Lite mer jul.
Jag tänkte visa er julkortet som jag skickade till en hel massa släktingar och andra härliga människor.
Alla borde kommit fram nu, så jag inte snor den fina överaskningen för någon.
Bara för att jag faktiskt blev väldigt nöjd med det.
Jag ville hitta på något eget liksom, inte köpa ett tråkigt kort i vilken souveniraffär som helst.
Tjoho!
Detta mycket vackra julkort fick jag av lillsyrran.
Hon kan ju inte ha tyckt att jag var speciellt snygg på bilden...
När jag ändå håller på med lite jultema så kan jag visa er julklapparna som familjen fick från mig:
Bomuranger till Erik och Malin, slips till pappa, armband och penna till mamma. Och så en fågel till Anna.
Bara för att Anna är bäst i hela världen och gillar fina fåglar.
Röda till Erik.
Och blåa till Malin.
Ni kan få läsa mailet jag fick från mamma efter de fått klapparna,
bara för att det här var så fruktansvärt roligt!
Erik och Malin skulle prova sina bumeranger, men det slutade med att de först fick varsin bula då de inte hann ducka när bumerangerna kom susande tillbaka.
De försökte då med att kasta hårdare, för att få dem längre bort, men denna gång prickade Erik den nya TV:n som gick i tusen bitar. Just då körde vi Sing-Star, så ABBA-Benny blev så arg så han sprack. Malin nöjde sig med att pricka en data-skärm, vilket ju heller inte var så lyckat.
Conny blev så förtvivlad så att han iklädd endast sin känguruslips, hoppade runt och bara vrålade. Jag som i bland är lite mer sansad, lyfte min armbandsprydda hand och hötte lite med nya pennan och bad dem alla att lugna ner sig lite.
Till sist blev det i alla fall så lugnt att vi kunde städa i förödelsen. Nu är det tejp över hela TV-skärmen. ABBA-Benny och han gäng sjunger med spruckna röster. Bulorna har sjunkit tillbaka. Conny fotsätter med att föra över info från gamla till nya datorn och själv ägnar jag mig åt att lösa korsord och se fin ut.
bara för att det här var så fruktansvärt roligt!
Erik och Malin skulle prova sina bumeranger, men det slutade med att de först fick varsin bula då de inte hann ducka när bumerangerna kom susande tillbaka.
De försökte då med att kasta hårdare, för att få dem längre bort, men denna gång prickade Erik den nya TV:n som gick i tusen bitar. Just då körde vi Sing-Star, så ABBA-Benny blev så arg så han sprack. Malin nöjde sig med att pricka en data-skärm, vilket ju heller inte var så lyckat.
Conny blev så förtvivlad så att han iklädd endast sin känguruslips, hoppade runt och bara vrålade. Jag som i bland är lite mer sansad, lyfte min armbandsprydda hand och hötte lite med nya pennan och bad dem alla att lugna ner sig lite.
Till sist blev det i alla fall så lugnt att vi kunde städa i förödelsen. Nu är det tejp över hela TV-skärmen. ABBA-Benny och han gäng sjunger med spruckna röster. Bulorna har sjunkit tillbaka. Conny fotsätter med att föra över info från gamla till nya datorn och själv ägnar jag mig åt att lösa korsord och se fin ut.
...Ja, så kunde det ha gått till. Men som tur var körde vi den lugnare varianten och bara gladdes åt att få de fina sakerna från dig och känna. klämma och prova dem på ett mer stillsamt sätt. Inget har ännu gått sönder eller orsakat någon förödelse. Jag ska ta en promenad till Anna, som säker blir glad åt att få en klapp från dig!
Haha, jag skrattade ihjäl mig! Det blev trevlig läsning i väntan på fyrverkerierna på Nyår.
Haha, jag skrattade ihjäl mig! Det blev trevlig läsning i väntan på fyrverkerierna på Nyår.
Kommentarer
Postat av: Anna
haha herregud! jag höll på att hoppa över att läsa slutet och trodde på detdär! sjukt latjo!
mormor var här och direkt hon gick in i mitt rum såg hon fågeln och blev överförtjust! blev nästan lite orolig att hon skulle stjäla den! hon hade haft någonting liknande i julgranen som barn!
Trackback
