De ringde just och sa att jag har fått jobbet!
Yehoooo!

Så nu ska ja hjälpa Citibank att få en massa nya kunder.
Verkat lite knepigt men kul, jag får se det som en utmaning.
Åhhhh, äntligen ett jobb!

Det känns i alla fall som en lätt produkt att sälja, eftersom kunderna bara sparar pengar, i stället för att skänka pengar till Rädda Barnen exempelvis, som Emelie försöker få folk att göra.
Dessutom får jag pengar bara jag fyller i kundens alla uppgifter på ett papper, som sedan skickas till Citibank för att se om de är tillräckligt kvalificerade som kunder. De behöver inte ens gå med i Citibank i slutendan. Bra för mig och lättare för kunden att skriva på!

Bara mindre bra att det verkar som att jag kommer att få arbeta själv efter det att de lärt upp mig.
Sedan ska jag gå in i olika affärer och prata med dem som jobbar där för att försöka sälja produkten. Hade hellre jobbat i ett team, bakom en monter eller liknande som Emelie gör.
Men det kanske är lättare att sälja på detta sätt, det tyckte i alla fall han som jag jobbade med idag.
Hoppas det!

Yippie yippie yippie! Inget mer CV-utdelande!
På lördag ska jag på kurs.

Jag hoppas inte att ni tröttnar på bilder.
Haha, synd om er i så fall, för här kommer ännu fler!

Mrs Macquaries Point, sägs vara den bästa fotoplatsen för bron och operahuset tillsammans.
Jag kan bara hålla med.



Alltid lika svårt att få med det man vill i bakgrunden...




En häftig trappa i berget.

Japp, det var det sista från gårdagen!
Mycket lyckad dag.

Intervjun gick väldigt bra! Men det var för ett helt annat företag än Kmart.

Jag var helt säker på att det var Kmarts kontor jag skulle till. Kanske för att det var från de, trodde jag, jag fick ett svarsmail direkt när jag skickat in min ansökan. Tänkte att det var något sorts autosvar.
Det stod visserligen UAG Recruitment i mailet, men jag tänkte att de hjälpte Kmart att anställa folk.
Stört tänkt av mig.

Tillbaka till intervjun.
Jag trodde först att jag hade hamnat helt fel. Jag möttes av en massa herrar i kostym och tjejer i fina kjolar.
Jag hade klätt mig i mina vinröda jeans, svart linne, ett guldigt långt halsband och armband för att piffa till det lite. Jag tänkte typ lite avslappnade kläder som skulle kunna passa för ett jobb på varuhus, men ändå rätt snyggt så att de skulle komma ihåg mig. Det kändes lite väl vardagligt bland alla kostymnissar.

Jag såg väl lite förvirrad ut, så en tjej i receptionen frågade om jag hade bokat in ett möte där. Jag fick säga mitt namn och det visade sig att jag var rätt i alla fall. Tjejen tyckte att jag hade ett väldigt snyggt armband. Bra där.

Jag fick sätta mig ner och fylla i ett formulär som man får göra innan alla intervjuer. Frågor om tidigare anställningar, vad man söker i denna nya anställningar och mål med karriären. Jag fick rangordna det jag tyckte var viktigast med ett arbete; pengar, att lära sig något, utvecklas, jobba med ett bra team bland annat. Tänkte att jag sätter pengar långt ner...
Grejen var bara att jag svarade på alla frågor som om jag skulle anställas på Kmart.

Sedan blev jag inkallad i ett rum och blev intervjuad av en kille i kostym. Han började berätta om jobbet, jag blev mer och mer förvirrad. Jag försökte få ihop det hela, ingenting stämde med ett jobb på varuhus. Att de sammarbetade med Citybank till exempel.
Det visade sig att det var ett helt annat jobb som jag nog sökt för flera veckor sedan - United Advertising.
Ett marknadsföringsföretag. Troligtvis liknande det jobb som Emelie har, att sälja saker/få folk att skänka pengar vid en monter i olika varuhus. Något med marknadsföring i alla fall. Jag förstod inte riktigt, jag hade fullt upp att försöka få ordning på hur allt hängde ihop.
Jag lyckades nog hålla masken väldigt bra och se avslappnad ut trots allt. Pratade på en del om vart i Australien vi skulle resa sedan och han frågade en massa om cirkusen (tidigare anställning...).
Killen tyckte att jag hade ett väldigt snyggt halsband. Bra där.

