Farväl på avstånd.
Hela cirkusen var på Busfabriken idag som avslutning på terminen som gått. Jag hade gärna vart där, men jag var inte med alls, eftersom jag var på konferens. När vi var hemma hos Patrik ringde Toves mamma och undrade vart jag var. Tove är ett av de barn som jag är tränare åt.
Alla barnen hade nämligen köpt blommor åt mig, eftersom jag slutar som tränare för dem nu. Men de kunde ju inte ge blommorna till mig, mina små sötungar. Så Toves mamma erbjöd sig att köra hem blommorna åt mig.
Så gulligt gjort!
Jag kommer verkligen att sakna mina små älsklingsbarn! Hela högen jobbiga ungar. Fast de är mest snälla, såklart. Det fungerar ju inte nu när jag ska jobba som skolfotograf. Jag kommer säkert vara helt slut på kvällarna och dessutom reser jag bort någon vecka ibland.
Jag får komma och hälsa på såklart. Men det är ändå lite sorgligt. Som en liten familj har vi blivit.
Men jag behöver förändring och jag behöver pengar. Det kan jag inte få om jag stannar kvar, så såhär får det bli.
Det händer mycket nu.
Jag gillar det!
Kommentarer
Trackback
