Hela huvet stormar

Igår blev det fika med Emelie på Waynes coffe. Äntligen kom hon ihåg de där satans kupongerna, så fick två dricka för priset av en. Smothies fick man inte välja på, men det gjorde mig inget. Myntasmothien som jag drack förra gången var inte den bästa. Grässtrån som fastnade i halsen och mellan tänderna!
Så nu fick det bli kaffelatte med vit choklad-smak. Någon vit choklad kunde jag inte känna, men det var gott ändå.
Mysig fika var det, med en massa att prata om, även om jag inte minns så mycket av det nu...

Sen stötte vi på en tjock svettig man på stan som försökte sälja nyckelbrickor till oss, samtidigt som jag pratade i telefonen och försökte flytta pengar mellan kontona i telefonbanken. Det blev lite rörigt. Han verkade helt nervös och stressad och svetten bara rann i pannan på honom. Han lyckades få mig att ta en nyckelbricka i alla fall, fan.

Sen blev det dags för uppträdande. En studentfest på campus i Linköping och jag skulle ha en liten eldshow. Angelica och Johanna var skyltdockor. Klockan nio kom vi dit och det var sagt att vi skulle uppträda mellan 22 och 22.30, men det stämde tydligen inte alls.
"Det kommer inget folk för än halv 12, så det är onödigt om ni uppträder tidigare" sa de bara, så vi fick snällt vänta.
Eftersom Maria hade blivit "sjuk" och vi bara var tre, så ville de att vi skulle köra längre, så det blev mellan halv tolv och halv ett i stället. Jag som hade tänkt gå ut på Hugo! Det blev det inget med.

Eldshowen blev det inte heller så mycket med. Det blåste som satan, så jag fick inte fjutt på skiten.
Ett gäng italienska killar fick täcka min marshall med sina jackor, medan jag försökte tända den. En av de ställde sig lite väl nära mig och började stryka på min rygg! Fy! Då var jag nära att skita i alltihop, men precis då tog den eld, men lågan slocknade så fort alla flyttade på sig... Tillslut tog den sig skapligt, så det blev en liten show på tio minuter.
Verkligen en timme. Men, jag kunde inte göra så mycket åt saken.

Jag gjorde lite volter inomhus i stället och det tyckte de om minsann. Men mina fötter tyckte inte så vidare bra om det. Bakåtvolter på hårt stengolv. Nja, inte bästa fotvården.
Så jag varvade det hela med att vara skyltdocka jag med. En värdelös sådan. Jag brukar va riktigt bra på detta, men denna kväll kunde jag bara in koncentrera mig. Jag började garva för allting, speciellt när någon la en kaka i min hand.
Sedan fick jag en vante trädd på samma hand, vilket ledde till att en hel hoper folk kom fram och hälsa på den utsträckta vantehanden. Mycket lustigt. Alla skulle komma fram och ta kort med oss. Lägga armarna om och göra fula miner. Bara killar. Mysko mysko.
Johanna och Icka var helbra. Höll masken hela tiden minsann!
Jaja, nog om det. Det kändes bara jävligt onödigt alltihop, i alla fall att ha mig där. Inte får man betalt för det heller. Inte värt.

Imorgon ska jag till Värmekyrkan direkt efter jobbet och uppträda med cirkusen.
En föreställning för Café Bar. Ni vet sånnadär kaffeautomater som står på var och varannan arbetsplats.
Hoppas man får gratis cappuchino!

Det ska delas ut priser till folk i företaget. Men det är inte vilken prisutdelning som helst...
Nej, priserna ska delas ut av cirkusartister, jag är en av dem.
Jag ska gå in på händer med ett kuvert i munnen och dela ut det till någon som läser upp vem som vunnit, Maria ska göra volter in, Tessan, Icka och Fjongen kommer att gå in med en tre-man-hög (en pyramid med tre personer rakt upp på varandras axlar), Dylan ska jonglera och Viktor cyklar enhjuling.
Jag tror att det blir riktigt fränt!

Sedan ska jag uppträda med volter tillsammans med Johanna och efter en massa timmar bygga pyramider med Olanatruppen. Kanske stå skyltdocka med om jag fattat det rätt.

Det blir en kul, men jäkligt lång dag i morgon! uppstigning 05.30, sedan uppträde till 23.00. Kanske utgång med Rebecka och Sara på det om jag orkar... Det gör jag nog inte.

