Hela huvet stormar

Alltså Sonisphere - helt jävla galet!
Galet på ett sätt som jag inte riktigt kunnat föreställa mig i förväg.

Redan på vägen från tunnelbanestationen öste regnet ner. Och det fortsatte att regna och regna och regna.
Vi blev snart helt genomblöta, även de som inhandlat en poncho som skydd. Fukten letade sig in i de minsta av öppningar och skarvar och vi stod alla och huttrade med Slayer skrikandes på en scen långt borta.
Gräsplanen förvandlades snart till en lervälling som täckte hela skorna och kletade sig en bra bit upp på benen.
Värre festivalområde har jag aldrig sett.
På bara någon timme såg man inte ens gräset längre. Verkligen ALLT var täckt av lera.

Eriks syrra Fridas kille Tord (haha, hängde ni med där?) och Micke.

Micke, Jao och Erik.
Hehe, vi blev lite lustigt ihoptryckta här...

Men OJ vad häftig jag är!

En blöt publik på Slayer.

Jag fick syn på en galet headbangande kille som var helt inne i sitt eget rockande till Slayer.
Kolla, så jävla kul!

Härligt värre!

En smart kille.

Det var över tre timmar kvar till nästa band vi ville se, så Micke kom på den smarta idén att istället bege oss till någon pub inne i stan.
Så fick det bli! Micke, Erik, Frida, Tord och jag tog tuben till O'Learys på Centralen.
Några chicken wings, hamburgertallrikar, öl och drinkar senare var vi alla mätta, glada, skapligt torra och lite småfulla. Regnet fortsatte dock att ösa ner utanför, så någon vidare lust att gå tillbaka hade vi inte.
Så vi blev kvar på O'Learys ett bra tag. Missade både Alice Cooper och Mötley Crüe, men det känns inte som att det hade varit speciellt värt att stå där helt jävla genomdränkta och kalla. Inte när både Micke, Erik och Tord hade sett dem ett par gånger tidigare.

Men Iron Maiden fick vi såklart inte missa!
Som tur var hade det slutat regna när vi lämnade Centralen och det var faktiskt uppehåll under hela Iron Maidens spelning.
Riktigt bra live var de!
Synd bara att de inte spelade "Run to the hills". Det hade varit grymt!
Läs Aftonbladets recension här och kolla på ett riktigt bra bildspel från alla spelningar här.



Iron Maiden - Fear of the Dark:
Så jävla bra!

47 000 pers i publiken. Häftigt!

När vi sedan skulle ta oss till tunnelbanan igen började regnet återigen ösa ner.
Den här gången var det betydligt värre än tidigare. Gigantiska droppar, ett helt vattenfall från himlen!
Och som det blixtrade! Jag har aldrig någonsin tidigare sett det blixtra så förut. Säkert 20-30 blixtrar utan överdrift. Detta under 20 minuters promenad. Helt sinnessjukt!
Vissa blixtar så starka att man inte såg något annat än ett vitt sken framför sig. Läskigt.

Vid tunnelbanestationen var det kaos och världens kö utanför för att ens ta sig genom portarna.
Det hade bildats en sjö utanför och in i stationen. Vi fick vada i vatten upp till smalbenen och folk pressade på från alla håll och man kunde knappt andas. Jag blev intryckt men magen rakt in i en biljettspärr och tappade nästan luften. Jag var fan rädd där ett tag. Inget batteri kvar på mobilen och ingen möjlighet att få tag på någon om jag skulle tappa bort de andra.
Men det gjorde jag inte. Allt gick bra, vi kom på den överfulla tuben riktigt snabbt, pendeln till Södertälje kom på direkten och sen haffade vi en taxi till Nykvarn.
Rolig, galen, blöt och minnesvärd kväll!

Nu är mina converse ett jävla skämt.
Någon läskig variant av khaki. Man kan knappast tro att de var helt vita förut.
Och ni ska inte tro att leran slutade där det vita tar vid.
Nej, där täckte jeansen och leran fortsatte högt upp på benen.
Fräsch man kände sig på pendeln hem...

Får nog köra dem i tvättmaskinen när jag kommer hem.