Mot England!
The way to heaven
Olana!
För ett par veckor sedan var jag och besökte mitt älskade Norrköpings Ungdomscirkus som hade föreställningar på Tyska Torget i Norrköping.
Passade på att knäppa lite kort med nya systemkameran och blev riktigt glad över resultatet.
Bilder jag tidigare velat ta var inte möjliga med den gamla kameran. Det blev antingen suddigt, för mörkt eller hur brusigt som helst.
Men nu så! De flesta av följande bilder är fotade med ISO runt 2000, med knappt något synligt brus alls.
Hurra för det! Nu vet jag att jag kan. Det är bara den förra kameran som varit för dålig!
Först ut har vi Olana!
Gruppen jag tränat med i många år där jag oftast stod underst i alla pyramider.
Lenny Kravitz
Dagens sista solstrålar
Den fina staden
Plugget
Grillpremiär!
Tentaöl!
Idag var det dags för salstenta. Om läs- och skrivinlärning och läs- och skrivutveckling.
Och det gick bra! Så himla skönt att gå ut från tentasalen och verkligen känna sig nöjd!
Jag svarade utförligt på varenda fråga och kände att jag hade riktigt bra koll på nästan allt. En del frågor var en smula märkligt formulerade, men jag hoppas att jag uppfattade dem rätt. Så nu är det bara att vänta och se hur de bedömer det hela...
För en gångs skull går jag inte och funderar över något svar eller ångrar att jag inte skrev något på ett annat sätt. Så härligt!
Så nu ska jag alldeles strax möta ett gäng från klassen och fira med en öl på Andra lång. Tjohej!
Mello!!!
Nu blir det Mello-tittande och chipsätande hemma hos Bella. Som jag har längtat efter finalen! Som vanligt blir jag ett freak som ser ALLT.
Hoppas verkligen att Loreen vinner! Länge sedan jag hörde en så bra låt med så mycket känsla i text och framförande.
Det är speciellt häftigt för att de två känslorna krockar med varandra. En text om eufori, fullkomlig lycka och ett evigt förhållande, samtidigt som Loreen förmedlar så mycket smärta i sättet hon sjunger den på. Det får mig att verkligen bli tagen och fundera på vad låten egentligen handlar om. Jag gillar när det inte är alldeles självklart och banalt. Dessutom är musiken så jäkla snyggt komponerad!
Så kom igen Sverige, rösta nu på Loreen för tusan!
Rumpanbar
Efter en riktigt bra sista vecka på praktiken har jag nu haft en riktig slappardag med BigBrother och Project Runway som främsta sällskap. Välbehövligt.
Men har även lyckat skriva en hel del på rapporten till praktikuppgiften och sorterat skit på skrivbordet som var lite väl fyllt med papper. En tvätt i och övning av alla våra cheerleadingdanser har jag också ägnat dagen åt. Huja!
Igår blev det trevlig afterwork med Hanna och Camilla på stället med det ordvitsiga namnet Rumpanbar. Riktigt god buffé med cider/öl för 59:-!
Rekommenderas verkligen!
En bättre studiofotograf
En annan grej som gjorde mig glad idag:
Jag upptäckte att jag har blivit så mycket säkrare på att fota, om man jämför med t.ex. när jag studiofotade i Australien. Jag är säkrare på poseringar och utsnitt, är mycket snabbare och bättre på att trycka av i rätt läge.
Jag hinner variera kompositionerna när barnet äntligen ger mig det där efterlängtade leendet - ta en stående och en liggande helkroppsbild, en halvkropp och ett porträtt. Klick, klick, klick, klick, klick. Alla säljbara.
Tyvärr får jag inte lov att visa er några bilder, men vi fotar i alla fall mot helvit bakgrund, enkelt och avskalat - bara en glad unge eller två, fint belyst. Verkligen min typ av bilder. Snyggt blir det!
Daniel sa att jag har jobb hos honom om jag känner för att hoppa av studierna, hehe.
Så, nog med skryt för idag. Nu - plugg.
StudioBus på Svenska mässan
Gud vilken underbart bra dag det har varit!
Mina lektioner som jag höll i på praktiken gick hur bra som helst och barnen verkade nöjda och positiva till allt de med.
Till en mattelektion var läraren försenad, så jag sa bara åt barnen att ta upp sina matteböcker och vilka sidor de kunde jobba med. Till min stora förvåning gjorde de som jag sa på en gång, satt helt knäpptysta och började arbetade superkoncentrerat på direkten. Jag kan lova att läraren var väldigt nöjd när hon kom in i klassrummet. Härligt!
Efter en förmiddags praktik begav jag mig till utställningen Baby & Barn på Svenska Mässan. Där stod jag i en monter tillsammans med Daniel på StudioBus. En massa barn har jag fått fota under dagen!
Trodde mest att jag bara skulle hjälpa kunderna att välja ut bilder och fylla i blanketter, men efter ett tag blev det nästan så att jag fotade vartannat barn som kom till studion. Hur roligt som helst!
Men det bästa av allt är att jag släppte nervositeten, tänkte att "jag kan det här!" och bestämde mig för att vara säker på mig själv. Både när det gällde mina lektioner, fotningen och i samtalen med kunderna. Jag har gått runt med ett leende på läpparna hela dagen och bara njutit och varit stot över mig själv. Underbart att kunna känna så ibland!
Imorgon ska det plåtas igen från 9.30-18 och på söndag kör jag till 14. Sen blir det teater med Emelie! Mer om det senare...