Jag gick i alla fall vidare till ett nytt möte imorgon kl 9!
Längsta jag kommit hittils. Då ska de berätta mer om företaget och jag ska få se vad de arbetar med.
De ska bestämma om de tycker att jag passar för jobbet och det hoppas jag verkligen att de tycker!
Emelie verkar ha det kul på sitt jobb.

Inte färdig med gårdagen ännu!
Jag fick syn på en hel massa kakaduor i Royal Botanic Garden.
Aldrig sett sådana förut. De var jag tvungen att kolla in!

Massvis av stora fåglar som käkade frön som ramlat ned från träden.


En sådan papegoja som bor i våra träd kom på besök.

En kille försökte mata en kakadua med frön. Sedan slängde han bort fröet och började reta med fingret i stället.
Efter ett tag blev fågeln förbannad, reste tuppkam och skrek! Genast flydde alla kakaduor skrikande upp i träden.
Jävelkille.

Fullt med fladdermöss i parken.

Såhär ser de visst ut på nära håll. Creepy.



Aeonuim, "Velour", kanske världens bästa fotoblomma!
Jag kom plötsligt på hur mycket jag gillade macrofoto förut. Nu med!
Tavla till rummet kanske? Tänkte mest på de två ovan.





Mer äventyr kommer...
Nu ska det lagas köttfärssås och spaghetti, sen får ni veta hur det gick på intervjun!

Nu ska jag iväg på intervju på Kmart.
Håll tummarna för mig!

Det blev en väldig massa vandrande och ordentligt med fotande idag.
Det kommer att ta en evighet att lägga upp. Det får bli flera inlägg.
Först ut, St Mary's Cathedral:

Även om jag inte är troende är kyrkor väldigt mäktiga.
Speciellt om de är lika häftiga som denna. Särskilt innuti.

Lika högt i tak, lika häftiga dekorationer och så den där tystnaden.
Tystnaden som bara finns där. Och lugnet som kommer plötsligt infinner sig.






Jag undrar så smått varför jag inte varit inne här förut.

Det finns en hel massa museum här med gratis utställningar som jag tänkte kolla in idag.
Något måste man roa sig med när man inte jobbar.
Om Emelie är i stan kanske det blir en titt på när hon jobbar istället.
Lite CV-utdelning hinns det nog med dessutom. Någon måste nappa!

Nu har jag bokat biljetter till det här!

Le Grand Cirque, 14.00 torsdag, Operahuset. Det blir tufft!

Men jag får gå själv, Emelie är ju inte speciellt förtjust i cirkus. Jag ska roa mig kungligt i vilket fall!

Söndag. Vilket innebär Paddy's Market som vanligt.
Jag köpte mig en massa rotfrukter och lagade de i ugnen igen. Måste vara världens godaste mat!
Till det kyckling som jag köpte jättebilligt i Eastgardens. 10 kr för sex små färdigkryddade kycklingklubbor!
Bra tycker jag.

Jag har jlagat mat i ugnen väldigt mycket här faktiskt, vilket jag aldrig gjorde hemma. Men gott blir det!
Problemet är bara att ena spisplattan slutar att fungera när ugnen är på. Jag förstår inte alls varför, väldigt lustigt och väldigt besvärligt när man vill laga flera saker på en gång.

Annars har vi mest hängt på stranden idag. Det har var riktigt varmt och klarblå himmel hela dagen, föutom när vi ville sola såklart, för då gick solen plötsligt i moln. Det blir alltid molningt när vi vill sola!

Nu ska vi sätta på någon trevlig film. Det har blivit väldigt mycket filmtittande här!
Men vad gör man när Bobby lånar ut filmer hela tiden? Säger att vi måste titta på dem just den kvällen, för sedan ska de lämnas tillbaka. Men vad gör det? Jag börjar uppskatta filmer mer och mer. Jag gillar film!

