Trosmysteriet


Mina trosor försvinner spårlöst!
Trots att jag har köpt fyra trosor extra sedan jag kom hit, så har jag ändå inga kvar att använda när veckan är slut!
Vi tvättade innan vi drog till Melbourne, men nu ligger alla underkläder i smutspåsen igen...
Jag förstår ingenting!
Någonstans i väskan gömmer sig säkert de rena trosorna, men tro mig, jag har letat och jag kan omöjligt hitta några!
Tvättar nu. Det behövs.
Det får väl bli en tur på stan imorgon och inhandla fler trosor. Min budget gillar inte detta!

We're back!


Åh, nu är vi tillbaka i Sydney igen!

Det känns konstigt att bo på ett hostel och inte i den kära lägenheten i Maroubra Beach.
Men det blir nog bra. Vi ska ju bara vara här i en vecka och hostelet verkar riktigt bra. Det ligger väldigt centralt, 20 minuters promenad till jobbet (slipper därmed att åka buss 40 min!) fräsht stort rum som delas med två trevliga svenskar bland annat. Och så 6 stycken till.

Nä, nu blir det dusch och uppfräshning efter tågresan!
Lyckades inte sova så mycket nu heller, trots platser längst fram så att man kunde sträcka ut benen ordentligt. Eller kanske på grund av platser längst fram, för folk passerade genom dörrarna hela tiden vilket skapade en massa oljud och ljus rakt i ögonen. Slapp barnskrik i alla fall.

Sen kommer det spännande bilder och störda filmer från Wangaratta som för övrigt inte var så mycket att ha.
Vi hittade på bra saker att roa oss med i alla fall - spela in en blåluvan film och kolla på Scrubs medans vi väntade över fyra timmar på tågperrongen bland annat...

Pressa på!


Fyra timmar kvar tills vi lämnar Sydney och kliver på tåget till Melbourne
. Konstigt.
Hela dagen har ägnats åt till att packa, i alla fall för min del. Emelie blev klar med sitt medan jag jobbade igår, så nu är hon ute och roar sig med Michael i staden.

Tillsist lyckades jag med konststycket att stänga min resväska, men två par skor, en jacka och en kjol befinner sig fortfarande utanför. Vet inte om jag ska lämna kvar dem här, eller om jag ska försöka mig på att öppna väskan och trycka i grejerna, med risk för att den inte går att stänga igen...

Gaaah, packa är så fruktansvärt tråkigt! Speciellt när det inte går som man vill.
Jag hade tänkt att shoppa i Melbourne. Det känns inte som en så himla bra idé längre, när inte ens de kläder jag redan har får plats.
Jag är inte så bra på att stå emot mitt shoppingbegär. Har köpt en del onödiga grejer som jag inte haft särskilt mycket användning för. Det är inte bra att ha ett jobb där man går runt i klädaffärer hela dagarna...

Bianca tänkte komma och vinka av mig på tågstationen. Kul! Men då kommer jag bara sakna henne ännu mer.
Ah, jag kommer sakna alla här.

Jag hoppas vi hamnar på ett bra hostel i Melbourne. Ett fräsht, i ett fint område.
Bara det är bättre än hostelet vi borde på första veckan här så är jag nöjd. Bara vi har ett fönster och ett rum som inte ligger vägg-i-vägg med TV-rummet... En pina.

Jag ser fram emot ett träffa Jason nu! Hoppas att han har planerat något kul för oss att göra under veckan. Födelsedagsfest ska det bli i alla fall! Snart snart.

Resesysselsättning


På bussen hem -
Killen på sätet framför mig satt och kollade porrbilder på sin mobil.
Nakna killar med stånd.
Trevligt trevligt. Ehm.

Lämna när du är på topp


Gårdagen var hur bra som helst!
Tillbringade hela dagen med Bianca i Brighton le Sands, vilket innebar konstanta skrattatacker, lustiga danser och en massa energi.


Hon visar mig vart stranden finns. Jag såg det innan, faktiskt.


Jag var på superbra humör hela dagen, vilket smittade av sig på alla människor jag pratade med. Alla var hur trevliga som helst! Bjöd mig på cappuccino, pratade om resande och Sverige, gav mig en massa komplimanger...
Koffeinet gav mig ännu mer energi och jag var superspeedad och babblade på som aldrig förr.

Så, Hipp Hurra! Jag gjorde personbästa med fyra sälj! 205 dollar (1173 kr) på en dag! Inte illa.
"Smash the gong Moa, smash the gong!" ropade Nathan när jag kom tillbaka till kontoret.
-Booooooom!- High five och applåder!

