Hela huvet stormar

Idag åkte jag med Kate, Keir och Cathy på daytrip någonstans långt bort...
Vi hade väldans kul i bilen med fulsång och körande upp på berg med en utsikt som hette duga!
Väl framme så skulle vi hitta något bra shoppingcenter att pitcha i. Keir sökte på GPSen, fick fram "Springfield Shoppingcenter".
Wohoo, Springfield! Simpsons! Vi måste åka dit tyckte vi, det lärt stort.
Det var inte stort alls. En liten skitbutik som inte borde få kallas shoppingcenter. Det fick bli till att leta vidare...
Nu har vi varit i Springfield i alla fall!

Lyckades tillslut hitta ett gigantiskt shoppingcenter, men jag lyckades inte sälja något för det. Skitmoa.

Vi pratade om en massa störda grejer på lunchen; vad vi skulle heta om vi var motsatt kön, vad vi vill döpa våra framtidia barn till, vad vi skulle passa att heta i stället för våra riktiga namn... Kate tyckte att jag borde heta Clair. Helvete heller.
Ingen av de andra höll med, bra!

Kate; "I was going to be called ...?.. untill i was born. I was born in the ambulance".
Keir; "Oh, so you were on the movement... A gypsy!"

Keir avslöjade att han egentligen heter John Keir Smith.
 John Smith... haha!
Hela grejen med Keir är att han heter just Keir. Keir är lustigt. Han är lustig. Han kan för tusan inte heta John!

Mer om namn - Kate berättade att hon hade lite problem med en ny kille på jobbet.
Kate; "Gary, I'm really sorry for calling you Robert the whole last week!"
Han hette Craig. Dumskallen hade inte sagt något. Haha, stackare!

Kate och jag gick runt och käkade godsaker hela dagen, gratis muffinsprover och nötter, köpte bröd och blåbärsscones.
Tur att vi går omkring hela dagarna, annars skulle jag nog rulla fram.