Hela huvet stormar

Bara för att jag känner för att vara så ologisk som möjligt börjar jag med att visa bilder från den sista dagen i London, i måndags.
Gick på en egen lite sightseeing och hann med Big Ben, London Eye, Primark, Marble Arch och ja... inte så mycket mer. Men jag var väldigt nöjd och glad ändå! Kasst väder, men mysig dag.

De klassiska telefonkioskarna och mäktiga Big Ben i bakgrunden.


En fin entré till tunnelbanan. Älskar Londons Underground! Det smidigaste systemet jag varit med om.

London Eye i all sin prakt.


Känns väldigt typiskt England - ett sönderblåst paraply.
Där var jag snabb med kameran minsann! Nästa sekund hann han fått tillbaka paraplyt till sitt ursprungliga läge.

Så tjusigt att det inte är klokt. Häftig känsla att gå över bron här, riktigt fina omgivningar.

Jag bad några ta kort på mig och jag blev väl sådär. Galet blåsigt och håret som promt ville klistra sig fast i ansiktet!

Fina Waterloo station intill.
Kunde inte hjälpa att få Abbas låt på huvudet när jag vandrade runt här.
Hittade inte speciellt mycket att titta på i det området dock.

Tog Underground Jubilee line direkt från Waterloo till Bond Street station och budgetshoppingens mecka Primark. Blev inte så mycket shopping här dock, endast ett par skor. Kön till provhytterna var milslång! Men desto mer handlade jag på Primark i Southampton. Betydligt lugnare där.

Jag hittade ett gigantiskt hästhuvud, precis vid Marble Arch, nedan.
Vet inte hur de tänkte vid skapandet av den statyn riktigt...

En av ingångarna till Hyde Park.
Kanske inte den finaste delen av parken direkt, helt platt och bara gräsmatta.

Härifrån fick jag skynda till bussen mot flyget.
När jag kom fram till Liverpool Street Station där bussen skulle gå ifrån hittade jag inte rätt gata för hållplatsen. Jag sprang omkring och irrade runt som en galning, långt bort på en gata, insåg att det var fel, tillbaka till stationen, in på en annan gata. Svetten rann, paniken kom och tårarna rann de med. Vart fan skulle jag ta vägen?!? Jag hade ju åkt med den bussen förut. Jag kände ingen vyn från stationen och visste att jag bara skulle svänga till vänster och gå en kort bit och så skulle hållplatsen ligga där. Men den fanns ju inte!
Tillslut kom jag på det. Jag hade gått ut på fel sida av stationen. Jag kände igen mig där jag var, visst, men det var bara för att jag hade varit där en gång innan och tittat lite affärer förra gången jag var i London. Att jag inte insåg det tidigare, istället för att springa runt som en tok. Hittade rätt tillslut och hann med bussen. Puh!

Men sen kom jag ju inte med flyget ändå... Jävla incheckning till att ta tid!