Hela huvet stormar

Jag och Sofie var båda helt sega i våra kroppar igår, jag av förkylning och Sofie av träningsvärk efter praktik på en byggarbetsplats. Så vad passade bättre än att gå på bio?


Midnatt i Paris fick det bli!
Man kan verkligen påstå att jag och Sofie sänkte medelåldern i biosalongen rejält! De flesta såg ut att vara runt 60 och uppåt, men även vi gillade den! Vi hade nog tyckt om den ännu mer om vi varit lite mer insatta i litteratur- och konstvärlden, men de allra flesta personer och referenser begrep jag mig på ändå. Riktigt rolig bitvis, utmärkt skådespeleri och helt fantastiska miljöer i scenerna som utspelade sig på 20-talet. Dock slutade den väldigt tvärt och jag tyckte att hela historien som byggts upp inte riktigt ledde till någonting, men det kanske är meningen att man som tittare ska lista ut själv. Sevärd i alla fall!

Jag hittade en träffande recension här, om ni funderar på att se den.
Vill inte lägga inte trailern, för den gör inte filmen rättvisa alls. Det utelämnar helt själva huvudmiljön som den utspelas i och det som visas i trailern är bara själva förspelet så att säga...

---

I förmiddags hörde Hanna av sig och undrade om jag hade lust att hänga med på bio.
Varför inte köra på en film till denna helg? Såklart jag ville!
Den här gången blev det Apornas Planet (R)evolution.

Jag har tidigare bara sett Apornas Planet från 1968 (finns även en från 2001) för en massa, massa år sen, men jag minns den som väldigt bra. Speciellt det gripande slutet med Frihetsgudinnan som ändrar synen på hela historian.


Om man ser till filmaffischen så verkar det här som en ren actionfilm, men jag blev positivt överraskad av att det inte var det. Det låg verkligen en bra historia i grunden och det blev inget våldsamt action förrän mot slutet. Lugn, känslosam, fascinerande och spännande. Jag trodde att det här bara var en ny version av den från 68, men med snyggare effekter, men det visade sig vara en helt annan historia. Tanken är nog att detta ska vara som bakgrunden till den allra första filmen - berättelsen om hur apornas planet så småningom skapas.

Ett forskarlags jakt på ett botemedel för Alzheimers leder till att en grupp apor utvecklar intelligens lik vår egen och tillsist innehar aporna en styrka omöjlig för människorna att kontrollera. Samtidigt finns där så mycket värme och den otroliga animeringen av aporna gör att man verkligen blir påverkad av deras känslouttryck och känner för dem i svåra stunder. Aporna är gjorda med samma teknik som karaktärerna i Avatar och det är verkligen något utöver det vi hittills sätt på film. Dessutom skådespeleri i toppklass!


Kan verkligen, verkligen rekommenderas!