Hela huvet stormar

Öbonäs gör mig deprimerad.
Det är öde här.
Familjen jobbar/är i skolan, så för att ta sig inte till stan måste man åka buss.
Det går ingen buss mellan 9 på morgonen och 13.30. Knappt några bussar på kvällarna.
Förstår ni vad låst jag är här!
Dessutom har vi bara en bil då den andra är trasig, så måste få ihop våra aktiviteter och jobb med samåkning.
Inte lätt!

Så jäkla glad att jag inte bor här längre.
Helt instängd ute på vischan.
Att hälsa på är kul, men att bo här jämt?
Nej, det har jag fått nog av!

Från förra gången jag var här, 16/3.
Snö snö snö över sjö sjö sjö.