ett kort skulle man komma på en regel. Jag bestämde att man var tvungen att säga "Underbara Gusten!" efter varje mening, annars var man tvungen att dricka fem klunkar. Det var grymt kul! Särskilt när Gusten inte är särskilt underbar...
Vi snurrade flaska och frågade ut varandra om diverse pinsamheter, gällande sex framför allt. Mycket roligt fick man reda på, till exempel att... Nej! Inga avslöjanden här inte.
En riktig tjejkväll helt enkelt. En mycket lyckad sådan.

Snor två bilder från Emelies blogg:

Emelie censurerar bra.


Vi drog vidare till Otten och dansade loss till dålig musik, Frida blev trampad på foten så att blodet sprutade och vi letade Jägerhalsdukar. En störd kille kom och satte sig vi vårt bord. Han bara sig sig ner och ville att vi skulle fråga vad som helst. Andreas hette han, 21 år från Colombia och Västerås. Han garvade loss till Saras och Beckas planer om stuntskola i London och försökte demonstrera hur ett stuntfall skulle gå till. Grymt rolig kille, men sedan kom en annan kille och förstörde allting.
"Du är sjukt äcklig!", sa han till Andreas, som inte hade gjort honom någonting över huvud taget.
Såklart blev Andreas förbannad och slog till honom på käften. En vakt kom, öl spildes ut över mina ben och jag försökte ropa till vakten att ta bort den idiotiska killen. Blä. Fan vad jag hatar sådana människor.

Det var ändå en lyckad kväll. Orkar inte bry mig om personer som förstör. Vi hade i alla fall kul ändå!

Till Mickis:






Till sist.

Veckans sista dag med cirkusskolan i Söderköping.
Det gick toppen!
Barnen var sjukt duktiga och uppvisningarna blev jättebra. Alla var nöjda och glada, föräldrarna applåderade och skrattade en väldig massa, barnen hade roligt, men framför allt - det regnade inte! Trots SMHIs prognos med mörka moln och regn hela dagen lång.
Hade det regnat hade det blivit kaos. Ingen stans att hoppa studsmatta, jättetrångt med alla barn och föräldrar inomhus och lite för lågt i tak för att köra diabolo. Nu regnade det inte och allt gick hur bra som helst!
Det bjöds på stora pyramider, volter på studsmattan fantastiska kast med diabolon och bollarna och rolig maskgång.


Men först, krångel med stereon. Låna skarvsladd och elluttag och ditten datten.

Jag fick presentera föreställningen och alla nummer för alla föräldrar och släktingar. Lite läskigt att prata inför så himla mycket folk, men det gick bra och alla var så glada och trevliga så.

Får jag presentera; Supermoa!
Det var det jag sa alltså.
(Stina har fotat typ allt.)




Sen kom barnen.

Akrobatiknumret.

Sista - duktiga Amanda gör Flickflack!


ZuperZander!

Superpyramiden! Min egenkomponerade stolthet som jag knåpade ihop för några år sedan. Staden heter den.
Men jag tycker lite synd om de som står underst, för de har ingen aning om hur pyramiden ser ut. Men, de är nöjda och glada ändå.


Såhär ser det ut när vi fikar.

Det är inte klokt vad vi har svullat idag! Eller hela veckan förresten.
Vanligvis äter vi två bullar när barnen får en. I smyg. Dessutom käkar vi både för- och eftermiddag. Detta innebär 5x4=20 bullar på en vecka. Till det ännu några extra ibland. Idag åt jag två bullar, ett äppelknyte och en tårtbit. Illamående.



Jag och Stina är sååå snygga!

Vi prydde busken med bullar. Orkade inte mera.

Jag fotar:



Sötaste Moa.

Glad Ida, sur Ida.

Akrobatiknummer.

Småttingarna gör pyramidnummer.
De andra tyckte att "Nej, de är för små, de kan inte göra några stora pyramider".
Jag gav mig inte. Duktiga minsann!


Jongleringsnummer. Som avslutades med att Markus stoppade in två bollar som bröst innanför tröjjan.
Publiken fick sig ett gott skratt... En riktig liten spexare den där Markus.

Tack för oss!

En rolig vecka!
Det blev dock en väldig massa körande idag igen, såklart. Åh, vad jag är trött på den där jäkla släpkärran!
Först till första lokalen, rulla släpkärran till en gräsmatta en bit bort. När allt var slut - hämta bilen, sätta på släpkärran på bilen och köra den till den andra lokalen. När föreställningen var över - koppla loss släpkärran, köra bilen genom en smal gränd där inte släpkärran kom igenom, köra runt kvarteret, vända på släpkärran, krångla och veva en massa för att få på den igen, köra runt kvarteret och lasta in alla saker och tillslut till Norrköping. Där skulle vi först lämna av Stina och Agnes vid Resecentrum, sedan till Marcus för att hämta cirkusnycklarna och vidare till cirkusen för att lasta av allt som fanns i släpkärran där. Där var det för smalt för att vända och det gick inget bra att backa med släpet, så vi fick koppla loss släpkärran, rulla bort den en bit och sedan koppla på den igen när vi var klara. Därefter till Hyresgätföreningen för att lämna släpkärran och därmed koppla bort den en sista gång. Puh! Bööökigt!

Alltid samma tur.


Igår på cirkusskolan la jag alla mina kameragrejer på ett bord när vi fikade. Efter ett tag satte jag mig på bordet, men var lite slarvig och stötte till ett objektiv. Det rullade över bordskanten och ner i golvet.
Jag tänkte att "det där gick nog bra, det håller alltid", men jag skakade på objektivet och oj, vad det skramlade! Det verkligen hördes att någonting hade lossnat och for runt där inne.
Det bara högg till i kroppen. "Fan!" fick jag ur mig.
Sakta öppnade jag objektivlocket och till min fasa så var linsen helt spräckt och i hundra bitar.
Trodde jag.
Men, jag kunde andas ut, för det var bara UV-filtret som hade gått sönder. Det är som en glasplatta som sitter längst fram på objetivet som extraskydd. Kostar runt 50 kronor att köpa nytt. En billig försäkring helt enkelt. Linsen och resten av objektivet var helt oskadat.
Vilken jäkla tur jag hade!

Nu har jag köpt tre nya UV-filter från Ebay. Det kändes ganska nödvändigt, eftersom mina tre objektiv som jag använder nu saknar det skyddet. Bra mot repor och andra småskador med.
Så, strax dimper det ner i brevlådan.

Cirkus dagen lååång!


Det blir en massa cirkusbilder nu. Men eftersom jag jobbar med detta hela dagarna, så får ni stå ut ett tag.
Vad jag mer har gjort i dag:
Ätit mat i bilen, följt med mamma till Haga cykel och Ö&B, åkte upp till cirkusen en timme innan träningen började, eftersom jag var tvungen att åka med mamma, för att sedan upptäcka att det inte var någon träning. Försökte få tag på folk innan, men lyckades inte. Tränade lite trapets i min ensamhet, men ganska tråkigt, eftersom jag inte kan ett skit. Så, jag åkte hem, hämtade Malin, tittade på dokumentär om sexrevolution i Kina.
Sedan hit. Till datorn. Kul att veta va!?

Vig unge.

Felicia och megastor vovsing.

Träna nummer.

Jag fick hoppa in i pyramidnumret.


Liten Moa.

Stina fotar geting. Eller jag tror minsann att det är en förklädd fluga.

Bita upp diabolosnöre.


Agnes är hemsk.

Elsa var med idag i stället för Mickis som åkt på festival - West Cost Riot i Göteborg.

Min tur att vara sexig i rutchkanan. Om det blev så jäkla sexigt vet jag inte.
Problem nummer ett - att komma upp:


Dagens misstag:
Jag hittade inte nycklarna till släpkärran i morsen, så jag sprang runt som en tok och letade efter dem här hemma. Sedan kom jag på att de kunde vara på cirkusen, för jag vet att jag hade lagt de i fickan på mina shorts som jag hade då. Men i fickan var de inte kvar. Jag hann inte åka upp till cirkusen, för då skulle vi kommit för sent till Söderköping. Så jag fick först åka och hämta Elsa, Stina och Agnes, sedan lämna av dem på cirkusskolan i Söderköping så de fick sätta igång allting, sedan tillbaka till Norrköping och cirkusen. Nycklarna var där som tur var, de låg snyggt upplagda på en pärm...
I alla fall, tillbaka till Söderköping sedan. En väldig massa onödigt åkande alltså.
Klantmoa.

Eftermiddag.



Stina och Agnes otäcka mat.

Stina blev en tjockis på något mystiskt vis.

En idé.

FontänMoa. Som ni ser här har jag helt fel teknik. Jag blåser nämligen nedåt.

Sötingar på toan.