Ja, nu var det film som sagt. Mors.

Sydney Festival igår.
Vi gav oss ner på stan för att kolla på en massa dåliga artister och förhoppningsvis duktiga dansare.
Gratis liksom.
På Pitt street händer det alltid saker. Vi gick förbi en kille som målade en stor tavla på marken:

Ett gäng ungar sprang fram till tavlan.
"Oh my God, look at Jesus!" skrek ett av barnen. Imponerade minsann.


Helt sjukt mycket folk i Hyde Park. Det lärdes ut "The Sydney", Syneydansen.


Sen började en dålig symfoniorkester spela, då drog vi ner till hamnen i stället.

Vi åt glass fast det inte alls var glassväder. Kallt och blåsigt. Men glass är gott!
Min nya favorit "American chocolate", med snickersbitar i!

Det är jämt en massa folk som spelar instrument nere vid hamnen.
Här en aborgin som spelar diggeridoo till technomusik!

Emelies Teliakompis Markus (till höger), Sebbe och Edvard kom på med färjan!
De reser med runt som backpackers i Australien, kom till Sydney i torsdags, men åker hem redan idag. Synd.
Jag kände verkligen igen Edvard (i mitten) någonstans ifrån, och jag är väldigt stolt över mig själv att jag lyckades koppla ihop honom men Lovisa Ritzer, som var det första personen jag gissade på! Inte tusan vet jag hur jag fick ihop honom med Lovisa, men i alla fall umgås han mycket med henne.

Haha, de kollar på nåt kort på kameran. Markus gillar visst inte vad han ser...

Killarna ville shoppa, men allt var stängt. Tur det, annars hade vi nog fått hänga väldigt länge inne på Ralph Lauren...
Riktiga Lindösnobbar är de allt, i alla fall Edvard när det kommer till shopping.

Applestore var öppet ändå! Markus blev glad!


Emelie med ser det ut som.


De hade häftiga trapphus där!

Markus köpte en Ipod touch. Personalen tog betalt på plats tydligen.
Han sa att han kommer ångra köpet hela resan, så mycket som han har snålat med billig mat, och så tjoff! 2000 borta.

Det blev dags för mat. Vi tog med de till Oxford street, där finns det bra restauranger.
Men, det är den berömda böggatan, vilket Markus och Edvard inte tyckte var speciellt bra...
De blev helt skräckslagna! Det var som att de såg i syne, såg bögar överallt!
Jag har aldrig sett några så överdrivet rädda, jo, förresten, Frida när det kommer en spindel i närheten...
De skulle knappast reagerat om de inte visste om att det var böggatan.

Sebbe var lite mer avslappnad. Han tyckte mest det var kul med alla knäppa resturangnamn och affärer. "Thai-me-up" (thairestaurang) och "Lick-her shop" (sprit) tex.
"Det är ju inte överdrivet kåta bara för att de är bögar!" försökte han övertyga Edvard, men han ville bara så långt bort från gatan det bara gick.
Jag höll på att garva ihjäl mig. Tramskillar!


Vi åt supergod mat på japansk restaurang.
Sebbe kunde japanska av någon anledning och översatte menyn åt oss.

Grabbarna tog färjan hem och vi försökte se lite av festivalen.
Jag ville titta på dansarna, men det var för mycket folk och avspärrat överallt. Typiskt.
Annars var det mest techno-DJs och folk som hoppade. Nja, inte så bra.

Titt så glada vi är ändå!

Vi tog bussen hem och sedan var jag så trött så det blev ingen utgång.
Väldigt rolig dag i alla fall med homofobiska svenskar. Synd att de inte stannade längre!

Det blev lite utgång igår, med Ric och "Red eyes". Flera veckor sedan sist! Det var på tiden!

