Hela huvet stormar

Cirkusföreställning igår på Skandiateatern! Cirkus Morpheus.
Dagen började helt fruktansvärt. Alldeles för lite sömn, efter evighetslångt fix med Ottenbilderna och sänghoppning halv sex. Det blev i vilket fall färd ner till staden med bilen.

Jag ställde mig utanför teatern kvart över tre eftersom vi skulle samlas där runt tre. Porten var låst. Jag väntade ett tag. Bankade på dörren. Väntade. Ryckte i dörren, knackade, bankade. Ingen kom och öppnade. Jag min dumjävel har tappat bort mobilen, så ringa kunde jag inte göra. Väntade i en halvtimme. Fick lite panik, gav upp och begav mig bort till bilen. åkte bort till Becka för att låna telefon. Becka var inte hemma. Åkte tillbaka igen, bankade, väntade en kvart. Ingen kom. Visste inte alls vad jag skulle göra, vågade inte fråga någonn om telefon. Jag gick bort till Lilla Teatern och frågade om de visste hur man kom in. Hon var surbulla och ville inte hjälpa, hade ingen aning, frågade ingen annan. Sen kom jag på att de kanske har någon telefon i nån affär. Gick in på Pressbyron och där kunde man ringa ett samtal för en femma. Lycka! Jag ringde mamma, eftersom jag inte kan några mobilnummer. Pappa ringde Linda från mobilen och hon kom och öppnade åt mig. Jag var ledsen, jag var trött och frusen. Över en timme hade jag stått där och bankat. Fan.

Jag har kommit på att när jag väl är sur så är det jäkligt svårt att få mig på bra humör igen, Anna klarar det bäst. Omvänt går det ganska fort. De andra hade hunnit gå igenom hela föreställningen, det kändes som att jag inte hade någon koll. Men det gick bra tillsist!

Det blev läskig sminkning och ombyte av kläder, uppvärmning och Lindas hysteriskt nervösa väntan på publiken och oro att vi inte skulle hinna. Men vi hann och det blev en jäkla bra föreställning! Jag fick agera svävande dam och höll på att ramla i backen, gjorde volter och fotade de andra. Det var nästan fullsatt och en jäkla bra publik! Otroligt mycket applåder och en massa bra posetiv respons efteråt. Det kändes skönt att allt var över, men vi gör nog om det!