Åh, jag tycker att han ser så sjukt busig ut!
Ser han inte ut som en sån grabb som skulle kunna kissa brevid bara för att det är roligt?
BusJonathan.

SötisAlva.

Poi är inte alltid så lätt...

Underbar himmel när vi åkte hem.
Åk till vänster så kommer ni till mig. Om ni förstår var detta är fotat...

Kolla vad vi har köpt!


Mera cirkus!


Nu med min bra kamera.

Einar och Anton går skottkärra.

Isabelle hjular.

Pyramiden Pizza.

Einar kör diablo, Mickis knäppar sig och Mickis jonglerar med tungan utanför.

Sötaste Dorothea.


Gullungen Douglas.

Mumsiga äppelknyten till fika. Barnen fick en. Jag åt två och en halv.



Jag flyyyger!

Stina ser helt psykiskt störd ut.

Dags för hemgång.

Banka ner sned matta. Stina lämnades ensam ovanpå.


Hetingar i rutchkanan.

Det skulle nog vara ganska lätt att sälja en del bilder till föräldrarna.
Men hur skulle man lösa det rent praktiskt?

I morgon får ni den spännande fortsättningen - lunch och eftermiddagsgruppen..!

Kissdrottningarna.


När jag ändå lägger upp en massa filmer, kan jag lika gärna visa den här.
Från skolavslutningen, lärarna (Pink Queens) uppträder och publiken jublar konstant.


Husbyggar Emelie.


Emelie är en mästare på korthus, se bara!


Dock lyckas hon inte få klart något i denna film, men nästan...


Midsommar om ni inte fattade det.

Sörpingungar.


Bygga pyramider...
"Jag har min danskjol på mig!" Mmm, jättebra.

Fula flygplansarmar.

Sur tjej och sprallig grabb.

Ungarna var duktiga och vi byggde en jättestor pyramid, men den kunde jag inte ta kort på, eftersom jag organiserade upp allting och alla tränare höll i barnen. INågon annan dag kanske.

Världens bästa godispåse!

Agnes stängde fönstret med gardinen utanför utan att märka

Mickis fixar förnster, Agnes och Stina äter mat. Stina är lustig och står på händer.

Vi tränar på eldblåsningsteknik på luchrasten genom att blåsa iväg vatten.
Det var bara Stina som kunde.



Mera barn. En sjuk söt kille gömmer sig bakom den mörkas fingrar. Det får bli ett nytt försök!
På eftermiddagen gick tiden till att ta försöka få ett kort på världen sötaste grabb utan att han märkte något.
Det gick inget vidare. I morgon ska jag!

Jag jobbar och sliter och blommande blad.


Sommarens första dag som tränare på bostadsområdessommarcirkusskolan.
Det var roligt, trots att jag fick göra det mesta, i alla fall på förmiddagen - skriva upp alla barn på en lista och ta emot betalningar, informera om veckan för alla föräldrar, försöka organisera upp allt kaos, hålla reda på nycklar, sätta i gång barnen med uppvärmning och övningar på matta, hålla i jonglering, köpa fika, göra fika, köra släpkärra...

Det var slitigt med två olika bostadsområden i Söderköping. Ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen, vilket innebar att vi fick plocka upp grejjerna på första området (mattor, studsmatta, jongleringssaker), sedan i med dem i släpan, köra till nästa område, inse att vi inte skulle vara där längre, utan på ett annat område, krångelbacka med släpan (ja, jag klarade det!), köra till det området, packa ut allt ur släpan och sätta upp allting igen. När dagen var slut - in med allt i släpan och köra till det första området för att parkera släpan där.
En hel del krångel alltså.

Det kom riktigt mycket barn, vilket var kul. 22 barn i första området - men en väldigt lugn och otroligt duktig grupp, sedan 36 barn i det andra området (imorrn kommer fyra till). Den gruppen var lite stökigare, med en del störiga killar. Vi var tvugna att vara inne eftersom det inte fanns någon bra gräsmatta och det kom små skurar hela tiden. Jag hatar att vara inne! Det blir så jobbigt hög ljudvolym, alldeles för liten yta, stökigt och ingen plats för studsmattan.
I morrn får vädret ta och bli bra!

Några killar frågade om jag kunde göra volter, så jag visade en bakåtvolt för dem på asfalten.
Haha, inte lite respekt jag fick sedan...

I alla fall väldigt roligt folk att jobba med. Mickis, Stina och Agnes. Dessutom bra träning att ha mycket att göra och hålla reda på inför jobbet som skolfotograf sedan.
Om jag får 36 ungar och deras föräldrar att lyssna på mig, borde inte en skolklass vara något problem!

Titt så mycket pengar!


Såhär mycket pengar har jag nog aldrig haft i kontanter förut.
I alla fall inte i så stora sedlar.
2 500 kr. Stipendium och studentpresenter.

Men försök inte att råna mig, för nu mera sitter de tryggt och säkert på mitt bankkonto.

Work is king.


Jag måste bara skryta lite över min duktighet.
Igår städade jag rummet hela dagen. Konstant från 12-20.
Ja, ni har ju hört om mitt pappershittande i några dagar. Jag har städat i några dagar.
Sorterade och kastade sjukt mycket papper, lade allting i märkta lådor, dammade, klistrade in bilder och tidningsutklipp i album, möblerade om i bokhyllan, bytte trasiga glödlampor...
Jag kan hålla på hela natten, men det tror jag inte att ni vill läsa om.

Ni får se bilder i stället.
Allt kanske inte syns så jättemycket, men det gör otroligt stor skillnad för mig.
I stället för att ha ett helt skrivbord fyllt med papper, massvis med lådor fyllda med papper och mänger av påsar fulla med papper från skolan, allt i en enda röra, är de nu sorterade och mer än häften slängt, så att det man vill ha går att hitta.
Dessutom ser inte bokhyllan ut som ett bombnedslag med massvis av kartonger och damm överallt.
Nu mer - snyggt och prydligt.





Frågan är bara var man gör av en megastor skylt på 1.75 och en lång balklänning...
Frågan är också hur länge jag kan hålla det såhär.

Saltomoa.


Jag hade helt glömt bort att visa er dräkten till voltnumret som jag sytt:
(Förlåt för att jag ser helt flum ut på bilderna!)



In action:



Lite knepigt att tajma in helt ensam med självutlösare...

Dräkten blev ju klar för typ en månad sedan, bara att jag har missat att lägga upp det på bloggen.
Axelbanden på första bilden har nu sytts fast i stället för att knytas.
Dessutom har jag klippt ut tre dräkter till, fållat alla och sytt 1och 1/2 av dem. Rätt så mycket jobb...

Midsommar


Det blev en tur ut till Sara i Skärkind där det grillades, dracks och lektes med hästarna.
På vägen dit körde Becka ut på väggrenen på motorvägen när hon spanade efter en älg. Hon höll dessutom på att köra på en bil som blev puttad vid sidan av vägen, för att hon tittade åt ett annat håll.
Vi kom fram i alla fall.


Emelie var söting midsommar/hulahula-krans.

Jacke, Jonas, Henka och Jonas.

Grabb inne på toaletten.
Sara och kissekatt.


Lite bilder jag fotat med Emelies kamera...(snodda från hennes blogg):
Den kameran vandrade runt en hel del, till allt möjligt lustigt folk som inte fattade särskilt mycket av alla inställningar.

Emelie var läskig med grön dricka. Den såg ut som nån sorts målarfärgsblandning, men enligt henne var det endast apelsinjuice, blå likör och vodka.




Vi klappade hästar i hagen, samt pimpade en med Emelies midsommarkrans.
Snyggt, eller hur?
Jag var en smula rädd, vilket kanske syns på bilden...
Dessutom gör jag mojjepose med armen.

Precis innan vi skulle gå hem så gick jag förbi vardagsrummet. Det var ganska mörkt, så jag såg inte vilka som satt där inne (jag var väl lite drucken också), bara att det var två personer som glodde på TV.
- Varför sitter ni här och häckar?! sa jag, när jag fick syn på vad jag trodde var Peter.
- Ehh.. varför inte? svarade Saras mamma.

Inte lite pinsamt att säga så till hennes föräldrar...
Det blev i alla fall en lyckad kväll, trots att Becka kör som en tok och diverse pinsamheter!

Proppa i saker.


Jag och Anna letar väskor på Myrorna.




Anna hittade en gräslig som såg ut som asfalt. En massa fult.



Jag är vit och hittar inte ett jota.

På stan om natten.

Från förra fredagen. Lekmaniparken och trams med Anna.
Ta en titt. Vi är stolliga.



Tack för en härlig kväll hälsar Anna.

Ljug och fasaner.


Det var Tramsanna som skrev det förra tjossit.
Är ni med?

