Dödstidigt

Herregud. Det här borde inte riktigt vara tillåtet.
Börjar jobba 07.00 på andra sidan stan. Det tar en timme att åka dit, så 05.15 var jag tvungen att gå upp! Det känns inte riktigt okej.

Efter världens sämsta natt där det tog flera timmar att somna och där jag vaknade flera gånger under konstiga drömmar, sitter jag nu på spårvagnen omgiven av halvsovande människor med huvudet lutat mot fönsterrutan.

Och jag, jag känner mig förvånansvärt pigg! Men jag antar att tröttheten kommer att komma ifatt med full kraft i slutet av arbetsdagen.

Önska mig lycka till!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0