Nu är det på tiden att ni får höra lite mer om Gränna. Det är ju trots allt tre veckor sedan jag kom hem därifrån...
Det har vart så mycket cirkus på sista tiden, så jag har helt enkelt inte orkat skriva om det.



Marcus husvagn. På båda bilderna. Överst detta år - faktiskt riktigt snygg mot förra årets "Tumören".
Rejält iordninggjord om man säger så.

Äta jordgubbar med Nutella i Stinas husvagn. Mums!

Affe har rolig tunga.


Titta på YouTube-klipp i Marcus husvagn. Trååångt. Men mysigt.

Inte mycket kvar av Johannas tält efter ösregnet. Egentligen var det ännu plattare, men på bilden blåser det något förskräckligt så hela tältet puffas upp. Hennes saker var skapligt blöta...

Mitt fina tält som höll i ur och skur.
De första två dagarna sov jag här ensam, i ett fyramannatält, sedan kom Isak och gjorde mig sällskap.
Det var mys. Men iskallt på natten och kokhett på dagarna.

Bygga tält på måndagen. Fast jag råkade försova mig och var inte med alls.

Torrt och fint på marken och så liksom.

Gullungar. Eva Linder och Mickis.

Mickis med rävpäls.


På tur i mysig Gränna. Men "stan" var inte mycket mer än den här gatan.
En gata fylld med polkagrisaffärer.

Glad grabb.


En lustig skoaffär med bara en massa skit. Och stövlar med roliga mönster.

Stina väljer och vrakar bland polkagrisarna.

Finfina polkarosor.


Titta på polkagristillverkning.

Handla mat med Stina och Agnes.

Igår blev det en väldig massa YouTube-tittade i Marcus husvagn. "Mastering Swedish lessons", textade Pingu-avsnitt, "Human Tetris"  och ett antal andra japanska TV-shower. Roligt, men trångt.
 
Vi räknade ut diverse medelvärden av alla i Marcus husvagn. Medelvikten på de 13 som befann sig i husvagnen var 52 kg, medianen likaså = Marcus vikt. Tillsammans vägde vi 678 kg. Skapligt mycket tyngd på ena sidan av husvagnen. Ett under att inte sägen har brakat och husvagnen vält...
Medellängen var 165 cm = Marcus och Stinas längd och medelålder 16 = Stinas ålder.
Man kan därmed säga att Marcus och Stina var väldigt mycket medel. Kanske det normala. Kanske idealet.

Idag har det vart skönt väder med uppehåll, så vi lyckades få upp cirkustältet i morse. Eller vi och vi. Jag råkade stänga av alarmet och försov mig. Så tältet var i stort sätt uppe när jag orkade krypa ut ur mitt tält. Jag ägnade mig mest åt att fota. Dessutom blev det en hel del riktigt bra bilder på Alexas hund Stella. De får ni se sedan.
Det blir genrep/gratisföreställning i kväll i alla fall. Först visste vi inte om vi skulle kunna ha några föreställningar över huvud taget, eftersom det tydligen skulle regna tills på torsdag. Nu lyser solen, så det var ju skönt.

Nu vill jag dra till "stan" för att se på polkagristillverkning och gå på de mysiga gatorna. Men det verkar inte va någon som vill följa med mig. Jag måste vänta på att folk ska duscha, äta mat och bla bla.
Jag vill gå nu! Man vet aldrig när det börjar igen...

Veckans sista dag med cirkusskolan i Söderköping.
Det gick toppen!
Barnen var sjukt duktiga och uppvisningarna blev jättebra. Alla var nöjda och glada, föräldrarna applåderade och skrattade en väldig massa, barnen hade roligt, men framför allt - det regnade inte! Trots SMHIs prognos med mörka moln och regn hela dagen lång.
Hade det regnat hade det blivit kaos. Ingen stans att hoppa studsmatta, jättetrångt med alla barn och föräldrar inomhus och lite för lågt i tak för att köra diabolo. Nu regnade det inte och allt gick hur bra som helst!
Det bjöds på stora pyramider, volter på studsmattan fantastiska kast med diabolon och bollarna och rolig maskgång.


Men först, krångel med stereon. Låna skarvsladd och elluttag och ditten datten.