Anna är kissnödig´, Det sipprar sakta längs hennes ben.
"Det är varmt och bränner på låren."


Anna har tippat fel på fotbollsmatchen. Ryssland leder. Inte bra!

frukt och bär

jag sitter hemma hos anna och tittar på barn från bullerbyn eller vad det nu heter...en verkligen pytteliten pojke ur barnaskaran skrattar oavbrutet som en häst. gnägg, gnägg på ett frustrerande vis! nu slog jag över till ztv och möttes av ett vackert brett, snett leende - tommy x. vem tusan är han? anna föll ihop på golvet och smälte av hans skönhet..
anna har satt en morot i halsen... //


Tjuvjagaren.


Jag hade en konstig dröm inatt.

Jag var hemma hos Rebecka tillsammans med Frida, Emelie och Sara. Men det såg inte alls ut som det gör hos Rebecka på riktigt, utan det här var mer som en stuga mitt ute i skogen. Vi satt och pratade på golvet i stugan och plötsligt var Rebeckas dyrbara gigantiska tavla försvunnen.
"Men, hur kunde någon ta med sig den utan att vi märkte något?" sa jag.
"Men, hallå, den hade ju hjul på sig, det är väl inte så svårt. Bara att rulla bort den", svarade Becka.
Becka var ändå väldigt upprörd över den stulna tavlan, så hon satte mig på vakt så att inget mer skulle försvinna. Mitt i natten fick jag smyga omkring utanför stugan så att inga tjuvar skulle komma åt dyrbarheterna. Jag höll hela tiden koll på tavlan (som hängde på väggen igen av någon anledning), samtidigt som jag gömde mig bakom träd och buskar i mörkret .

Plötsligt var det tre personer därinne, som blixtsnabbt monterade ner tavlan. Jag haffade dem när de precis klättrat ut genom fönstret.
"Vad fan håller ni på med!" skrek jag åt dem.
Jag var riktigt förbannad. Hur kunde dem ens komma på tanken att sno Rebeckas tavla! Tjuvarna var Mickis, Icka och Tessan (från cirkusen).

På något sätt så lyckades jag arrestera dem och ta med mig dem någon stans. Dagen efter så berättade jag stolt för Becka att jag lyckats haffa tjuvarna. Hon tyckte såklart att det var bra, men jätteglad blev hon inte, hon hade snarare räknat med att jag skulle få tag på dem.

Efter några dagar gick jag på stan med Becka, Emelie och Frida. Plötsligt började jag gråta, när jag insåg att jag var tvungen att välja sida. Antingen skulle jag anmäla Mickis, Icka och Tessan, trots att vi var rikitgt bra vänner, eller så skulle jag låta dem gå fria, för att vara snäll mot Rebecka. Tjuvarna hade ju ändå gjort något som var väldigt fel, så det kändes dumt av mig att låta dem gå.
De andra förstod inte alls varför jag grät, men jag var helt förkrossad. Vem skulle jag fortsätta vara vän med? Någon skulle hata mig hur jag än gjorde.

Jag minns inte hur jag löste problemet till slut. I alla fall en hemsk dröm.

Beundrarbrev.


Andra saker jag hittat när jag städat:

- En biobiljett (julklapp)
- 100 kronor (julklapp)
- En massa snören från en gammal kjol (kastades)
- Ett kärleksbrev (garvades åt)
- Indianflätor från dagis- eller lågstadietiden
- Gammalt hårt godis som jag gav till pappa
- En lapp:

Till min underbart sköna Moa
Hej Moa!
Du är en busig filur och du har ett lejonhjärta RaWWW
Du strålar mer än solen är stolt som en tupp, men ändå kan jag inte låta bli att tänka att jag så gärna vill knäcka ett ägg på dig, och se det rinna nerför din nacke. Jag vill även steka bacon på din rara stjärt. Den är bara så heet. Hoppas du älskar maj med.. Imorrn kanske vi kan ses?
Snälla!! Vad sägs som om tidningsrummet på Kungsgård, jag tar med mig Mcdonalds. Kl 9.45.
/MVH Beundrare

Egentligen var denna lapp från Emelie, Rebecka och Frida (om man tyder handstilarna riktigt noga), men det behöver vi inte låtsas om.

Brödskor.


Jag gillar inte att 1000 apor, med Calle Schulman och Mat-Niklas i spetsen, har snott min och Emelies idé med bröd-skor!
Reklamen vi gjorde i vintras:


Deras blajtofflor (visserligen mycket snyggare...):



Helt sjukt att de fått samma idé som vi. Helt sjukt.

Grodmän.


Idag har jag hängt med den här grabben igen:

Isak alltså. Man får ju passa på när han är i stan.

Vi hittade en massa sjuka filmer på YouTube, bland annat den här - Human Tetris.
Länge sedan jag garvade så mycket (okejdå, senast åt barnsångerna i morse).
Men i alla fall, se på det här! Japaner är ett sjukt folk med sjuka TV-pogram:


Popstjärnorna.


Idag rensade jag lite bland hyllor och lådor i mitt rum. Jag hittade något så fruktansvärt roligt!
Ett häfte med en massa sånger som jag och Anna har skrivit. Vi måste ha gått i trean då. Max i fyran. Max.
Helt sjuka texter - antingen ganska deprimerande om något slags avsked eller bara en massa blaj-sånger utan egentlig handling.


Vad sägs om det här:

Mamma varför?
Mamma varför sticker du ifrån mig?
Så hastigt när jag föds
Jag var ju bara barn
och varför gör du så mot mig?
Varför mamma?
Mamma kan du säga åt dig
själv att hålla käft
Och snälla mamma varför gjorde du så?
Nu ligger du i himlen som är blå
Och varför gjorde du så vad tänker du på?


En fruktansvärd text. Som att vi hade världens svåraste uppväxt. Inget jag känner till.
Känn på den här då:

Jag ser en tavla
Jag ser en tavla
Den är så vacker den liknar dig
Men ojsan vad hände nu?
Det var någon som köpte den!
Jag vill köpa blommor åt dig
Och tavlan som liknade dig.


Jag minns att jag tyckte att den var en av de allra bästa. Tillsammans med den här:

Turkisk Smak
Jag jobbar och sliter och
blommande blad
Ja växter och sånt är min
turkiska smak
Ja det är min hobby
och den älskar jag
Som ni förstår jag har en rätt
så ovanlig smak
Jag hejdå det var min visa

Den här är det fart i minsann:

Hej Hallå
Hej Alla balla snubbar
Har ni Hajat
Vi ska spela bandy i dag
Har ni hajat läget
Så kom så kom
Så kom så kom
Så kom
Har ni hajat
Vi ska ut och laja
Så kom så kom
Så kom så kom
Så kom
Vi ska ha skoj
Så kom så kom så kom så kom nu

Jag tror faktiskt att vi hade melodier till allihop med. Ganska så bra, eller hur. Vi hade en framtid om låtskrivare ett tag där. Jag undrar vart de förmågorna tog vägen. Kanske har vi aldrig haft några...


(Den sista bilden hör till ett annat litet häfte...)
Jag fann en gammal tidning också som vi skapade någon gång i samma ålder. Baschker (hur kom vi fram till det namnet). Jag måste säga att den är ganska snygg, men själva innehållet var väl ingenting att hänga i julgranen. 6 sidor, inräknat framsida och vad som kommer i nästa nummer. Som att någon skulle längta till nästa nummer.
Det blev bara en tidning vad jag kommer ihåg. Kanske lika bra.


Jag gjorde en till tidning som jag hittade - Filur. Men den gjorde jag helt själv. Kanske i fyran, femman något sådant. Men jag kan bara hitta det andra numret av den, men det är faktiskt riktigt bra, så det gör ingenting. Hela 13 sidor fyllda med, roliga bilder, pyssel, fakta om schimpanser och en massa annat. Ja, ni ser. Schimpansfaktan skrev jag faktiskt själv bara för den här tidningen. Eller snarare letade upp lite fakta och satte ihop den. Vilket jävla liv jag måste haft. För mycket fritid.
Jag verkar ha valt gymnasieprogram redan där.

Jag är så himla glad att jag har sparat allt det här. För jag minns så väl att vi gjorde dem och det är så otroligt kul hur man uppfattade texterna då och hur man gör det nu. Det är inte direkt på samma sätt. Då tyckte vi att vi var världsbäst. Nu förstår man inte mycket alls av texterna, men lite imponerad blir jag allt ändå. Vi var ju i alla fall jäkligt påhittiga. Sådana där sånger tror jag inte att jag skulle kunna skriva nu, men däremot göra betydligt bättre tidningar...

Jag skrattade åt det här en lång stund i min ensamhet tills tårarna rann. Sedan var jag tvungen att ringa Anna och så skrattade vi i varandras öron.

Gamla tider. Härliga tider. Tiden går fort.

