Humöret
Jag begriper inte vad det är med mig den här veckan. Känner mig nedstämd och som om jag inte riktigt är med i vad som händer. Jag står bredvid och betraktar medan tankarna svävar iväg på annat. Jag är fruktansvärt trött fastän jag har sovit nästan tio timmar varje natt och det känns som att jag när som helst kommer att bryta ihop och bara börja stortjuta.
Helvete. Egentligen är det ju en bra vecka!
Vi har knappt haft några föreläsningar så jag har kunnat plugga i lugn och ro hemma, men jag har ändå haft svårt för att fokusera och få något gjort. Jag har jobbat på bra ställen och gått på en riktigt bra cirkusföreställning, men det var svårt att vara riktigt med där också.
Kanske är det någon lömsk förkylning som tär på krafterna. Kanske är det min onda fot som tar all min energi och gör att jag inte ens kan uppskatta en härlig promenad i solen som annars är något av det bästa jag vet.
Nä, nu vill jag bli glad igen!
Jag måste fylla helgen med roliga saker så att jag inte ens hinner reflektera över att jag mår helt pissigt av någon anledning. Gah!
En promenad i gryningen (sådant som borde uppskattas...):
