Hela huvet stormar

Som sagt - en väldigt konstig dag igår!
Åkte till Svenska mässan för att kolla på idolkön.
Den var väldigt lång och bred trots att klockan redan hade hunnit bli 13.15 och insläppet startade vid 10.



Ja, det hände väl inte så värst mycket här.
Lite folk som sjöng och roade sig i kön, men jag tröttnade ganska snabbt.

Gick in på mässområdet och fick syn på skyltar till fotomässan, så jag fick för mig att gå och kolla vad inträdespriset var.
På väg till entrén öppnades en dörr och ett gäng människor gick ut.
Jag slank in medans dörren stod öppen och plötsligt befann jag mig inne på fotomässan!
Inte speciellt bra kontroll på in- och utpassage där inte...
Gud jag förvånad jag blev! Och glad!
En massa kameror att pilla på, fina utställningar och superbra föreläsningar.

Mässan var väl i stort sätt densamma som det jag var på i Stockholm i vintras, men det var ändå kul att gå på lite andra föreläsningar och spana in nya kameror.
Synd bara att jag var helt seg och bakis, det lyckades jag vara även i Stockholm... Duktigt!

Plötsligt var min mobil borta! Kunde inte hitta den någonstans och fick lite smått panik.
Gick tillbaka till det seminariumet jag hade varit på senast, men där fanns den inte kvar. Frågade en tjej som stod där och hon var hur snäll som helst och hjälpte mig att ringa efter den. Kunde inte höra den någonstans i seminarieområdet. Hon följde med mig och vi gick en runda medan hon ringde till mobilen.
Så plötsligt hörde jag min välbekanta ringsignal och där låg den - mitt på marken intill en vägg!
Åh vad jag blev lättat! Ett under att ingen hade tagit den!

Ibland tänker jag; "Undrar när min tur vänder? När kommer saker och ting börja gå dåligt?"
Det känns som att allt går lite för bra och snart kommer det att slå tillbaka mot mig med full kraft.
Nästan så att jag börjar bli lite orolig. Det känns inte rimligt att allt löser sig tillslut.
Snart händer något hemskt! Jag vill inte tänka så, men det gör jag.

Vid klockan 6 när mässan stängde åkte jag hem till Anela, vi tränade och snackade en massa strunt.
Mersija kom och saft-och-kex-myste med oss till "Djävulen bär Prada".
Vi försökte plugga en smula, med hjärnan var alldeles för borta för det.

Sen kom jag ju hem, knappt i vaket tillstånd och möttes av party.
Lustig avslutning på kvällen, men en väldigt bra dag!