Speed of light.


Lekte lite med blixt igår.

Och lite utan..:


En massa mer blixtbilder hemma:

Kaos i köket. Hur många lådor/skåp kan ni se?



Mest för att lära mig hur blixten fungerar. Men det blev ganska tufft, eller vad tycker ni?

Andedräktsmonstret.


Jag var hos tandläkaren för en timme sedan för att fixa bettskena - en plastgrej som ser ut som ett tandskydd som man har på natten. Jag gnisslar tänder om nätterna.
Jag hade det förut, men eftersom jag hade tandställning så passade den inte i bettet längre. Så den kastades.
Jag förstår inte riktig varför den inte passade och varför de kastade den. Jag hade ju liksom tandställningen i underkäken och bettskenan i överkäken. Men men. Den passade inte i alla fall.

Så de smetade in en metallskopa med blått klägg som trycktes upp i käften på mig. Det gjorde fasligt ont när kanterna på skopan skavde mot tandköttet. Fasen vad hon pressade. Men det var tydligen nödvändigt för att få ett bra avtryck. Annars hade vi fått göra om det - inte roligt.
När klägget stelnat var det dags att ta bort det. Det blev ett fasligt sug så att det kändes som att tänderna skulle ryckas med. Därefter samma sak i underkäken.
Jag kände att tårarna var på väg. Men jag gråter aldrig av smärta. Gnyr en smula bara. Jag gråter för en massa annat, men näst intill aldrig när det gör ont. I så fall är det för att jag tvingar fram tårar för att folk ska tycka synd om mig. Trams.

Egentligen hatar jag den jäkla bettskenan. För att tänderna är ömma när man vaknar eftersom den sitter så fruktansvärt tajt. För att man får så hemskt dålig andedräkt och snustorr mun på morgonen av någon anledning. För att man inte ser riktigt klok ut och lespar när man pratar.
Men tydligen så behöver jag den för att inte förstöra mina tänder.

Mina tänder är inte mina vänner.

Nördmoa.


När jag gick i femman var jag en hejjare på att göra hemsidor.
Jag hade något program där man gjorde hemsidorna med HTML-koder. Det stod beskrivet vilka koder man skulle använda för att göra vissa saker, men jag lyckades lära mig de allra flesta utantill. Jag tror minsann att det var ganska avancerat, med bilder, animationer och länkar. Jag laddade upp alltsammans på någon ftp-server men jag minns att det blev krångel med alla bilder. Jag förstod aldrig hur de skulle laddas upp på servern för att visas rätt på hemsidan.
Så jag la ner allting.

Nu kommer jag inte ihåg ett skit. Det närmsta jag kommit en hemsida är den här bloggen. Jag ångrar att jag inte tog en kurs i webdesign på gymnasiet, det skulle ha varit ruskigt kul att kunna nu. Men bara jag tar tag i det så lär jag mig nog. Om jag klarade ut det mesta när jag var 11 år borde det inte vara något problem nu.

Jo, ett problem - att hitta tid för det.

Putsarkungen


Jag har precis diskat hemma hos Isak. Det var blött. Blött i diskhon och blött på kläderna. Isak riktade strålen på en kopp, så att det sprutade åt alla håll och kanter - med andra ord, vi blev helt nedstänkta. Men kul var det.

Nu tvättar Isak Mys cykel som ska säljas. Jag tittar på. Han jobbar på rätt bra faktiskt. Putsar och fejar. Han får 50 kr för det, så det är klart att han kämpar på...

Idag har jag vart på konferens/kurs med Östsvenska foto igen. Vi strävar efter att bli det allra bästa skolfotoföretaget i Sverige tydligen. Och det går framåt. Förra året plåtades 39 000 elever i Norrköping och lite andra städer runt ikring. I år är det 50 000 barn som ska va med på kort. En rejäl ökning alltså. Det blir kämpigt för oss alla, men klart vi fixar det! Jag ser verkligen fram emot den två veckors långa utbildningen i höst. Jag kommer att lära mig så sjukt mycket! Kunskaper som jag helt klart kommer att ha använding för hela livet. Som fotograf, men även i andra yrken. Att lära sig ta människor och få dem att göra som man vill är ju aldrig fel att kunna.

Farväl på avstånd.


Hela cirkusen var på Busfabriken idag som avslutning på terminen som gått. Jag hade gärna vart där, men jag var inte med alls, eftersom jag var på konferens. När vi var hemma hos Patrik ringde Toves mamma och undrade vart jag var. Tove är ett av de barn som jag är tränare åt.
Alla barnen hade nämligen köpt blommor åt mig, eftersom jag slutar som tränare för dem nu. Men de kunde ju inte ge blommorna till mig, mina små sötungar. Så Toves mamma erbjöd sig att köra hem blommorna åt mig.
Så gulligt gjort!

Jag kommer verkligen att sakna mina små älsklingsbarn! Hela högen jobbiga ungar. Fast de är mest snälla, såklart. Det fungerar ju inte nu när jag ska jobba som skolfotograf. Jag kommer säkert vara helt slut på kvällarna och dessutom reser jag bort någon vecka ibland.
Jag får komma och hälsa på såklart. Men det är ändå lite sorgligt. Som en liten familj har vi blivit.

Men jag behöver förändring och jag behöver pengar. Det kan jag inte få om jag stannar kvar, så såhär får det bli.
Det händer mycket nu.
Jag gillar det!

Gänget.

Idag var jag på konferens med Östsvenska foto hela dagen.
Vi pratade om vad det innebär att vara skolfotograf, hur det krävs att man är som person. Vi såg på en krånglande dator, gick igenom ett väldans finurligt dataprogram och snackade en mass skit.
Det här kommer bli riktigt kul! Åh vad jag gillar varenda en av dem!

Efter en massa genomgångar begav vi hos hem till VDn Patrik där det bjöds på underbart god mat från Dillqvist´s catering.

Mmmm. En massa exotiska frukter och pastasallad gömd därunder.

Jag sprang runt hela kvällen och fotade med någons canonkamera, det blev lite bättre bilder än med den lilla bajsfjantkameran jag hade med mig. En helsjuk bild på mig, Lasse och Peter bland annat. Jag vill ha dem!
De andra fotade de med för glatta livet. Lite underligt att vara på ett ställe med 13 fotografer, där alla fotar febrilt. Gubbar som lägger sig på golvet och borden för att hitta den bästa vinkeln. Vanligtvis brukar folk bli lite småsura när man tar kort på dem, men icke här!

Det blev också en hel del bus med Patriks 5- och 7-åriga döttrar. Sötungar! Vända upp och ner, snurra runt, flyga flygplan och hoppa studsmatta var favoriterna.


Kim är störd och Kim är "tuff".

Knasen Peter som fotade på vår champangefrukost och Thomas.

Patrik och Lasse. Inte för att man uppfattar så mycket av dem, men ändå.

Vi blev kvar där till åtta. Riktigt kul att bara umgås med allt folk och lära känna dem ordentligt.
Imorrn är det dags igen, sedan ses vi inte på hela sommaren.

Oj!


Häromdagen upptäckte jag att jag har över 26 000 bilder på min dator.
Lite rensning och back-up kanske vore på sin plats...

Fotbollsplan och reseplanering.

På lördagskvällen åkte jag hem till Emelie där vi kollade på fotbollsmatchen, drack te och pratade Australien.
Vi försökte hitta något bra flyg i november, men det visade sig vara svårt. Mellanlandning i Frankfurt, det känns ju lite jobbigt. En och en halv timmes flyg, landa, sedan typ 20 timmars flyg igen. Bättre att mellanlanda längre bort, men det ville tydligen inte flygbolagen.
De flesta flygbiljetter kostade i alla fall runt 6000 enkel resa. Det ska vi väl fixa.
Vi borde ha ett möte allihop som vill ge oss iväg. Verkligen planera på allvar, om vi nu ska åka ihop. Ta upp alla frågor man har. Jag har 100-tals funderingar minsann.

Jag är farlig skräcködla. Snodd från Emelies blogg

Emelie målade naglarna som svenska flaggor, men Sverige förlorade ändå.

Trollhål.


I lördags drog jag ut i skogen med mamma och pappa för att kolla på sprickor.
Något inlandsistjafs i Trollegater.


Såhär var det i några hundra meter. Berg som delat sig så att det bildades stora sprickor.

Från hemsidan:
Trollegater är en av Sveriges största urbergsgrottor. I grottan finns ett system av gångar som är nära hundra meter långt. Grottan ligger i södra Östergötland där antalet urbergsgrottor är fler än någon annanstans i Norden. Äventyr och spänning väntar Dig som vill utforska Trollegater!