Det är tur att man är tjej. Det är jobbigare att vara kille som bjuder hela tiden.
Inträden, drinkar, taxi... Fast man säger att de inte alls behöver bjuda så gör de det ändå. Det är så det ska vara liksom, tycker de.
Skönt för oss, men jag känner mig lite som ett svin ett då. Som att man utnyttjar de, och det vill jag ju inte!

Vi hamnade på någon skitdålig klubb med jättehög trancemusik. Dansade där ett tag, men sedan blev det en lång promenad för att leta reda på något bättre.
Ric och Ed hade suttit ett tag på en vanlig bar innan, så de hade "casual clothes" på sig, vardagskläder - enkel skojorta, shorts och sneakers. Tydligen har de någon sorts dress code på alla klubbar, man måste var mer uppklädd med färgad skjorta och ordentliga skor. Så de sa att vi inte skulle komma in någonstans, lustigt.
Alla affärsmän har tvång på långärmad skjorta, slips och kavaj. Synd om dem. Inte direkt anpassat till klimatet...

Fredagar är ingen bra festdag tydligen, inte så många klubbar öppna då. Lördagar är det som gäller, så det kanske blir lite bättre utgång i kväll i stället. Hoppas på det!

Annars är det festligheter hela dagen.
Sydney Festival börjar idag. En massa band och DJs som spelar på gatorna och i olika parker, dansare, lite marknad och sådant kanske, jag vet inte så noga. Det återstår att se!
Snart drar vi ner på stan och dansar loss hela dagen! Om nu Emelie är bättre i sin fot.

En sjuhelvetes massa CV-utdelande blev det igår. Eller jag gick runt till vädigt många butiker i alla fall.
Men de flesta hade just anställt personal. Jag förstår ingenting.
Innan jul så hade alla precis anställt, då sa de att det går nog lättare efter nyår, men nu verkar de redan hunnit anställa igen. Skit för mig.
Det kändes som att jag inte fick lämna CVn någonstans, men sedan när jag kom hem såg jag att jag hade blivit av med 14 stycken. Faktiskt riktigt bra ändå.

Det blev ett par skor med. Typ 50 kr, inte dåligt det!

Frågan är bara hur mycket jag kommer att använda dem. Jag blir ju så jäklans lång med klackskor!

Yehoo! En intervju!
På Kmart på tisdag. Det är som ett stort varuhus, typ som Coop men utan mat.
Skickade nyss in en ansökan via deras hemsida. Sekunden efter jag klickade på "submit application" så fick jag ett mail:

We've had a chance to go through your application and we were suitably impressed. Well done. The next stage of recruitment is an invitation to meet personally with the Human Resource Manager.

Hmm.. om de lyckats läsa igenom hela min ansökan på ett par sekunder så är jag "suitably impressed"!
Skitsamma, jag fick en intervju i alla fall!

Nu bär det av till Bondi för att dela ut mer CVn.

Bobby kände sig ensam igårkväll, för hans fru och sonen hade åkt iväg på semester. Varför han inte följt med vet jag inte, men han hade varit själv i ett par dagar nu.
Så Bobby kom in till oss och frågade om vi ville se film med honom, hehe.
Vi fick komma upp till deras lägenhet som var riktigt fin och riktigt stor, sedan blev det Bourne 3 på stor LCD-TV med surroundljud. Bobby bjöd på jordgubbar, kakor, godis, chips och vin. Riktigt trevligt faktiskt.

Emelie kände sig trötter och skulle upp tidigt och jobba, så jag blev kvar där själv ett tag.
Bobby som är gammal massör gav mig superskön massage med lustiga burrande apparater. Men jag som alltid brukar ha ont någonstans hade inte ont i en enda liten kroppsdel, så det kändes lite onödigt. Skönt var det i alla fall.

Nu däremot känner jag mig mör i hela kroppen.
Jag har gått runt på stan och i Eastgardens hela dagen och försökt dela ut CV.
Men idag var det fasen inte lätt. Nästan alla affärer var "fully staffed" men en del sa att de kunde ta mitt CV ändå, ifall det dyker upp jobb senare. Jag är inte här senare. Så det känns som att jag har lämnat ut en del CVn i onödan.
Klädaffärer känns hopplöst, jag ska nog satsa på barer, hotell eller restauranger i stället.
Det får bli mer CV-utdelning i morgon.

