Hela huvet stormar

I natt hade jag varsta mardrommen om skolfoto.
Allt som kunde ga fel gick fel.
Jag stallde upp stolarna helt galet utomhus, sa att alla barnen fick solen i ogonen och stod och kisade som idioter.
Jag hade fotat alla portratt utan namnlista, sa att jag tillslut hade hundratals bilder utan att alls veta vem som var vem.
Gruppbilderna var en enda rora utan namnsattning de med.
Grejer forsvann, jag blev forsenad och allt blev helt stressigt.
Puh.

Jag hatar sadana har drommar dar allt gar fel och jag far panik for att jag inte vet vad jag ska gora.
Jobbiga drommar som verkligen kanns verkliga.
Hoppas bara inte att det hander i verkligheten.
Forsta dagen pa jobbet dar nar allt ar ovant.
Nej, nej, nej, lat det ga bra!