Man anser att Trollegater började bildas omedelbart efter att den senaste landisen smält bort från södra Östergötland. Då inträffade ett antal jordbävningar, som ledde till att sprickor uppstod i urberget. När landisen försvunnit utlöstes spänningar i berggrunden pga landhöjningen. Sprickorna i urberget vidgades och fördjupades och bergblocken försköts. Så bildades ett antal grottor och djupa klyftor i omgivningarna. Den stora grottan, där det enligt folksägnen förr i tiden bodde troll, är den mest intressanta. Genom en smal gång kommer Du till en sal. I bortre änden på salen finns öppningar till två långa gångar som längst in är förbundna med varandra. Höjden i grottan varierar, på flera platser kan Du stå upprätt. Oöm klädsel och ficklampa rekommenderas. Dessutom finns ett antal mindre grottor och hålor. Den som vill hålla sig ovan jord kan gå i de långa och breda sprickorna - "gatera".


Att se på sprickor var väl sådär. Inte min idé att åka dit... Sedan kröp vi omkring i grottor och då blev det kul!



Det känns som att det skulle kunna gå att ta jättehäftiga bilder här, men jag var helt enkelt inte på något fotohumör.
Så ja, de här bilderna är skit. Tagna med kamerans popup-blixt och med manuell fokus eftersom det var alldeles för mörkt för att autofokus skulle kunna fungera.
Det var riktit häftigt att krypa omkring i de trånga gångarna i alla fall. Gångar så trånga att man knappt kom igenom på vissa ställen för att sedan öppnas upp till stora salar. Man såg inte ett dyft utan ficklampa. Vilket pappa inte verkade förstå och lyste bara åt sig själv...
I en gång kröp jag ner helt ensam, eftersom de andra var för stora för att komma igenom. Den ledde tolv meter ner under marken och jag fick åla och krångla mig in i små hål för att slutligen komma ner i en stor grotta. Det var tufft! Jag har nog alltid gillar lite äventyr.

Spindelmamma

En skitsuddig Moa




Vi fikade vid en sjö.


Sen åkte vi hem. Halvvägs hem trodde mamma att hon hade tappat sin mobil. Vi ringde till den och styrde, men det hördes inget alls. Vi var på väg att vända för att leta efter den vid sjön, så vi svängde in vid en mack där mamma reste på sig för att titta i bagaget för säkerhets skull. Den låg på sätet. Hon hade suttit på mobilen och det hade inte hörts ett skvatt. Fettisolering av ljudet... haha. Det var ju tur i alla fall!


En dag då man inte har någonting att göra.


Lite test av objektiv hemma i köket...
studentblommorna blev första offret.


Sedan gardinerna...

...och sjuke Malin som nu har åkt till Örebro där hon stannar en vecka.
Ovanligt att inte ha henne hemma. Jag tror faktiskt inte att hon har varit borta själv så länge.
Lillungen.




Hej Moa!

Den nya 28 mmern fungerade väldigt bra i alla fall! Likaså 50mm-objektivet.

Jag undrar hur många tusen jag har lagt ner på fotoprylar...

Lite mer student.

I fredags gick jag upp 05.00 för att följa med Östsvenska foto på en studentfotografering.
Efter en och en halv timmes bilfärd, kom vi fram till vad jag hade hört var "en håla mitt inne i skogen" - Hallsberg, några mil från Örebro. Men det visade sig vara ett litet samhälle med en hel del affärer och en stor gymnasieskola med över 1200 elever.

Det blev häng med gubbar hela dagen. Här ställer Niklas och Thomas upp för att se så att de inte får sol i ansiktet. Det är Thomas som jag har haft kontakt med hela tiden, som jag har vart på anställningsintervju hos och på dagisfotografering med. Idag var Thomas styrig och flyttade runt på stolarna säker 10 gånger för att hitta rätt ljus och bakgrund. Jag fick snällt hjälpa till...

Det var en del riktiga fullisar som skulle fotas, men grabbarna klarade det fint! Det blir kul att jobba med de, riktigt bra sammanhållning minsann. Men en del skämtande och grabbig stämning blir det allt.
Peter till Thomas: "Hur känns det att va en medelålders jämnfet man?". Det kan man ju fråga sig. Jag ska tydligen inte lyssna på deras prat...
Det blev mest snack med 21-åriga Kim. Trevlig kille det där. Riktigt dukig fotograf dessutom.

Jag fick fota under en seremoni med uppträdanden av esteterna och stipendieutdelning.

Mitt nya vidvinkelobjektiv fungerade superduper.




Sedan blev det dags för utspring:

Precis när de började prata i micken...



Härligt! Men trots skrik på bilderna, så skrek de flesta lite dåligt faktiskt. Och de såg lite för sura ut.

Det var väldas mycket folk som tittade på. Stackarna längst bak kan ju knappast ha sett något.

Jag och Thomas skulle ta oss en titt på mina bilder, så får vi se om något duger åt katalogen.
I morgon ska jag på konferens på kontoret, så vi kanske tar det då. Det var en väldigt rolig dag i alla fall! Och jag var minsann trött på vägen hem igen...


Men jag åkte inte hem, utan det blev först en tur till stan där jag köpte mig ett par supersnygga skor på H&M i väntan på spårvagnen (under ser ni min studentklänning, perfekt match liksom).
Sedan bar det av till Jossan där vi pratade en massa strunt och såg på dålig film tills jag somnade i soffan. Det var väldigt roligt att träffa henne i alla fall! Vi köpte naturgodis för 87 kr, vilket gjorde mig illamående... hehe. Jag lär mig aldig hur mycket jag kan äta.

Därefter drog jag ner på stan och gick på Svea skeppet med Anna där hennes bror var DJ. Det var trevligt, men inte särskilt mycket folk. Det blev lustig dans, shottande och film på toaletten.

Sicken lång dag. Men bra!

Avslutningsvis.


Skolavslutning i tisdags. Lite konstigt att avslutningen är efter själva studenten, men i alla fall.
Alla skolans 840 elever (nästan...) samlades på Renströmmen för stipendiumutdelning, sångframträdanden och tal av självaste Per Anders Jarlborg.

Jag kammade minsann hem två stipendium - ett för "utmärkta framsteg inom ämnet foto" och ett för "goda studieresultat".
Tjohej!
En fotoryggsäck (visserligen helt värdelös men säkert dyr...), en bok med bilder av Mattias Klum och 1000 kr fick jag.
Tjohej!

Folk sjöng fint och fult (här sjunger lärarna, eller nu mera Pink Queens) och sedan begav vi oss till skolan igen. Alla studenter gick i ett lågt tåg lett av några trumslagare och trumpetare från Norrköpings musikkår.


Först fick vi en massa bilar efter oss, sedan blev vi förföljda av spårvagnen hela Drottninggatan upp. Inte brydde vi oss. Vi gick mitt i vägen. Men jag tyckte allt lite synd om stackarna i spårvagnen. Hoppas att de inte hade bråttom.
En massa folk kom ut på gatan för att titta på vårt fina tåg. Och spårvagnen tätt därefter.


Vi tog farväl av mentor Marie, fick betyg (6 VG och 23 MVG!) och delade ut presenter.



Det läckraste fruktfatet någonsin och världens bästa kollage - en vinylskiva klädd med massor av bilder där vi i klassen är som allra snyggast...
Observera min lilla felstavning på fodralet. Man blir blind av att jobba med en sak i flera timmar och ser inte felen tillslut...
Marie som är DJ skulle såklart ha en specialdesignad skiva.
ÅH, vad jag kommer att sakna henne! Men, vi får ses på konserter i sommar!
Det känns så konstigt att det här var sista gången jag satte min fot på Kungsgårdsgymnasiet. Men vem vet, jag kanske återvänder någon dag? Kanske redan i höst, då jag ska jobba som skolfotograf...


Inte lätt att bli känd alltid...

Argh! Det här är helt sjukt! Jag förstår inte hur människor tänker ibland...
Visst, tjejen säger en del skit, men det här ska man absolut inte behöva ta!
Var försvann yttrande/tryckfriheten?

Blä, blä blä!


Åh! Jag är så galet trött och mår pissbajs hela tiden!
Jag blir galen på det här!
Det kliar av pollen i varenda kroppsöppning... nästan. Halsen gör ont, jag hostar, huvudet värker, snorisnor.
Jag har nån sorts kli/värk i varenda led känns det som. Och så är jag helt gråtig och blir nedstämd för minsta lilla. Jag har ingen kraft i min kropp. Det har jag inte haft på länge. Säkert någon infektion.

Imorrn ska jag till doktorn för mina pollenbesvär. Igår kunde jag inte sova för att det kliade överallt. Jag gnuggade mig i ögonen så att de blev helt röda och svullna.
Idag har det ändå varit ganska bra. Och mamma har köpt en massa medicin, så jag vet inte vad jag ska göra hos doktorn riktigt.
Jag får väl ta upp allt annat. Allt det som gör att jag inte har lust med någonting.

