Hela huvet stormar

Det känns som att vissa oroar sig så väldigt för att vi inte har planerat vår vistelse i Australien så mycket.
Tycker att det låter konstigt att vi ska åka dit utan att plugga eller veta att vi har ett jobb. Inte känner vi någon eller har någon stans att bo heller. Jag känner mig inte alls så orolig.

Liksom, jag vet ganska många som har varit i Australien och alla säger att det är jättelätt att få jobb. Att det sitter lappar på telefonstolpar där de söker arbetskraft till olika ställen. Barer och caféer mest. Får man inget sånt kan man alltid dela ut CVn på en massa ställen. Eller plocka frukt. Även om det verkar vara värsta skitjobbet så är det alltid något. Jobba på någon farm kanske. Om man ens behöver jobba. Jag vill mest jobba för att testa på hur det är att jobba i en helt annan kultur, lära känna lite folk, testa nya saker. Några småjobb borde inte vara svårt att få.
För pengar, det har vi faktiskt.
Vi har 10 000 var att leva på varje månad. Säg att hyran kostar 2500 var, då är det en riktigt hög hyra. Och sedan mat 1500 i månaden. Det blir 6000 kvar. Det är utan att jobba. Då har vi visserligen inga pengar kvar när vi kommer hem, men det borde inte gå helt åt helvete.

Lägenheter har vi hittat en väldig massa på gumtree. En sida där folk hyr ut lägenheter i andra hand eller söker rumskompisar att bo med ett slag. Där läggs det ut över hundra annonser varje dag, bara i Sydney, så det borde inte heller vara något problem. Hostel har vi för de fem första dagarna i alla fall. Hittar vi ingen lägenhet inom den tiden så är det väl bara att bo några fler nätter på hostel.

Och vad är det för fel med att resa omkring? Upptäcka en massa nya platser, äventyra lite och träffa massa spännande personer? Det är vad jag hoppas på i alla fall. Inte tusan vill jag plugga!

Nu är klockan över tolv, så det är precis en vecka kvar. Herregud vad tiden går snabbt!
I morgon ska jag tusan börja packa!