Jag fick presentera föreställningen och alla nummer för alla föräldrar och släktingar. Lite läskigt att prata inför så himla mycket folk, men det gick bra och alla var så glada och trevliga så.

Får jag presentera; Supermoa!
Det var det jag sa alltså.
(Stina har fotat typ allt.)




Sen kom barnen.

Akrobatiknumret.

Sista - duktiga Amanda gör Flickflack!


ZuperZander!

Superpyramiden! Min egenkomponerade stolthet som jag knåpade ihop för några år sedan. Staden heter den.
Men jag tycker lite synd om de som står underst, för de har ingen aning om hur pyramiden ser ut. Men, de är nöjda och glada ändå.


Såhär ser det ut när vi fikar.

Det är inte klokt vad vi har svullat idag! Eller hela veckan förresten.
Vanligvis äter vi två bullar när barnen får en. I smyg. Dessutom käkar vi både för- och eftermiddag. Detta innebär 5x4=20 bullar på en vecka. Till det ännu några extra ibland. Idag åt jag två bullar, ett äppelknyte och en tårtbit. Illamående.



Jag och Stina är sååå snygga!

Vi prydde busken med bullar. Orkade inte mera.

Jag fotar:



Sötaste Moa.

Glad Ida, sur Ida.

Akrobatiknummer.

Småttingarna gör pyramidnummer.
De andra tyckte att "Nej, de är för små, de kan inte göra några stora pyramider".
Jag gav mig inte. Duktiga minsann!


Jongleringsnummer. Som avslutades med att Markus stoppade in två bollar som bröst innanför tröjjan.
Publiken fick sig ett gott skratt... En riktig liten spexare den där Markus.

Tack för oss!

En rolig vecka!
Det blev dock en väldig massa körande idag igen, såklart. Åh, vad jag är trött på den där jäkla släpkärran!
Först till första lokalen, rulla släpkärran till en gräsmatta en bit bort. När allt var slut - hämta bilen, sätta på släpkärran på bilen och köra den till den andra lokalen. När föreställningen var över - koppla loss släpkärran, köra bilen genom en smal gränd där inte släpkärran kom igenom, köra runt kvarteret, vända på släpkärran, krångla och veva en massa för att få på den igen, köra runt kvarteret och lasta in alla saker och tillslut till Norrköping. Där skulle vi först lämna av Stina och Agnes vid Resecentrum, sedan till Marcus för att hämta cirkusnycklarna och vidare till cirkusen för att lasta av allt som fanns i släpkärran där. Där var det för smalt för att vända och det gick inget bra att backa med släpet, så vi fick koppla loss släpkärran, rulla bort den en bit och sedan koppla på den igen när vi var klara. Därefter till Hyresgätföreningen för att lämna släpkärran och därmed koppla bort den en sista gång. Puh! Bööökigt!

Det blir en massa cirkusbilder nu. Men eftersom jag jobbar med detta hela dagarna, så får ni stå ut ett tag.
Vad jag mer har gjort i dag:
Ätit mat i bilen, följt med mamma till Haga cykel och Ö&B, åkte upp till cirkusen en timme innan träningen började, eftersom jag var tvungen att åka med mamma, för att sedan upptäcka att det inte var någon träning. Försökte få tag på folk innan, men lyckades inte. Tränade lite trapets i min ensamhet, men ganska tråkigt, eftersom jag inte kan ett skit. Så, jag åkte hem, hämtade Malin, tittade på dokumentär om sexrevolution i Kina.
Sedan hit. Till datorn. Kul att veta va!?

Vig unge.

Felicia och megastor vovsing.

Träna nummer.

Jag fick hoppa in i pyramidnumret.


Liten Moa.

Stina fotar geting. Eller jag tror minsann att det är en förklädd fluga.

Bita upp diabolosnöre.


Agnes är hemsk.

Elsa var med idag i stället för Mickis som åkt på festival - West Cost Riot i Göteborg.