Jag skulle till doktorn idag egentligen. Jag försökte få med min syster som har väldiga problem med hosta. Som hon haft i en och en halv månad nu. Det låter som att hon ska hosta ut magen. I alla fall tog det en väldig tid att försöka få med henne, sedan var jag tvungen att skjutsa henne på min cykel, tog också tid. Dessutom glömde hon en massa saker hemma, så vi fick vända om. På vägen störtregnade det så att det piskade på huden och man inte såg någonting.
Vi kom försent med en kvart. Så det blev inget besök där. Så, det får bli i morrn bitti i stället - ännu en tidig morgon.

Nog med klag. Idag har jag träffat Annas Marcus för första gången. Det var mycket trevligt, men han var blyg!
Sen såg jag och Anna på Van Veeteren i 3 timmar - Flickan med födelsemärket. Ett fall som aldrig tog slut, lite segt, men bra.

Adjöss. Nu ska jag se om jag kan sova utan att snora ihjäl mig.

Dela lappar, äta glassar.


Smultronstället
s glass var smaskens! Men det var inte därför vi hade kommit till Söderköping egentligen (fast Lovisa fick mig att tro det..).
Utan vi skulle sätta upp en massa lappar om cirkusskolan som ska hållas i två bostadsområden där i sommar. Sjukt mycket lappar var det, som skulle läggas i varenda brevlåda i ett område. Men det gick fortare än vi hade trott, så vi passade på att ta en liten glasspaus:


Miiin glass! Sjukt god!

Skön glassgubbe.

Dylan går in i trans när han käkar glass. Dylan får en uppenbarelse - 50 Euro och en megaglass dimper ner till Marcus!


Lovajsa. Heejdå!

Trots vår lilla paus på ca 1 timme, tyckte han som gav oss lapparna att vi hade varit otroligt snabba!
Egentligen gick utdelningen på lite mer än en halvtimme, men vi höll stoppet med glassen för oss själva...
Därefter bar det vidare till nästa område, där vi skulle springa upp i en massa trappuppgångar och lägga lappar i brevlådorna hos folket där. Men eftersom klockan hade blivit efter 21, så låstes alla portar.
Såklart hade vi inte nycklar, så det blev ett jäkla krångel. Det slutade med att vi satte fast lapparna på portdörrarna i stället.
Vi slapp att springa i trappor i alla fall :D.
Och så fick vi betalt för tre timmar.. hoho!

Mumma i solen.


Nu ska jag till Smultronstället i Söderköping och käka glass med ett gäng från cirkusen.
Det blir mumma!


Ta en titt.


Om ni vill läsa det jag skrev om Vrål! så kan ni göra det här.

Såhär såg det ut i dagens tidning, ett helt uppslag:

Åh... cykelman, cykelben, cykelkvinna, Hej!


(Det är nog bara Anna som förstår rubriken...)

Idag har jag cyklat omkring.
Först till tandläkaren vid resecentrum där jag plockade bort min tandställning som jag har haft i underkäken i ett år eller så.
Nu känns tänderna och tandköttet helt lent! Äntligen kan jag äta mat utan att den fastnar!
Nu ser jag ut såhär:

Som ni ser måste jag verkligen anstränga mig för att underkäken ska synas. Det är svårt att se glad ut då, samtidigt.
Det har varit bra att den inte syns faktiskt, det är många som aldrig märkt att jag har haft tandställning.

Sedan cyklade jag vidare Folkbladet som ligger... ja var ska man säga... bredvid NT! Ganska nära badhuset.
Där lämnade jag tillbaka objektiv och fick beröm av Perkan och chefredaktören Christer som tyckte att jag skrivit och fotat bra om Vrål! Roligt roligt! Jag skrev upp de timmar jag har jobbat och fick ett presskort av Christer så att jag ska slippa krångla mera.

Därefter blev det en cykeltur till Folkparken där jag satt ett par timmar och lyssnade på Blondinbella i Hallå P3, testade internet i mobilen, läste "En spricka i Kristallen" och sov ett slag i solen. Jag åt quinoasallad med händerna. Jag hade glömt gaffel - det blev kladdigt. Detta för att fördriva tiden tills jag skulle möta klasstjejorna på stan kl 14.

Så, jag cyklade ner till stan. Vi köpte avslutningspresent till mentor Marie. Det blev toppelitopp. Ni får se bild på det i morgon.

Tillsist cyklade jag hem.

Nu borde jag ha fått starka ben!

Onsdag.

Under studentveckans tisdag hände inte speciellt mycket alls.
Det var bara någon timmes sittande i Folkparken, sedan inget mer med det.
Därför går vi direkt över på onsdagen.

På kvällen blev det dags för mysig middag på Durkslaget med klassen och vår favoritfröken mentor Marie.

Emelie är glader, Sara är mysko, Becka är glader. Sara är glader och resten är mysko.
Marie skriver i allas mössor och Carro stör med bamsekameran.

Emelies mat såg god ut, Carros likaså. Min mat var god - kyklingwok med någon sås och nudlar.

Det var väldigt roligt att alla från klassen faktiskt var där. Att alla kom för att umgås någon gång på student veckan i alla fall. Det var väldigt trevlig stämning och god mat! Gå dit och käka, vet ja´!

Sådär, nu har ni fått veta allt om dessa härliga två veckor!
Och jag har skrivit ner allt så att jag inte glömmer denna tid det minsta!

I morgon är det avslutning för hela skolan på Renströmmen.Tjoflöjt!

Fina stunder.

Under min cykeltur hem var jag bara tvungen att stanna vid kohagarna för att fota.
Trots min trötthet och kyla.
För vem vill inte missa att få något sånt här vackert på bild?
Och det här fina ska byggas bort med hus sedan. Fy.

Helt oredigerat:



Ser ni kossorna i dimman?
Jag smälter.

Måndag.


Jag måste såklart fortsätta att skriva om studentveckan som jag bara avbröt mitt i. Några av de mest händelserikta dagarna är fortfarande kvar.

Så. Måndag 2/6. Klassen hade väldigt kul hemma hos Sara i Skärkind där vi gjorde iordning vårt studentflak.

Flaket innan:

Saras pappas übertuffa militärlastbil!

Grillegrill, mat ute i det gröna. Det börjar målas på lakan - Carro skriver SPMP3b och de andra gör handavtryck.

Elin blåser ballonger, Anton skriver Anton, Emelie biter sig i läppen och Millan sötar sig.


Jag och Karin är galna, provdans på flaket, Millan målar klassen och Rebeckas snygga studentmössa skapad av en plastkasse, halm och en massa tejp.

Flaket klart!:



Supersnyggt, eller hur?!

Vi sjunger visor på bussen in till stan (jag hoppas chauffören uppskattade detta):


Sjukt kul utekväll på Hugo sedan. Helt proppat med folk och en väldigt massa myyys och dans.
Efter Hugo gick jag med Frida, Klara och Karin hem till Frida där de skulle sova. Jag hade bara en klänning och en tunn tröja på mig, så det kändes som att jag skulle frysa ihjäl. Det var ljust som på dagen, men bara 10 grader ute. Händerna blev helt röda och flammiga och jag kunde inte röra min fingrar. Det var riktigt länge sedan jag frös så sjukt mycket. Jag fick låna en jacka och lite annat mojs att ha på mig, sedan bar det av med cykeln hemmåt.

På vägen hem stötte jag på något fint. Detta i nästa inlägg.

Vakna, ut i livet!


Jag har svårt att förstå att vi har tagit studenten nu. Det vill liksom inte gå in.
Jag frågade Anna vad hon hade fått i studentpresent. En bärbar dator, svarade hon.
- Åh vad bra, du kan du ju ha med den till skolan och överallt, sa jag då.

Smartass. Vi går inte i skolan längre ditt pucko!
Aldrig mer. Nästan. Inte på ett par år i alla fall.
"School's out for summer, school's out forever!" Som på vårt flak.

Otroligt skönt. Men lite sorgligt. Jag kommer inte träffa mina små klasskamrater för jämnan längre.
Vi får se till att ses ändå, såklart. Men det kommer ju inte bli så att vi träffas nästan varje dag som man är van vid.
Jobb kommer i mellan, städer och kanske länder kommer i mellan så småningom.

Inga mer jobbiga prov och tidskrävande hemuppgifter. Däremot ett ansvarsfullt jobb där det krävs att man presterar på topp. Och sedan en massa resande! Det är nu man har chansen att göra det man drömt om. Besöka platser man bara sett på vykort och leva livet. Jag tänker ta den chansen.

Någon som hänger med mig?

Vrål!


