Koppla apor med musik och deterministisk slump
När man känt sig färdig med en kurs är det bara att ge sig direkt in på nästa, utan det minsta lilla uppehåll!
Just nu läser vi kursen "Kunskapens villkor och hållbar utveckling" och har börjat på den första delkursen om kunskap.
Kurslitteraturen kändes helt omöjlig till en början - böckerna tar upp så sjukt många olika områden;
människans utveckling, språkets, talets och skriftens utveckling, vad som skiljer människor från djuren och datorerna, skillnader och likheter mellan matte och musik, naturvetenskap, religion, magi, fysik, psykologi, biologi, hur man sett på kunskap genom historien, genus, skillnader i hur man behandlar pojkar och flickor i skolan, pojkar och flickors olika studieresultat, observationstekniker...
Det tar liksom aldrig slut!
Den förra kursen var lättare att greppa.
Se en situation ur elevens perspektiv, undervisningsperspektivet, etiskt perspektiv och styrdokumenten.
Mycket psykologi, men med många upprepningar av det vi läst på gymnasiet. Det mesta gick att relatera till sådant som man själv upplevt och man fick lite nya infallsvinklar på sådant man varit med om men inte funderat så mycket över.
Nu är det så mycket nytt!
Det känns som att det är först nu, kursens tredje vecka, som jag börjar förstå vad kursen egentligen handlar om.
Böckerna kändes pisstråkiga till en början, men nu när man börjar komma in i dem är det faktiskt riktigt intressant. Just det är en bra grej med mig.
Vad jag än sätter mig in i - det skulle kunna handla om en hel bok om skjöldpaddor, så blir jag bara mer och mer intresserad ju mer jag får veta om ämnet.
Så jag kommer nog att klara av den här kursen med. Det kräver lite mer arbete bara.
Kommentarer
Trackback