Igår sprang jag runt på stan och delade ut en massa CV. Lämnade till olika barer, restauranger och hotell.

Jag får lite ångest av det där fotojobbet. Jag vill inte alls ha det.
Jag vet inte vad det är, jag blir bara så himla nervös och vet inte vad jag ska göra.

Jag kommer ihåg när jag jobbade ett tag som vimmelfotograf på Nightlife.se, jag trivdes inte alls. Inte heller på Folkbladet när jag skulle göra "Dagens fråga" eller intervjua lite människor som besökte olika event.
Jag vill ha det mer styrt. Jag vill veta vilka jag ska fota eller intervjua. De ska vara berädda på att jag ska komma dit och veta vilket företag jag kommer ifrån. Jag blir mer en auktoritet då, eller hur man ska förklara det.

Östsvenska foto passar mig bra tror jag. Då följer jag liksom ett schema och vet precis vad jag ska göra under dagen. Såklart kan det dyka upp problem och besvärliga människor, men det är ändå en helt annan säkerhet. Jag vet vilken ordning jag ska göra saker i, vad jag ska säga och precis hur bilderna ska se ut. Det är ändå väldigt varierat, eftersom det är nya människor jag ska fota hela tiden och barn i väldigt olika åldrar.

Ja, om jag nu ska jobba med foto över huvud taget.
Jag vill inte göra det i Australien i alla fall. Nu vill jag prova på något nytt!
Jag vill jobba tillsammans med människor. Att vara fotograf är ensamt, även om man möter nytt folk hela tiden, men jag vill jobba mer i ett team.

Så, idag ska jag först åka in till stan för att skriva ut fler CVn, sedan bär det av till Eastgardens, ett shoppingcentrum ganska nära Maroubra där jag inte har varit ännu.
Jag vill testa att jobba i en klädaffär, det verkar roligt! Hoppas på det bästa.

The Curious Case of Benjamn Button.
Fantastisk.
Jag vet inte vad mer det finns att säga.

En historia om en man som åldras yngre.
Han föds som en bäbis, men med utseendet av en gubbe, med skrynklig hud och svaga leder.
Benjamin Button.
Mamman dör i födseln och pappan skräms av sitt missbildade barn, lämnar honom på trappan hos en svart familj där han sedan växer upp. Man får därefter följa Benjamin och hans mycket märkliga uppväxt på ålderdomshemmet där hans fostermamma bor och arbetar. Hur han som väldigt gammal 5-åring blir förälskad i den jämnåriga söta flickan, med rött hår och klarblå ögon, Daisy, som ofta besöker sin mormor på ålderdomshemmet.
Trots allt han upplever och alla nya kvinnor han möter glömmer han aldrig den här flickan. Han blir hela tiden yngre, starkare, får mer hår och växer upp till en riktig stilig jäkel. Daisy och alla andra runt ikring blir äldre, människor i hans närhet dör och växer ifrån honom.
Tillslut möts han och Daisy på mitten, i samma ålder. Fantastiska saker börjar hända.
En kärlekshistoria. Men så mycket mer än så. Fylld med humor och mycket snyft.
Väl värd sina tre timmar.



Det som jag blev mest imponerad av var att de lyckades få Brad Pitt och Cate Blanchett att se ut som 80 år ända ner till 20, lika realistiskt i alla åldrar. Det måste vara märkligt för dem att veta hur de kommer att se ut när de blir gamla, för jag lovar att de kommer att se ut just så.
Underbara skådespelare, underbar historia.
Se den för tusan!

Igår var den en riktigt bra dag.
God mat, himla trevligt sällskap och genialisk jäkla bra film!

Jag stod för matlagningen, Ric undersökte lägenheten och latade sig i sängen.
Titta så jag står. Helt bredbent som jag vet inte vad!
Jag bjöd på godsaker från IKEA. Ric mumsade så glatt. Han tyckte allting var väldigt gott!
Funderade på att åka till IKEA för att köpa på sig ett paket ballerina. Heja Sverige!