Jag ville inte gå hem från kontoret. Ville inte lämna alla.
"How long will you be away for? Promise that you're coming back!" sa allesammans.
"You shouldn't leave when you're high rolling!" menade Nathan.
Jag håller med. Nu är jag för tusan bra på det här! Så det blir väl till att komma tillbaka. Första gången idag som jobbet faktiskt var riktigt roligt. och så åker jag härifrån. Typiskt.

Tusan vad jag kommer att sakna alla! De tre sista veckorna har varit hur bra som helst.
Bianca kommer jag sakna allra mest.
Efter jobbet fick det bli sushimiddag med knasbollen och babbel hela kvällen. Den människan är underbar.

Packa pappas kappsäck


Igår började jag packa min resväska.
Jag förstår inte alls hur allt ska få plats. Jag menar, jag har åtta par skor! Åtta!
Vad tusan ska jag med de till? Jag använder två par i prinicip. Tusan.
Jag vill inte skiljas från de andra skorna, de är fina/bra att ha... någon gång. Jag kanske måste lämna kvar lite kläder jag inte använder också. Kanske. Frågan är bara vart jag ska göra av dem. Kan gömma dem i ett skåp!

Pruttkudden och plockepinnet jag fick av familjen i julas får nog lämnas till Bobby som avskedspresent, eller till Jason när han fyller år kanske. Förlåt familjen, jag har ingen plats!
Bobby får en Alladin chokladask från IKEA dessutom. Han gillar ju Sverige. Jag kommer att sakna Bobby!

Lägenheten i Maroubra
har verkligen blivit till ett hem under tiden vi varit här. Det kommer att kännas så himla konstigt att flytta härifrån. Min första lägenhet. Första gången jag bott någonstans bortsett från hemma mer än en vecka.
Sista gången jag tog bussen till Maroubra idag. Det känns helt stört, tomt, ledsamt. Jag vet inte.
Nu ska vi ut på äventyr! Nu får vi tillbringa resten av tiden i Australien på hostel, med alla saker nerpackade i resväskor.
Tillbaka till första veckans trångboddhet...

John, Clair and the gypsy


Idag åkte jag med Kate, Keir och Cathy på daytrip någonstans långt bort...
Vi hade väldans kul i bilen med fulsång och körande upp på berg med en utsikt som hette duga!
Väl framme så skulle vi hitta något bra shoppingcenter att pitcha i. Keir sökte på GPSen, fick fram "Springfield Shoppingcenter".
Wohoo, Springfield! Simpsons! Vi måste åka dit tyckte vi, det lärt stort.
Det var inte stort alls. En liten skitbutik som inte borde få kallas shoppingcenter. Det fick bli till att leta vidare...
Nu har vi varit i Springfield i alla fall!

Lyckades tillslut hitta ett gigantiskt shoppingcenter, men jag lyckades inte sälja något för det. Skitmoa.

Vi pratade om en massa störda grejer på lunchen; vad vi skulle heta om vi var motsatt kön, vad vi vill döpa våra framtidia barn till, vad vi skulle passa att heta i stället för våra riktiga namn... Kate tyckte att jag borde heta Clair. Helvete heller.
Ingen av de andra höll med, bra!

Kate; "I was going to be called ...?.. untill i was born. I was born in the ambulance".
Keir; "Oh, so you were on the movement... A gypsy!"

Keir avslöjade att han egentligen heter John Keir Smith.
 John Smith... haha!
Hela grejen med Keir är att han heter just Keir. Keir är lustigt. Han är lustig. Han kan för tusan inte heta John!

Mer om namn - Kate berättade att hon hade lite problem med en ny kille på jobbet.
Kate; "Gary, I'm really sorry for calling you Robert the whole last week!"
Han hette Craig. Dumskallen hade inte sagt något. Haha, stackare!

Kate och jag gick runt och käkade godsaker hela dagen, gratis muffinsprover och nötter, köpte bröd och blåbärsscones.
Tur att vi går omkring hela dagarna, annars skulle jag nog rulla fram.

1 lost and 4 found


Den här dagen har varit helt hektisk.