Igår tog jag min lille kamera, ett gäng objektiv från Folkbladet, skrivbok och penna till musikfestivalen Vrål! för att skriva och fota för Folkbladet. Det här var första gången jag skrev om en konsert, så jag hoppas att de blev nöjda.
Det började dock inte så bra. Jag kom inte in.

- Hej, jag ska fota för Folkbladet! sa jag trevligt till vakten.
- Hehe, jaha, jasså det ska du? Ska du fota mig eller?
- Nej, jag ska fota för Folkbladet!
- Jahadu, då får du gå in och prata med han där inne.
Så, jag sa vad jag hette och allt löste sig. Jag fick ett passerkort med "Press" på och ett knallrosa band runt handleden.
Men jag blir så jäkla sur när folk inte tar mig på allvar. När de tror att jag inte kan någonting bra för att jag ser ung ut.
Fy fan.

Veronica Maggio var riktigt, riktigt bra i alla fall. Synd bara att det var så himla lite folk som var där och såg henne. Det blev ingen riktig stämning. Hon förtjänar så mycket bättre. Duktiga Veronica!




En del av den lilla publiken sjöng med i Nöjd?
Ni vet, "Aldrig, nöjd, jag är aldrig nöjd..."

Ett gäng killar försökte klappa igång publiken, vilket inte var det lättaste.

King Louie var bra!

Alfon Ketteli spelade bas.

Bam 16 på inomhuscenen.

Hoppsan!


Vilken tur att jag tittade lite i min kalender utan egentlig andledning.
Jag ska visst till tandläkaren 8.50 i morrn bitti!

Jag kämpar på i värmen...


Strax är det dax för cirkusföreställning igen.
Jag var med igår. Det gick ju... bra. Eller inte. Inte så smart när man var helt slutkörd efter en tuff studentvecka. Inte så lätt när man har fyra nummer jobbiga efter varandra nästan helt utan vila och i 30 graders värme. Inte s lätt att lära sig ett helt nytt nummer och komma ihåg ordningen på tricken och göra alla danser helt rätt. Mellan numrena var det en massa ungar som ryckte i en och ville ha hjälp med ditten och datten.
Det gick inte.

Eller volter och hopprep gick bra. De två första numrena. Trampettnumret hade jag ingen kraft kvar till. På två trick hoppade jag bara vid sidan av plinten i stället för att göra en volt över. Jag hade ingen kraft i frånskjutet över huvud taget. Hade jag försökt mig på en volt hade jag troligtvis landat på huvudet på plinten. Inte värt att riskera.
Olananumret (pyramider) blev helt kaotiskt. Jag blandade ihop ordningen och gjorde fel i varenda dans. Inte alls likt mig. Jag hade helt enkelt ingen energi kvar till att tänka. Första tricket ramlade vi på. Lyckat. Det känsdes mest som att jag förstörde.

Typiskt att en massa släktingar var och tittade när det gick som sämst...

Efter föreställningen var jag helt slut. Verkligen ingen kraft kvar. Ingen stans fick man vara ifred heller. Jag vet att alla bara vill att man ska må bra, men när jag när jag är helt slutkörd vill jag bara vara för mig själv.
Så, sorry om jag var snäsig. Inte meningen.

Som sagt, snart är det dags igen. Hoppas att det går bättre den här gången. Jag ska försöka få dem att göra om ordningen så att något nummer hamnar i första akten.

Sedan har jag fått ett uppdrag för Folkbladet. Jag ska fota och skriva om konserten Vrål! som hålls på Hugo. Veronica Maggio uppträder bland annat.
Det blir kul! Problemet är bara att jag aldig har skrivit om någon konsert förut och nu ska jag göra det samtigit som jag ska ta bra bilder. Problemet är även att föreställningen slutar vid kl 18 och konserten börjar 18.15. Men jag får hoppas på det bästa...

Sp, spmp, spmp, SPMP3b!


Åka flak!


Snyggare flak får man leta efter.

Nu far vi!


Min fula nalle som farmor ritat morrhår och ögonbryn på...Frida, Joel och Marie.

Det här var å sjukt kul! Vilket minne! Jag har nog aldrig guppat och skrikit så mycket i hela mitt liv, något som min hals klagade lite på sedan. Menmen, det var det värt!
Glöm inte att titta på filmen som jag la upp i förrförra inlägget!

Mottagning och middag hemma:

Jag håller i champagnekorken som jag råkade vrida loss. Massa supergod mat! Jag ser gigantisk ut bredvid lilla farmor som ville se min balklänning. På mig har jag ett halsband som min morbror gjort.

Jag fick finfina presenter. Av familjen en picnicfilt att ha på utebio i sommar (men huvudpresenten var ju objektivet). Av farmor och farfar fick jag först en låda med en penna som det stod "Moa" på och en adressbok. Sådant som man hade när man var 7 år. Farmor tror jämt att jag är så liten. Men sedan hittade jag ett kuvert med 1000 kronor i! Av Stockholmssläkten fick jag ett par jättefina örhängen och av Åbysläkten halsbandet på bildet.

Det blev en massa båldrickande och smygdrinkar på rummet. Sedan bar det av ut med klassen. Farfar fick för sig att Hugo var en restaurang och ville följa med mig dit. Men se, det fick han icke!


Heeeemska bilder.

Först hängde jag med Sara och Becka på Otten, innan de andra dök upp. Vi hade tänkt dra till Hugo, men där var det inte en kotten. Otten var för en gångs skull riktigt roligt, med bra livemusik på uteserveringen och galna trumkillar som marscherade förbi. När klockan slog tolv gick vi över till Hugo som nu var helt proppat med folk. Minus för dyrt inträde på båda ställena, 120+100 kronor... Vi mötte Klara, Karin och Frida och en del annat folk och dansade loss till gamla rocklåtar. Men det blev rätt tröttsamt efter ett tag, dåliga djs denna kväll.

Kvällen började riktigt bra, men sedan blev det svårt att hålla ihop och vi tappade bort varandra hela tiden. Ett tag var jag helt ensam och visste inte alls vart de andra tagit vägen. Så kvällen blev mest till ett letande efter folk att hänga med. Lite tråkigt, men jag har en massa andra roliga utekvällar denna vecka att se tillbaka på! Synd att Emelie blev sjuk också och åkte hem direkt... Vi hade otroligt kul på dagen i alla fall!

Sjung om studentens lyckliga dar!


Champagnefrukost
i Klingsbergsparken, där vi såklart drack champagne, men även fotograferade oss och skrev små fina hälsningar i mössorna.


Någonstans i vimlet så gråter Mathilda och Sofia för att de kommer att sakna varandra så mycket.
Jag var mest bara glad och har ännu inte insett att vi slutat skolan.

Vinkevink i klassrummet:

Vi såg på de andras utspring från fönstret. Sjukt mycket folk! Sen höll mentor Marie tal och vi gjorde skriftligt prov med frågor om våra år i klassen på Kungsgård. En hel del fick man reda på!

Rebecka hade såklart störst skylt, men min var inte dålig den heller!

Vi tar i för full hals!



Krama släkten:

Jag ser helt supermuskulös ut i klänningen... blä. Galen moster. Jag och mamman.

Jossan kom på besök! Kusin Martin, syrran och brorsan.

Mer kommer...

JA!!!

För vi har tagit studeeeenten!
Fy fan vad vi är bra!
Och fy fan vad kul det var!


Åka flak säger jag bara...
5 juni - en dag att minnas!

Godbitarna från dagen (Per-Anders Jarlborg är en glädjedödare...):
Förlåt för den dåliga bildkvalitén. YouTubes fel.



Fler bilder kommer i morrn!
Hoppas jag kan hålla det den här gången... jag har mycket att göra imorrn.
Cirkusföreställning och konsertfoto bland annat.

Söndag.

Det var dags för maskeradbrännboll för alla studenter. Vår klass tillsammans med andra Spmp var sagofigurer. Men vi lyckades inte särskilt bra med varken utklädnaden eller brännbollen...


Jag var Mimmie Pigg. Men näsan var till en början inte särkilt svart, så den fylldes i med eyeliner lite senare.

Emelie utklädd till häxa, med hårt grönt hår insmetat med fingerfärg.


Anton som Birk Borkason. En riktig liten krulltott som faktiskt var riktigt lik den riktiga Birk intill!
Det är någon som han är ännu mer lik, men jag kan inte komma på vem det är! Hjälp!

Rebecka och Sara som sprängda seriefigurer. Något som inte många fattade, trots ord som "Pang!" på benen och smutsiga ansikten. De borde nog ansträngt sig lite mer med klädseln tycker jag...

Vanessa och någon knasboll med blöja.

Ett gäng inlindat i folie. Någon som vet vad de ska föreställa?


Anton och Sofia i glassgänget. Lisa och Rebecka. Ringvägen...? Icalaget och reflexlaget.


