Hela huvet stormar

Till Biancas lycka snöade det inatt. Hurray!
Inte så vanligt för en australienare precis...


Bianca ville göra en snögubbe.
Först byggde hon bara en liten sorglig hög med snö medans jag stod och spanade på henne genom fönstret.
Jag var tvungen att gå ut och visa henne den rätta tekniken att tillverka snögubbar på.
Man måste ju rulla tre stora bollar först! Annars går det ju inte.

Den var tung att lyfta! Snön ser dock inte speciellt tung ut här, så hon ser ju mest löjligt svag ut. Som att hon tar i med alla sina krafter utan att det händer någonting! Men svag är hon inte kan jag försökra!

Sådär ja!

Sen kom vi på den dumma idén att placera snögubben på toppen av en kulle.
Försökte lyfta upp snöbollarna i famnen först men det gick ju inte alls! Kullen var extremt hal, så vi ramlade på varandra och tappade alltsammans. Ena bollen gick mitt itu. Bara att börja om från början!

Ta i då! Hela kroppsstyrkan behövdes minsann!

Emelie skulle till skolan så hon hälsade bara på i förbifarten. Tjena!

Starke Adolf!

Men titt! Vår snökung! Men morotsnäsa, kottögon, kottmun och tallbarrskrona.

Högst upp på kullen!

Armar som spretar lite hej vilt. "Yey, we can arrange them every day!" sa Bianca helt lycklig.

Kungen och drottningen!

Man kan se honom från vårt lägenhetsfönster. Han vakar över oss vår fine kung.