Hela huvet stormar

Kan ni möjligen gissa vad jag hade för mig igår eftermiddag?!?
Det börjar bli lite av en tradition det här...
After work såklart!
Eller after school snarare. Välbehövligt efter rapportinlämning och muntlig examination!

Den här gången fick det bli gratisbuffén på Vasastan:

En halvt uppäten tallrik (ja, det på alltså, inte själva tallriken...), smaskigt!

Och här har vi Emelies broder Jimmie, som nu mer även är vår inneboende.
Emelie och Jonas åt och drack och var glada de med!

Utanför toan hade de charmiga godisautomater! Vem som nu skulle vilja betala 5 kronor för små karameller?

Det kändes nästan lite ensamt att gå på toa själv här. Mycket märkligt.

Även Hanna anslöt sig till vårt lilla sällskap. Emelie och Jimmie drog så småningom på fotbollsmatch på Ullevi mellan IFK Norrköping och GAIS och jag och Hanna vandrade bort till Liseberg för att se på bästa Håkan Hellström!

Vi kunde inte låta bli att åka lite först.

Så vi tog tåget!

Åh, sicket fint tåg!

Vi var helt lyckliga som två små barn med pirrande magar och stor förväntan.
Och det var läskigt! Och kul! Och alldeles alldeles underbart!
Jag älskar verkligen den här bergochdalbanan! Jag älskar alla svängar med härliga g-krafter och oväntade stup. Chocken när man inser att man plötsligt befinner sig i 180 graders lutning är oslagbar. Jag älskar att när man tror att den är slut, så åker den en lång kringelikrok till. Väl värt sina 60 kronor.

Sen var vi såklart tvugna att spela på chokladhjulet. Men vi vann inget, såklart.
Det hör nästan till att inte vinna. Jag tror inte att jag någonsin kommer att göra det.

Så vi köpte oss lite snacks istället.

Så bar det av till Stora scenen. Helt klarblå himmel och sjukt mycket folk!
Tydligen publikrekord på Liseberg för säsongen - 20 000 pers!

Några tusen fler bakom oss.

Mest för att visa den fantastiska himlen. Inte ett moln så långt ögat kan nå!
Välbehövligt med lite uppehåll efter regn och nära på orkan i en hel vecka!

Där har vi honom!

Bara för att ni inte ska tro att jag är en kass fotograf (det är faktiskt inte det lättaste att ta snygga bilder med en iPhone och en liten kompaktkamera på flera 100 meters avstånd) så slänger jag upp mina all time favoritbilder på Håkan, som jag fotade under konserten i Flygeln i Norrköping, 2008:



Åh en gitarrist!

Tillbaka till Liseberg: Mys med all belysning!

En stillbild från filmen nedan.
Underbart med konfetti och världens härligaste stämning under Känn ingen sorg för mig Göteborg! (04:38, ni måste titta!) Den låten kan knappast bli bättre än så. Ska den spelas någonstans så ska det vara här, på Liseberg, i bästa Götet.

En liten mix av det allra bästa från spelningen!
River en vacker dröm, Vid protesfabrikens stängsel, Calleth you commeth I, Du är snart där, Känn ingen sorg, Nu kan du få mig så lätt.
Såklart framförde han en massa annat bra, men det här var det som fastnade på film...

Helt smockat med folk utanför Liseberg precis efter konsertens slut.
Jag blev nästintill lite chockad över att jag faktiskt lyckades få en sittplats på spårvagnen hem!

Hurra vilken bra kväll!
Spelningen var verkligen helt fantastisk!
Även om jag inte är världens största Håkan-fan, så är han en av de bästa jag sett live. Den energin, den inlevelsen, den kontakten med publiken - det är det inte många som har! När ett helt hav av människor sjunger med i varenda textrad, kan alla verser och skriker ut av lycka i refrängerna, ja, då har man lyckats bra som artist. Man blir inte årets manlige live-artist för ingenting.

Idag såg det ut såhär i GP:


Hittar inte hela artikeln på nätet, men den var riktigt bra skriven! Varenda ord beskriver verkligen konserten perfekt. Jag håller med om att det verkligen var något speciellt med att han körde hela 2 steg från paradise i ett svep. Härligt att för en gångs skull få en platta i sin helhet. Hitlåtarna under sista halvtimmen var ändå det som drog igång publiken allra mest. Ett riktigt ösigt slut! En konsert med gammalt och nytt i en perfekt balans och ett avslut som gjorde mig alldeles varm i hela kroppen. Tack för det!