On the tracks


På spårvagnen mot Brunnsparken där jag ska möta Anela och Mersija.
Sen vet jag inte alls vilket håll vi ska åt, men det kvittar, allt ser fasen lika dant ut just nu!
Eller rättare sagt; man ser ingenting.
Fy helvete vad det är dimmigt ute! En grå mur skymmer sikten vilket håll man än
vänder sig åt...

Oj! Nu gick det förbi en fullgubbe som ropade "snygga ben!" till mig!
Ska man ta det som en komplimang?

Jaha, nu ringde Anela precis.
Vi hinner visst inte till Alex, så det får bli förfest hemma hos henne istället. Blir nog kul det med!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0