He's turned three and he's still growing.
Idag var Emelie och Frida på blixtvisit hos mig för att fixa med bilderna till Lettlandutställningen. Utställningen som för övrigt kommer att hållas på Stadsmuseet v. 6-8. Kom dit och titta vet ja´!
Sedan blev det en tur till mammas vänner Christina och Leif, samt deras lille 3-åriga buspojk Hugo. Jag använder uttrycket busig väldig ofta, men nu menar jag verkligen b u s i g ! Totalt orädd sprang han omkring och visade alla sin lilla verkstad (sovrummet fyllt med leksaksbilar), klättrade i bokhyllan, kastade sig ner i sängen och klängde på mig och ville att jag skulle lyfta honom uppochner i fötterna. Visst var det roligt att leka med honom ett tag, men jag förstår verkligen inte att föräldrarna orkar med honom jämt! Han är verkligen sådär hela tiden, varje dag, dygnet runt. Puh!
Mina syskons namn hade han först helkoll på (inte mitt tydligen), men så plötsligt verkade han glömt bort allting. Erik låg i sängen och låtsade sova, jag pekade på honom och frågade:
"Vad heter han?"
Hugos svar blev då:
"Jaa."
Jag frågade igen:
"Vad heter han?"
"Nääe."
Hehe, den lille ungen försökte låtsas som om han inte förstod min fråga, eller låtsades svara på något annat för att inte verka dum eller så...
Här får ni lite bilder på söttrollet:
Det sista är inget söttroll. Däremot en uppochnedvänd tallrik och lite mysbelysning.
Kommentarer
Postat av: mittbenan
vilka huggtänder skitungen har! man blir så himla trött av busbarn, men de är ju söta förstås! /h-sån
Trackback