Sen begav vi oss ner till stranden för att grilla. Väldigt smidiga grillar de hade!
Elektriska, det var bara att trycka på en knapp så värmdes de upp. Såg ut som stora diskbänkar, med flata ytor av rostfritt stål. Inget jobbigt galler och fixande med kol och tändstickor här inte!

Ric är en skrattkille.

Jag och grillspett.
Snyggt att mitt linne är elakt och åker ner hela tiden! Visar BHn och så.
Eftersom jag berättat för honom tidigare att jag höll på med cirkus, så var jag tvungen att visa lite volter på gräsmattan.
Han tyckte att jag var helt galen, "That was amazing!" sa han hela tiden.

Massa mat. Det fick bli potatissallad till. Gott!
Ric tyckte att jag lagade väldigt god mat. Det är nog första gången någon har sagt det till mig.
Visserligen lagar jag inte mat till folk särskilt ofta, men sådant blir jag glad av att höra.
Emelie envisas att laga sin egen mat. Tycker inte om min.
Men jag tror nog att hon bara har smakat en rätt jag gjort, innehållandes Sweet Chili-sås, och det gillar hon inte! Synd.

Den där stranden ni vet.

De varnade för maneter igen, men vi såg inga.
I förrgår hade det tydligen varit en haj på besök här. Tur att vi inte var där då! En sådan där hammarhaj, de brukar visserligen inte attackera människor, men det har hänt... Jag vet inte riktigt hur nära stranden den var, men folk hade i alla fall sprungit upp ur vattnet. Fy!
Ric berättade att det aldrig fanns hajar nära stränderna för ett par år sedan, men nu har det blivit varmare i vattnet, så de trivs bättre här nu. Dumma växthuseffekt!

Rics bil hade varit på service dagen innan, men de jävlarna hade visst inte skruvat på ena hjulet ordentligt!
Så han fick veva upp bilen med domkraft och skruva åt det igen. Det satt verkligen helt löst!
Bara ren tur att det inte ramlat av! Ojojoj.
Vad lat han är förresten. Ville åka bil ner till stranden. Tar väl 5 min att gå.
Solen lyser lustigt i hans huvud. Han ser lite flint ut, inte så snyggt.

Sen åkte vi till en kameraaffär jag spanat in på internet. Billigast liksom.
Mitt sådant här objektiv jag hade har ju gått sönder.
Jag har försökt att laga det, men det sket sig kan man säga.
Så jag kände att det var dags att köpa ett nytt. Hurra!
Favoritobjektivet!
Nu är min budget lite förstörd den här veckan, men skitsamma.


Det blev dags för bio.
Underbra film! Nog en av de bästa jag sett. Någonsin. Mer om den sedan.
Ric bjöd på glass och popcorn, men det fick vara rättvist för jag bjöd på maten...
Alla äter sådan här glass till filmen. Choco top. Lustigt med glass på bio, men gott!

När jag kom hem igen vid halv 10 var det första gången jag träffade Emelie på hela dagen.
Så länge har vi inte varit ifrån varandra sen vi kom hit.
Kändes lite lustigt. Men det kanske är bra. Göra lite olika saker på dagarna så man har något kul att berätta om. Inte sitta ihop hela tiden och uppleva precis samma saker.
Nu vill jag med jobba! Men jag måste erkänna att det är rätt skönt och slappt att bara ta det lugnt.

Något stack mig när jag sov.

Kolla höger långfingers knoge jämfört med vänster. Lite... bulligare.
Jävlar vad det ska klia!

Snart kommer Ric hit och då blir det grillning nere vid stranden och sedan billig tisdagsbio!

The Curious Case of Benjamin Button

Roligt!


Jag skulle sett den förra veckan, men då var jag klantig och missade bussen.
Nu får jag lite sällskap, så det blir prima!

Nä, nu ska jag ta och plocka i ordning lite här så att jag slipper skämmas över lägenheten.
Tur att vi städade ordentligt i helgen...