Jag åkte med Bianca och Hashmi till Silverwater (gillar det namnet!). När vi kom fram kunde jag inte hitta min mobil.
Bianca ringde till den och jag letade igenom hela väskan. Den fanns ingenstans! Tusan.
Jag kom fram till att jag måste tappat den på bussen. Visste att jag hade den innan vi gick på.
Jag blev på skitdåligt humör, kände att jag lika gärna kunde åka hem. Tänkte att jag aldrig mer kommer få tillbaka mobilen och därmed förlora alla nummer till en massa folk. Nummer som är omöjliga att få tillbaka, till personer jag tycker om.
Ric till exempel.

Jag hängde med Bianca ett tag, blev på lite bättre humör. Det går inte att vara sur när man är med den galna människan!
Tack för det.
Pratade med en del människor, kände att jag pitchade helt värdelöst. Lyckades nästan göra ett sälj ändå, men den kvinnan tjänade för lite. Tusan igen.

Jag gjorde ett nytt försök att ringa till mobilen och den här gången var det någon som svarade!
En tjej hade hittat mobilen på bussen och jag blev helt lycklig! Hon befann sig i Parramatta och erbjöd sig att åka in till tågstationen och lämna telefonen på kontoret där.
Det fick bli 20 minuters bussresa till Parramatta för att fiska upp mobilen som låg så snällt i en låda hos "Station management". Hurra!
Äta sushi och tillbaka till Silverwater.

Nu var kl över 2, mer än halva dagen borta, men jag var på toppenhumör!
Det bra humöret försvann dock ganska snabbt efter prat med bitchiga receptionister och ett antal;
"NO, we're not interested!"
Supervarmt och ingen skugga någonstans och jag blev helt slö i min lille kropp.

Gick in på en restaurang och hade världens tur med en kille där;
"I've actually been thinking about getting a credit card for some time now. So, what's the deal?"
Hur lätt som helst att få honom att skriva på! Tack för det.

Sedan begav jag mig in i ett industriområde. Det mesta var stängt eller så hade jag inte tillåtelse att gå inte där. Vandrade runt i hettan ett bra tag och pratade med lustiga gubbar.
 Tillslut hittade jag en kvinna som hade rökpaus, hon blev helt till sig när jag berättade om Citibank's "Balance Transfer".
Vi betalar av skulder på kreditkort med en fast ränta av 6.9%, istället för runt 20% som de flesta betalar.
"I can't belive it, this is so good! 6.9% for life! Now I can finally pay off that stupid David Jones card! I'm paying bloody 23.99! I owe over 2000 on that card and I just afford to pay off what they charge me in interest. Oh, this is so good!"
Perfekta kunden.

När jag var färdig med henne började hon övertyga sin kollega om det fantastiska erbjudandet och fick även honom att skriva på!

Så, det blev tre sälj trots att mobilen och halva dagen försvann. Nöjd med det!
Ringa klockan på kontoret, hurra!

Tare lungt


Idag - slappa, ligga på stranden, bada i megastora vågor med Emelie och Adam, sanda ner i lägenheten, titta på tjockisar på TV i "Biggest looser" och underbara dansare i "So you think you can dance". Lägga upp en massa bilder och leta reda på folk från jobbet på Facebook.
Toppen.

Saker som kommer fram


Utgång igår!
På med julklänningen som jag inte haft sedan...jul.



Städat!

Adam kom på besök och jag drack vin som stått i kylskåpet i tre månader.

Sedan bar det av till irländska puben PJ's med folk från jobbet.
Stötte på ett gäng störda irländare som inte ville tro på att jag var svensk för att jag inte var blond.
Så jag fick vara som Holly och komma från England hela kvällen.

Knasboll och Bianca.

Jag fick så lustiga reaktioner när jag sa att jag kom från Sverige.
"OOOH! SWEDEN!" och så fåniga leenden och miner som menade "jag vet allt vad du är för sorts person..."
Jag blir så förvånad. För alla verkar känna till Sverige! Alla vet vart Stockholm ligger.
Ett litet skitland på andra sidan jorden. Vad har vi gjort för att bli så kända?

En av killarna försökte lyfta upp mig hela tiden. Han lyckade en gång, snurrade runt mig och höll på att tappa mig på golvet!
Han var helt galen... Jag ropade "No, no, no! No more lifting, okey!?"
Han gjorde ett till försök, men då kom det fram en stor bred vakt och sa till honom; "Don't lift that girl again!"
Haha, där fick han! Men det stoppade inte honom från att försöka igen tyvärr...