Min tur att vara sexig i rutchkanan. Om det blev så jäkla sexigt vet jag inte.
Problem nummer ett - att komma upp:


Dagens misstag:
Jag hittade inte nycklarna till släpkärran i morsen, så jag sprang runt som en tok och letade efter dem här hemma. Sedan kom jag på att de kunde vara på cirkusen, för jag vet att jag hade lagt de i fickan på mina shorts som jag hade då. Men i fickan var de inte kvar. Jag hann inte åka upp till cirkusen, för då skulle vi kommit för sent till Söderköping. Så jag fick först åka och hämta Elsa, Stina och Agnes, sedan lämna av dem på cirkusskolan i Söderköping så de fick sätta igång allting, sedan tillbaka till Norrköping och cirkusen. Nycklarna var där som tur var, de låg snyggt upplagda på en pärm...
I alla fall, tillbaka till Söderköping sedan. En väldig massa onödigt åkande alltså.
Klantmoa.

Stina och Agnes otäcka mat.

Stina blev en tjockis på något mystiskt vis.

En idé.

FontänMoa. Som ni ser här har jag helt fel teknik. Jag blåser nämligen nedåt.

Sötingar på toan.




Åh, jag tycker att han ser så sjukt busig ut!
Ser han inte ut som en sån grabb som skulle kunna kissa brevid bara för att det är roligt?
BusJonathan.

SötisAlva.

Poi är inte alltid så lätt...

Underbar himmel när vi åkte hem.
Åk till vänster så kommer ni till mig. Om ni förstår var detta är fotat...

Nu med min bra kamera.

Einar och Anton går skottkärra.

Isabelle hjular.

Pyramiden Pizza.

Einar kör diablo, Mickis knäppar sig och Mickis jonglerar med tungan utanför.

Sötaste Dorothea.


Gullungen Douglas.

Mumsiga äppelknyten till fika. Barnen fick en. Jag åt två och en halv.



Jag flyyyger!

Stina ser helt psykiskt störd ut.

Dags för hemgång.

Banka ner sned matta. Stina lämnades ensam ovanpå.


Hetingar i rutchkanan.

Det skulle nog vara ganska lätt att sälja en del bilder till föräldrarna.
Men hur skulle man lösa det rent praktiskt?

I morgon får ni den spännande fortsättningen - lunch och eftermiddagsgruppen..!

Sommarens första dag som tränare på bostadsområdessommarcirkusskolan.
Det var roligt, trots att jag fick göra det mesta, i alla fall på förmiddagen - skriva upp alla barn på en lista och ta emot betalningar, informera om veckan för alla föräldrar, försöka organisera upp allt kaos, hålla reda på nycklar, sätta i gång barnen med uppvärmning och övningar på matta, hålla i jonglering, köpa fika, göra fika, köra släpkärra...

Det var slitigt med två olika bostadsområden i Söderköping. Ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen, vilket innebar att vi fick plocka upp grejjerna på första området (mattor, studsmatta, jongleringssaker), sedan i med dem i släpan, köra till nästa område, inse att vi inte skulle vara där längre, utan på ett annat område, krångelbacka med släpan (ja, jag klarade det!), köra till det området, packa ut allt ur släpan och sätta upp allting igen. När dagen var slut - in med allt i släpan och köra till det första området för att parkera släpan där.
En hel del krångel alltså.

Det kom riktigt mycket barn, vilket var kul. 22 barn i första området - men en väldigt lugn och otroligt duktig grupp, sedan 36 barn i det andra området (imorrn kommer fyra till). Den gruppen var lite stökigare, med en del störiga killar. Vi var tvugna att vara inne eftersom det inte fanns någon bra gräsmatta och det kom små skurar hela tiden. Jag hatar att vara inne! Det blir så jobbigt hög ljudvolym, alldeles för liten yta, stökigt och ingen plats för studsmattan.
I morrn får vädret ta och bli bra!

Några killar frågade om jag kunde göra volter, så jag visade en bakåtvolt för dem på asfalten.
Haha, inte lite respekt jag fick sedan...

I alla fall väldigt roligt folk att jobba med. Mickis, Stina och Agnes. Dessutom bra träning att ha mycket att göra och hålla reda på inför jobbet som skolfotograf sedan.
Om jag får 36 ungar och deras föräldrar att lyssna på mig, borde inte en skolklass vara något problem!

