Hela huvet stormar

Vilken jävla idiot!

Satte mig på spårvagnen hem från träningen. Bakom mig sitter en kvinna i 40-årsåldern.

"Ursäkta, har du en mobil?" frågar hon.
Jag: "Ah, vadådå?"
Hon: "Jag måste ringa ett samtal bara."
Jag räcker henne mobilen och hon tar den utan att säga något.
Hon ringer ett samtal, ingen svarar. Ringer ett till, ingen svarar.
Jag: "Du, jag har väldigt dåligt batteri..."
Hon: "Jag måste bara få tag på någon," säger hon snäsigt.
Jag börjar bli lite orolig att hon ska ta mobilen ifrån mig, men jag låter henne hållas.
Så är det någon som svarar.
Hon: "Hej! Jag har inga pengar på mobilen. Jag förstår inte vad som hände jag hade ju pengar..." Hon försöker inte avsluta samtalet snabbt direkt. Till slut ber hon den hon pratar med att ringa till hennes mobil. Hon ser lite sur ut och räcker över mobilen utan att säga något.
Jag: "Du kan ju tacka i alla fall..."
Hon: "Varför är du så mot mig?!? (låter jätteförbannad) Jag förstår inte varför alla är så mot mig hela tiden!"
Jag: "Va? Jag är snäll och lånar ut mobilen till någon jag inte känner, så får man inte ens ett tack tillbaka..."
Hon: "Aja du, det tänkte jag inte ens på. Jag var mitt uppe i något annat."
Hon reser sig upp och går av spårvagnen.

Fan vad irriterad jag blir!
Hade jag verkligen behövt ringa ett samtal hade jag bett hur snällt som helst och varit jättetacksam. Inte ens ett litet leende fick man, bara skäll!
Hon snodde inte mobilen i alla fall. Tur det!