Anton tog på sig Saras tröja, något för liten, efter att han slitit sönder sin egen. Sen kom han på att han hade andra kläder i en väska, så han slapp att gå och skämas i denna tajta klädsel. Men han vågade sig ner på stan i lockat hår och rouge minsann!

Det hade nog varit roligare om alla hade gått in för det lite mer. Mest de som inte syns på bild. Och det hade nog gått bättre om vi hade varit utklädda till Hulken. Täck vad långt vi hade kunnat slå då!

Nytt i fotoväskan...

Jag köpte mig nyss ett vidvinkelobjektiv på ebay!
Eller det är studentpresenten från familjen...
Jag är superglad! Här ska fotas!

Lördag.

Jag bestämde mig för att vara med på en av cirkusföreställningarna i tältet på Tyska torget.
Faktiskt sjukt kul, eftersom det var så himla länge sedan jagvar med på ett tältuppträdande. Det var bara lite svårt att hinna gå igenom numret med gruppen som jag är tränare för - Starlight, göra om hopprepsnumret eftersom två var borta, lära mig saltonumret som jag knappt varit med och tränat in och lära mig Lekmännens nummer som jag aldrig uppträtt med förut. Detta under första akten av förställningen...
Men det gick! Jag skippade att vara med i Olanas nummer, som jag inte kan alls sedan vi gjorde om det. Det var nog tur det, annars hade det blivit ännu rörigare i mitt lilla huvud.

Alla mina fyra nummer ligger efter pausen, vilket innebär 1-2 nummer mellan varje uppträdande. Otoroligt jobbigt, speciellt i den extrema värmen som blir änr solen ligger på tältet hela dagen och när det är näst intill fullsatt. Jag hoppas inte publiken tröttnade på att se mig i varenda nummer... Men tydligen tyckte många att föreställningen var betydligt bättre nu när jag var med. Jag tackar för det!

Det var helt galet roligt att uppträda med Lekmännen. Göra en massa volter från en trampett över en plint och verkligen stråla ut all glädje man har. Man blir på sjukt bra humör av det numret och det är ett av publikens favoriter. Barnen kiknar av skratt när alla låtsas skada sig och gör knasiga trick.

Från genrepet i Bråvalla:


Starlight - Linnea hoppar

Elin i repet

Shielas

Kautchuk med Rebecka

Lekmännen - när jag är med ligger jag i mitten, underst. Vilket innenbär i stort sett all vikt på mig och andningsproblem.

Olana. Normalt sett hänger tre stycken på varje sida, men det var inte så många med denna gång.
Min hatdräkt by the way.

Efter supersvättning och byte av kläder fyra gånger bar jag mig av till Folkparken för att hänga med klassen. Där var det härlig reggeamusik och fullt med folk.

Anton pussar på Millan, Carro och Millan kysser varanda, Millan och Anton pussas. Alla tre gör det trevliga "fittslicket" och så jag i solen.

En massa folk i backen, Emelie faller, Klara, Sara och Carro. Becka och Sara, Frida är sexig, Karin garvar och Finspångsbrudarna.

Sedan bar det av till Becka för att se på hemska filmer gjorda av Becka och Sara. Jag syftar främst på "Premiären"och "Förfesten". Sedan var det en hel del skojjiga filmer också, som Rebeckas sjungande nalle och Saras film om en orm. Det kom trevligt besök från Eber och vi skrev en massa knas i varandras mössor.

Därefter blev det en sjukt rolig utekväll på Hugo, där jag gjorde saker jag kanske inte borde...Men jag hade kul i alla fall!

Lite mer bal...


En massa folk när vi anlände til Flygeln.

Lovisa, Josefine och Therese från turismklassen kom i limousine.


Min snygga rygg... och Krille i hög hatt.

Sara och Anton

Oskar och Karin

Vi stod i kö i 100 år, sedan var det dags för fotografering av Fotofabriken. Bilder från nt.se:

Andra bilden: Elin gick med sin morfar Ulf. Tufft! Efter ett tag började alla kalla honom för morfar...


Det blev dags för middag i Louis de Geer


nt.se:


Åh! En väldigt trevlig kväll blev det. Otroligt kul att ha fått uppleva en bal med alla fina kläder, trerätters middag och grymt mycket folk! Underhållningen och musiken var inte mycket att ha, vilket gjorde att de flesta drog redan vid kl 00, vilket var lite trist. Jag hade hoppats på att dansa hela natten. Fötterna värkte som tusan, men jag var på bra humör ändå!

Absolut en härlig kväll att minnas!

Fredag.

Bal!



Fördrink hemma hos Frida:



Ni får det här så länge.

Imorrn är det UTSPRING och nu ska jag sova!!!
Gud vad dålig jag är på att blogga just nu, men jag har verkligen inte tid mitt i denna roliga vecka!

Torsdag.

Parkernas dag. Kvällen började i Vasaparken, sedan vidare till Folkparken för att avslutas i Stömsparken.
De flesta tog det lugnt, eftersom vi ville vara fräscha till balen dagen efter. Jag passade på att skona mamma från skjutsande en smula och tog bilen. Därmed inget drickande, men ganska skönt med en vilodag.

Vi sitter i Folkparken och planerar lördagen. Planer som aldrig blev av... förutom att vi "gick ut som fan".
Lördagen var sjukt rolig i alla fall!


Mobilbilder - Folkparken:



Sista bilden: Carro kissar - framför busken... Alla var snabba fram med kamerorna.

Strömsparken:

Första bilden: Carro kissar framför en annan buske. Perfekt i allas blickfång...
Andra bilden: Anton försöker öppna flaskan med ögat. Det gick inte särskilt bra.

I Strömsparken var det en massa folk från skolan. Patrik från mediaklassen ringde dit oss, men vi blev inte kvar särskilt länge, trots att det var mys. De flesta drog till Otten, där det var 50% i baren. Sjukt dålig musik, så det blev hemgång redan vid kl 1. Jag har visserligen insett för länge sedan att jag verkligen inte gillar Otten, Hugo är så sjukt mycket roligare! De andra börjar också förstå det nu. Då slipper jag gå dit mer hoppas jag!

Trevlig, men lite seg kväll var det allt. (kanske på grund av bristen på alkohol...)

Onsdag.

Klassen samlades i Vasaparken där vi lekte dricklekar, rumpcharader och babblade om allt möjligt.
Ursäkta bildkvalitén. Min lilla skitkamera som inte duger till särskilt mycket mer än festbilder och knappt det.

Jag, Sara, Emelie och Becka hade våra monstertröjor på oss.
Men jag verkar inte blivit fångad på bild idag.


Rumpcharader. Frida gör bokstäver med rumpan och vi gissar ordet! Sjukt roligt!
Speciellt Fridas trippande steg i vingliga klackskor.

Jag stötte på Icka, Mickis och Angelica.

Vi drog hem till Elin för förfest innan det bar av till Sveaskeppet mittemot.
Jag och Emelie skrev dessa blogginlägg - här, här och här.


Sveaskeppet var roligast på länge. Kungsgårdsafton med kareoke. Helt sjukt mycket folk, även från andra skolor. Det var helt proppfullt och man fick knappt plats på dansgolvet. Otroligt mycket roligt folk jag kände var där och vi dansade hela natten lång. Kareoke till "Fångad av en stormvind" och massdans till "Macarena".

Jag fick reda på att Ickas Linus egentligen heter Valentin, i alla fall enligt hans studentmössa och körkort, även om Linus tydligen är hans tilltalsnamn.

Emelie filmade mig på toaletten, men det tänker jag inte visa här. Även om det är en smula roligt.


Jag och Frida cyklade hem strax efter 3 på natten. Då var det ljust som på eftermiddagen.

Tisdag.

Första studentveckan avklarad. En grymt rolig vecka med mycket skratt, festande häng i park och alkohol..

Här följer mösspåtagningsdagen (tisdag) i bilder, helt oredigerade pga lathet:

image585
image588image584
Mösspåtagning i aulan.
image586
Mys i Folkparken med klassen + medieklassen.
image587

Min kamera var på vift ett tag och kom tillbaka med en hel hög snygga bilder:
image590image591
image608
Mediefolket in action:


Mina bilder igen, tror jag. Förutom den på mig då.



Efter detta sprang vi runt och härjade på stan.
Skrek "för vi ska ta studenten, fy fan vad vi är bra", sjöng vår nyskrivna låt :
"Spmp3b, kom och se, vi är på G!
Ni är ute, vi är inne, vi regerar i ert sinne!
Spmp3b, kom och se, vi är på G!"
(ganska sopig, men skoj), åt pizza och satt ett slag på Trägår'n med andra Spmp.

En väldigt härlig dag, trots folk som skrek "för tidigt!" och pekade på våra mössor och barn som hånade oss.

RSS 2.0