Sen drog vi vidare till McDonalds och jag upptäckte att alla snackar skit om varandra på kontoret. En massa rykten, precis som på högstadiet, folk som motarbetar varandra och vill bryta sig ut ur företaget...
Alla verkar störa sig på varandra och det är visst inte så bra sammanhållning som jag först hade trott. En del av de är jäkligt falska, låtsas tycka om personer som de sedan snackar skit om så fort de går iväg.
Jag blir rädd. Tänker att folk säkert pratar om mig med när jag inte är där. Skit.

Sedan blev det Jacksson's och jag blev sur för att Nathan är ett as när han är full. Orkar inte bry mig. Ingen verkar gilla honom ändå... Tror att han kan säga vad som hest till folk bara för att han är VD för företaget eller något. Idiot.

Glöm det. Ni får lite bilder jag hittade från Cargo i fredags istället! Hurra!

Stefan, Nathan, Kate, Keir och så jao.




Trolleristädning


Idag har vi varit och köpt tågpass och bokat tåg till Melbourne.
26e kl 20.40 bär det av och 07.35 är vi framme i Melbourne!
Det fick bli en nattresa på vägen dit. Passa på att sova och spara in på en hostelnatt. Sedan får det bli stopp i lustiga små städer på vägen tillbaka.
Vi blir kvar i Melbourne 1-2 veckor, beroende på hur vi trivs... Svårt för någon stad att slå Sydney, men vem vet, vi kanske fastnar helt för Melbourne och blir kvar där resten av tiden! Huh.

När vi kom tillbaka till lägenheten fick det bli snabbstädning och visning på intåg.
Bobby håller på för fullt med att försöka hitta nya hyresgäster och han såg inte så glad ut när han tittade in i lägenheten och såg alla saker på golvet...
Men 30 minuter senare hade vi kastat in alla saker i lådor, dammsugit, diskat och bäddat. Nu ser ställer ut som nytt.
"I'm really surpriced! It's like someone waved a magic wand" var Bobbys kommentar. Toppen!

Två tjejer i vår ålder fick sedan en väldigt snabb genomgång av lägenheten medan jag lagade potatismos och Emelie befann sig inne i stan med Adam.
Men de kan inte flytta in förrän om en vecka då vi flyttar ut, så de var tveksamma om de ville ha den eller inte.
Skitsamma, inte vårt problem. Eller jo, nu måste vi hålla det fint hela veckan för fler visningar.
Det känns ändå skönt att det inte är vi som behöver fixa nya hyresgäster.

Tip 45: Don't get drunk with your crew...



Finfin soluppgång från bussen på väg in till kontoret.
Dock inte vårt kontor för omväxlingens skull, utan det andra Citibank-kontoret i Sydney där Momentum Marketing jobbar.
En hel massa trevligt folk där med och en helgalen chef.
Han lärde oss som gjorde mindre än två sälj igår "How not to ring the bell" (göra mindre än 3 sälj).

1. Don't follow the S.E.E princible (Smile, Eye contact, Enthusiasm).
Just go inside the businesses and be a grumpy ass.
2. Don't follow the Law of Averages. Don't speak to enough people, talk to your boyfriend/girlfriend 10 times a day, smoke 10 cigarettes, sit on the bench and complain about how lousy you are, and that the whole day is destroyed cause you haven't made any sales yet.
3. Have low self confidence.
4. Look like a salesman.

Hmm.. jag vet inte om jag lärde mig så mycket, men deras chef Nalesh var helt störd och rolig och fick mig på bra humör.
Så pass bra att jag faktiskt ringde i klockan när jag kom tillbaka!

Sedan blev det Fun Friday med Beer Night på kontoret!

Svenska Jackie och en okänd jänta.

Brittiska Kate och Holly, norska Mirjam och Sydney-Sarah.
Många fotar samtidigt, folket vet inte vart de ska titta..

...och så brasilienar-Breno.

Breno och Anthony från England.

Bästa Bianca från Sydney och Ethan från... Korea?


Brittiska galningen Alex.


Ett stort skratt och Holly.

Nathan smygpussas?

"I'm fucking Rumanian!"-Stefan, Nathan från Sydney och skottska Keir.
Keir pratar roligt.

Grabbar från andra kontoret.

Mooo och Kate.

Mirjam och Sarah

Sen bar det av till Cargo vid Darling Harbour och en massa dansande!

Gaah, jag kommer att sakna alla!

Folket festade till efter 2 och skulle jobba idag.
Det ville inte jag!
Vila kändes som en bra idé.

Stupid black people


Jobbade med Leonard idag.
Han är rolig, driver med sig själv hela tiden...