Bästa barnen!
Igår var jag tillbaka på praktiken igen. Underbart!
När jag kom dit på morgonen frågade barnen vad jag gjorde där.
"Ska du vara med oss nu?"
"Ja, jag ska stanna här i två veckor."
"JAAA!" ropade ungarna och kastade sig runt midjan på mig.
Åh, vad man blir helt fylld med positiv energi när man får ett sådant välkomnande.
Min senaste praktik hade jag veckorna innan jul. Under hela december hade ett barn varje dag fått ett kort där det stod tre komplimanger till barnet. Lärarna fick varsitt kort de med. Jag var inte med då de skrev korten, men under min sista dag frågade lärarna om barnen hade någon komplimang de ville säga till mig. Näst intill alla ungar räckte upp handen på en gång. Och ni kan tro att jag blev glad.
"Du är snäll", "du är rolig", "du har bra humor", "du är bra på att fota", "du är bra på datorer", "du är en bra lärare", "du skriver fint" och "du ritar fint" fick jag höra.
Jag stod där helt generad och bara njöt där framme. Kom på hur viktigt det är att man uppmärksammar varandras positiva sidor istället för att tjata om beteenden man inte gillar. Bra träning för barnen att kunna säga till någon annan att de är bra på något.
Jag som känt mig trött och lite nere på sistone går nu bara runt och ler konstant. Tack barnen!
Om lärarjobbet jämt är såhär har jag absolut ingenting att oroa mig för.
Mjölken flödar!
Idag stod jag bakom en gubbe i kön på Willys som köpte 27 liter mjölk!
...ja, jag räknade alla paketen.
Undrar vad han skulle med all den mjölken till.
- Göra 100 pannkakstårtor?
- Bjuda en skola ute på friluftsdag på varm choklad?
- Milkshakefest?
Märkligt var det i alla fall.
Där det inte hör hemma
Igår fick jag ett infall och gick in på systemet där jag köpte lite öl och cider som jag la i min väska. Ingen direkt fest inplanerad, men jag tänkte att det vara bra att ha lite gott hemma. Ingen bra tanke.
När jag kom hem la jag väskan på mattan i mitt rum och började plocka ur alla saker. Så tar jag upp en öl som är... halvfull. "Var i helvete är resten av ölen?"! tänkte jag då i lite halvt panik.
Jo, burken var visst trasig i toppen, så öljäveln hade läckt ut i HELA väskan. Hurra liksom! Och mattan som jag ställt väskan på fick en stor blöt fläck av illaluktande öl.
I väskan förstördes en massa papper (som jag som tur är kan skriva ut igen) och så tuggummin och lite andra smågrejer som kvitton och sådant som bara var att kasta. Kursböckerna hade jag turligt nog bakom en plastmapp, så de klarade sig!
Det vad inte speciellt roligt att ställa sig och tvätta en massa saker det första man gör när man kommer hem och är dödstrött och helst bara vill lägga sig ner ett slag... Men, men. Jag lyckades i alla fall få ordning på allt tillslut.
Väskan tvättad och på tork:
Videung och vasstrån
Gick en promenad med mamma i söndags, innan jag tog bussen till Göteborg igen.
Endast någon minusgrad och strålande solsken. Hur härligt som helst!
Fyrhjulingar har visst blivit poppis i Öbonäs.
På väg ner mot sjön, som skymtar till vänster. Ensjön ligger sissodär 300 meter från vårt hus.
"Titta där!" sa mamma. "Videung, redan i februari!"
Spår av alla dess slag! Fyrhjulingsspår, mopedsspår, pulkaspår, skidspår, skridskoskär, tassavtryck efter hundar och katter och så fotspår såklart.
Mycket bättre avslut på Norrköpingsvistelsen kunde det knappast bli!
Eller jo, om jag hade träffat underbara Anna. Hon som annars bor i Bollnäs hade begett sig till Norrköping i helgen hon med, men så åkte hon på magsjuka. Fy. Vi får ses hundra gånger om någon annan helg i stället! Min kära vän Marcus fick jag till en kombinerad fika- och ölkväll med på Världens bar i alla fall. Med Marcus som sällskap blir det aldrig en tyst minut = mycket bra kväll!
Med Kärlek
Alla hjärtans dag igår.
Fick lite ångest på grund av avsaknad av romantik, så smsade Hanna och frågade om hon ville laga middag ihop. Hon var på! Hurra!
Så det blev rotfrukter i ugn och stekt kycklingfilé med god sås hemma hos mig. Myspys. Mycket nöjd med den kvällen minsann.
Fick kärlekschoklad medskickat i min Norrköpingspackning av mamsen.
Hanna och jag mumsade i oss som om det inte fanns någon morgondag, hehe.
Såg en fin insändare i tidningen förresten. Tillägnad mig?:
Berra bus
I söndags var familjens katt Frans-Bertil på sitt bästa bushumör!
Han verkar trivas som fisken i vattnet ute i snön där han gärna hoppar efter snöbollar och leker kurragömma.
Farmormys
Myslördag!
Jag och lillasyster åkte till farmor där vi käkade äppelpaj med glass, pratade om livet och spelade Couronne. Såhär glad blev hon när vi kom:
Roligt värre! Lite som biljard. Man väljer en färg och ska få ner alla sina ringar i hålen genom att placera den gula ringen på något av strecken och sedan sikta på de röda eller gröna ringarna, vilka man nu valt.
Gissa vem som vann?
Äh, dum fråga. Jag givetvis!