Hela cirkusen var på Busfabriken idag som avslutning på terminen som gått. Jag hade gärna vart där, men jag var inte med alls, eftersom jag var på konferens. När vi var hemma hos Patrik ringde Toves mamma och undrade vart jag var. Tove är ett av de barn som jag är tränare åt.
Alla barnen hade nämligen köpt blommor åt mig, eftersom jag slutar som tränare för dem nu. Men de kunde ju inte ge blommorna till mig, mina små sötungar. Så Toves mamma erbjöd sig att köra hem blommorna åt mig.
Så gulligt gjort!

Jag kommer verkligen att sakna mina små älsklingsbarn! Hela högen jobbiga ungar. Fast de är mest snälla, såklart. Det fungerar ju inte nu när jag ska jobba som skolfotograf. Jag kommer säkert vara helt slut på kvällarna och dessutom reser jag bort någon vecka ibland.
Jag får komma och hälsa på såklart. Men det är ändå lite sorgligt. Som en liten familj har vi blivit.

Men jag behöver förändring och jag behöver pengar. Det kan jag inte få om jag stannar kvar, så såhär får det bli.
Det händer mycket nu.
Jag gillar det!

Idag har jag fikat med Jossan som jag inte träffat på år och dar. Eller det känns som det. Några månader sedan är det allt i alla fall. Det känns som att det har hänt skitmycket sen vi sågs sist och vi hade hur mycket som helst att prata om, mest Jossan... Men, idag räckte inte tiden till riktigt. Jag skulle upp till cirkusen, för att sedan åka till Finspång och vara skylddocka på Siemens företagsfest.


Där var det inte lite folk. Ett stort tält hade slagits upp i Slottsparken och 3500 personer var på plats. Tältet var gigantiskt och täckte hela parken. David Hellenius och Kristin Meltzer från "Hey Baberiba" var konfrecierer och åt sig en smörgås i samma lilla rum som oss.
Halva tältet inuti...

Jag placerades på ett bord på en gräsmatta vid entrén där jag skulle stå skyltdocka. Människor stirrade, fotade och tog på mina kalla fingrar för att kolla om jag var verklig. En utmaning att försöka hålla masken när folk gör allt för att störa.
"Tror du att hon blir arg om vi står här och provocerar henne ett tag?"
"Ska vi inte kickla henne? Då kanske hon börjar garva, eller ramla ner!" Det var en aning jobbigt att stå i samma ställning i höga klackskor i över en timme. Mina vader värker fortfarande. Men roligt också, såklart. Men man känner sig lite dum när man står på ett litet bord helt still ute på en gräsmatta... jag fick tydligen mycket beröm i alla fall.

Sedan gjorde slog lite volter på gräset och byggde pyramider med Lovisa och Ullis. Efter ett tag var jag skyltdocka igen tillsammans med Stina. Vi satte oss på ett bord men ena armen utsträckt och handflatan uppåt för att visa mot ingången. En gubbe kom fram och la en femma i min hand! några minuter gick och en annan gubbe kom och bytte ut femman mot ett annat mynt, vad jag trodde var en femtioöring eftersom den var mycket mindre. Jag blev lite sur först, men det var en tia som tur var. Jag bestämde mig för att ha kvar tian i handen för att få folk att lägga mer pengar, men det gick inget vidare. En tredje gubbe ställde sig vid mig och snodde tian! Jävla tjyvgubbe! Men han la snopet tillbaka den när jag stirrade på honom och vinkade med fingret. Ett såntdär argt komsikomsifinger.

En full man ställde sig framför Stina och stirrade på henne. Han stank sprit, men var glad och trevlig. Han ville lära sig hur man gjorde för att vara skyltdocka. Han blev väldigt glad över Stinas tips att fokusera på en punkt långt bort. Det hjälpte honom mycket, tydligen.
"Jag förstår att det krävs mycket träning", svamlade han.
"Ni måste öva och öva jättemycket."
Nja, jag kan ju inte påstå att det är speciellt svår. Det är väl bara att ställa sig och stirra... Sen fick han försöka och var minsann riktigt duktig, tills hans fru kom förbi och släpade med sig honom i armen.

Anna tyckte att jag hade för lite bilder på mig själv i bloggen. Så här har ni mig i skyltdocke-/schlager-sminkning. Dock något bortnött, eftersom den kletades på för åtta timmar sedan...

