Hela huvet stormar

I forrgar pratade jag med Jossan i telefon for fosta gangen pa nastan ett ar!
Hur underbart som helst och nu saknar jag manniskan om mojligt annu mer.
Nyss hemkommen efter ett ar som utbytesstudent i England och vill ni lasa om vad hon har upplevt sa klicka er in har!
Jag saknar vara fredagar inkluderat den obligatoriska middagen med hennes underbara familj och alla Jossans historier om vardagliga saker, men som hon alltid lyckas fa spannande att lyssna pa. Bara att sitta och prata i flera timmar och gosa med katterna ar hur harligt som helst.

Idag var min lediga dag.
Jag har legat i sangen och last med elementet blasande skont i ansiktet, kollat ett slag pa TV och lost suduko samtidigt.
Sedan gav jag mig ut i kylan for att se mig om i omradet.
Morgonen var tydligen den kallaste nagonsin i juli med minus 5 grader! Inte undra pa att vi fros. Men runt lunch lyste solen harligt och det var riktigt skont ute.
Jag promenerade bort till en utsiktsplats ungefar 3 km bort. Dar var det hur fint som helst och man sag ut over hela Goulburn.
En massa bilder blev det, men internet pa Kathryns dator ar hur segt som helst, sa jag far nog vanta med att visa dem...
En riktigt skon dag har det varit och nu ser vi pa Masterchef Australia pa TV. Alskar det programmet!

Motellet vi bor pa ar inte det basta direkt. Vi ar tvungna att sova tre stycken i samma rum och det finns inga dorrar i lagenheten, sa ingenstans kan man ga undan om man vill vara ifred ett tag.
Inget kok finns det, bara en mikro, sa det ar svart att laga ordentlig mat. Vi har i alla fall fatt matkuponger pa coles, sa att vi kan kopa lite fardigmat att ata om kvallarna...

Na, nu ater till Masterchef!