"Do you notice how I stand out from the white walls?"
"You know that black people don't get wet when it rains. Look at me, the rain just slides of my skin!"

Eller här sover han mest.

Leonard åt pomme och calamari till lunch. Jag snodde en pomme, men det var inte så värst gott, sa att pommen från Kentucky Fried Chicken var mycket godare.
Han fattade ingenting.

"What, what about Kentucky?"
"Yeah, you ate Kentucky yesterday. I liked those fries better."
"What are you talking about? I have never eaten Kentucky. I had KFC yesterday!"
"Eeeehh.. yeah, that's what it stands for you know. Kentucky Fried Chicken..."


Haha, han hade aldrig kopplat ihop det över huvud taget. Pucko.

Dracula teeth 3


Det enda jag verkligen följer på TV just nu - Australiens "So you think you can dance".
Här med första söndagsfinalens bästa framträdande - Penny och Charlie till Beyonces Single Ladies.
De är grymma! Vampyrer, gaaah!


Och så något helt annat - lyrical med Kat och Danny.
Så mycket känsla, så vackert. Magiska övergångar mellan alla steg, allting bara flyter ihop.
Titta!

Torra fötter


Nu är det äntligen soligt och varmt här!
Inget mer regn på ett tag hoppas jag.

Ja, det var väl bara det jag ville säga.

Feltolkat


För att klargöra det näst senaste inlägget...
Nej, Becka, jag har inte haft sex med honom!
Upptäckte nu att det tydligen kunde tolkas så.
Men nej. Inte ännu i alla fall.

Porrklubben


I förrgår lyckades jag sälja till ännu en jäkel med riktigt snyggt namn - Pornsawas.
Men det slår ändå inte riktigt Pornsiri... eller Nathas Raveporn.

Nog med tramsigheter.
Det var en evighet sen jag träffade Ric. Har inte sett honom sen jag började jobba, och det var en månad sen nu.
Synd. Jag gillar ju grabben!

Han verkar dock gilla mig lite mer än jag skulle önska.
Några exempel på fina sms jag fått från honom:


Moa i really like u, the more i get to no u the more i like u! God i just want to kiss u. Hehe.

I know, no kissing i no u dont like me like that. I was just saying that i would like to, thats all. Lol. Ur gorgeous.


Hey moa so drunk wish u were here, I wish i had a girl like u. Ur so gorgeous so much fun.
Hope ur having fun with ur friends. Mwa



Jaja. Vad gör man åt saken?
Alltid trevligt med komplimanger... men, det börjar gå lite för långt kanske.
Men, men. Han vet ju att jag inte är intresserad så skitsamma.


.

Ännu en anledning att inte åka härifrån.


Gårdagen - hur bra som helst.
Idag - hur trött som helst.
Gör inte så mycket.
Han är het och får mig till ett pirr.

Varför kan man inte befinna sig på två platser samtidigt?


Mindre än två veckor kvar i Sydney nu.

Känns konstigt.
Vill. Inte. Åka.
Men -
Vill. Se. Mer. Av. Australien.

Så, ja, så får det bli. Melbourne nästa.
Men det blir nog inte så många stopp på vägen som vi tänkt.
Bränderna härjar ju i delstaten Victoria. Finns nog inte så mycket kvar av de små orter som vi tänkte besöka.

Det känns som att jag inte har så stor koll på nyheter. Folket hemma i Sverige verkar veta mer om bränderna än vad jag gör.
Läser bara gratistidningarna som delas ut på stan, men i de står det mest skvaller om kändisar, senaste mode och sådant.
Kanske borde kolla nyheterna på TV lite oftare.
Kanske borde fråga Jason hur det står till i Melbourne. Campa i bushen kanske inte är en sådan bra idé...

Kyla.


Vädret har verkligen varit skit hela veckan. Regn varje dag.
Jag skyller på Keir. Han önskade en veckas regn i Sydney, bara för att han är och roar sig i Malaysia.
Elakt.
Man fryser till och med med jacka på sig. Och det här ska vara en sommarmånad!

Vad jag inte förstår är hur temperaturen kunde sjunka så mycket så plötsligt.
I söndags var Sydney "hottest on the planet" med 47 grader, för att sedan sjunka till runt 20 dagen efter.

Läste lite om vädret i Sydney. Kom till denna sida med en väldigt fin översättning:



Haha; "medan natten temperaturen inte faller under den höga tonåringar"!
Finfint.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0