Igår försökte jag få in lite dans i Starlights studsmattenummer. Det blev riktigt bra!
De var så sjukt söta när de guppade upp och ner med axlarna i takt till musiken och stod på led och sparkade med benen. Roligt och faktiskt snyggt när alla dansade ordentligt och gick in för det.
Vi körde numret med musik också. De ska ha den där irriterande Holly Dolly-låten... Den passade faktiskt super, sådär perfekt studsig.
Vitolds tyckte att det såg bra ut och då är jag nöjd.

Starlight har fått sin första scenshow! Roligt, men stressigt att hinna göra klart numret tills dess!
7:e maj, Hörsalen. Bara två träningar kvar, men det fixar vi!

Idag har jag vart i alla fall lite duktig och pluggat i alla fall lite granna.
Ett manifest har jag skrivit och tränat lite på mitt argumentarande tal. Sedan har jag försökt mig på att skriva en rapport till projetarbetet, men det blev inte så lyckat direkt. Jag förstår inte alls hur jag ska göra.

På dagen var det genrep av Lindas (tränarens) alla luftnummer innan hon och Emil drar iväg till Grekland i ett par månader. Jag är avis!
Riktigt bra nummer allihop. Jag blev mest imponerad av Stina, som jag aldrig har sett köra tyg fört, men som har lärt sig massor på bara ett halvår!


De urgulliga tjejerna Erika och Emma med sommarfina dräkter.



Stina hänger och klänger åt alla håll!


Ett roligt trapetsnummer med Ingrid och Camilla.

Efteråt blev det mytsigt teparty för att hälsa Linda hejdå. Emil åker lite senare, så honom får vi vinka av om ett par veckor.

Jag, Marcus, Dylan, Lovisa och Elin begav oss till Stockholm igår för att uppträda på Restaurang April, beläget mitt i smeten, inne i Gallerian på Hamngatan.

Det gick supersmidigt att hitta dit med Marcus GPS, men att hitta parkeringsplats var värre. Vi körde in i Gallerians parkeringshus, men en bit in satt en skylt som visade förbud mot släpkärra. Det var inte det lättaste att ta sig ut kan jag säga. Det blev en massa trixande med backning mellan stolpar och höga trottoarkanter. Lovisa öppnade dörren för att kolla så att vi inte backade in i något. Mitt i allt ihop kom en cyklist, farligt nära att crasha rakt in i dörren! Vi hittade parkering på gatan tillslut, men då var det bråttom!


Vi var underhållningen på en studentskiva. Ett helgalet party med tema cirkus. Jag förstår inte hur de kunde komma på alla roliga utklädnader. Det var allt från stora rosa kaniner till Starke Adolf, siamesiska tvillingar och en måltavla (en kille med en stor kartong fäst på ryggen och en massa knivlar och gafflar ditsatta runtikring). 85 gäster totalt. Meningen var att vi skulle sticka ut, med våra kläder hyrda från Östgötateaterns kostymförråd, men vi smälte nog in ganska bra bland gästernas kreationer.

Jag och Dylan stod skyltdockor. Jag hade på mig en lång paljettklänning i silver och hög hatt (betydligt snyggare på än med mobilkamerabild) och försökte göra allt för att stå blickstilla. Först trodde de nog att vi var dumma i huvudet när vi bara stod och stirrade rakt ut i luften. Efter ett tag, när vi inte alls hade rört på oss, började de fatta vad vi sysslade med. Då gjorde de istället allt för att störa oss och få oss att skratta. Jag försökte verkligen koncentrera mig, men det var inte det lättaste att hålla minen när en kille med gigantiskt kaninhuvud hoppade och tramsade precis framför mig...
Ögonen blev helt svidiga av allt stirrande, men kul var det!

Lovisa och Elin uppträdde med eld på gatan och Marcus gick runt och minglade med trolleri.


15 000 kostar det att hyra den här lokalen. Plus några tusen för oss också. De lär va rika, de där stockholmarna.

Förra helgen (...) var det dag för läger med Olana. Alltså, övernattning i cirkuslokalen och bara en massa skoj. Jag kanske är för gammal för att leka såhär, men det var kul i alla fall!


Bara för att den här bilden är så himla härlig!


Minstingarna väljer låtar till Singstar. Eller Klara väljer och Fjongen posar.


Klara var grym på Singstar! Inte visste jag att hon verkligen kan sjunga! Jag vet inte om det riktigt går fram här, hon kanske blir lite väl överröstad av Carola... Bra var hon i alla fall.


Jag bad Icka filma mig när jag gör volter. Mickis gör tramshopp i bakgrunden och jag blev också tramsig. Kanske inte alls kul om man inte var med. Skitsamma. Jag tycker att det är kul.

Yey! Jag har skaffat Simpsons the Movie på mobilen!
Jag har upptäckt att jag har värst supermobilen. Faktiskt riktigt bra kvalitet, till och med texten går ju bra att läsa. Som en Ipod - fast en superbillig telefon.

Igår fick jag ett kuvert från USA på posten. Mitt minneskort. Konstigt, eftersom jag beställde det på Tradera...

Idag hade vi naturprov i skolan. Det gick väl skapligt. Jag hoppas att det gick bättre än jag tror, det brukar det göra. Jag tycker att det här provet innefattade alldeles för mycket. Det borde vara fler, mindre prov enligt mig. Andra tycker kanske annorluda.

Haha lite spex från träningen idag, bara för er. Jag gör en dubbel salto:



Jaja, Emil drar visserligen en del i bältet, men kul var det!
Bäst är Lindas "OJ!" på slutet...

Eva Linder var otroligt snäll idag och hade med sig en massa tidningar och adresser jag ska maila till för att söka jobb. Hjälp med det personliga brevet ska jag få och sen ska hon skriva ett rekommendationsbrev åt mig. Toppen! Tack!
Jag hoppas verkligen att någon tidning nappar. Det skulle vara otroligt kul, även om det bara är en praktikplats eller vad som helst. Jag vill inte hamna i någon gammal butik för resten av livet. Jag vill fota och leva loppan!

Torsdagen var en väldigt bra dag. Och en hemsk dag.
Jag var på Folkemöte (ungdomsredaktionen) på Folkbladet. Jag fixade åt mig en massa nya jobb.
På fredag blir vi ett helt gäng som testar TV-spel hemma hos Patrik. Singstar, Guitar Hero, Dansmatta, Wii. Sjukt kul ska vi ha!
Om några veckor ska jag vara fotograf till ett reportage om utbytesstudenter.
Jag ska skriva en påskkrönika. Jag ska klä ut Patrik till påskkärring (han blev mer eller mindre tvingad, eftersom ingen annan ville ställa upp...) och fota honom i skolans studio. Sedan ska jag trixa dit en massa pilar och förklaringar på vad man ska ha på sig för att bli den perfekta påskkärringen. Haha, ser fram emot detta!

Jag lyckades fixa lite mer betalt från chefredaktören. Jag var osäker på om jag skulle få något för Kentbilderna eller inte. De blev ju publicerade, så det borde jag, tyckte jag.
- Det är klart att du ska ha betalt för dem! sa Christer.
600 för Kentbilderna. 300 till på Vitoldsporträttet. Glad, glad, glad!

Sen bar det av till cikusen för rolig träning och inspelning av Lekmännens nummer som ska skickas till Talang 2008.


Lovisa klädde ut sig själv till kille, eftersom hon är enda tjejen i numret. Så jäkla bra! Hon är duktig på att sminka sig, folk kände inte igen henne alls.

Jag vill bara slänga min kamera i väggen. Autofokuset bråkar hela tiden, så så värst bra bilder blev det inte. Funderar på att lämna in den.








Sedan försvann min mobil. Jag gick sönder.

Igår till idag ordnade jag och Nicole läger för cirkusungarna i Starlight.
Det var riktigt kul, även om de första timmarna förstördes av gymnasterna som ockuperade hela lokalen. När de dragit sin kos blev det dags för en massa knäppa lekar, början på ett nummer på tress-studsmattan, godisätande och lustiga trampettävlingar.

Det var bara halva gruppen där, många var bortresta, men det var nog bara skönt egentligen. För mig och Nicole. Och för barnen som fick mer uppmärksamhet...


Såhär blir barn av för mycket bus och godis.

Jag gillar ungjävlarna. Även om de är jobbiga ibland, så är de härliga för det mesta.
Så är det väl med i stort sett allting, antar jag.

Igår var dagen då jag äntligen klarade ordentligt handstående, i någon annans händer liksom.
Såhär, som Frida och Tessan längst fram:

GLAD!
Det känns som att jag har kommit över den där dumma spärren, och det känns bra!