Det är vi som är.. Norrköping!
Igår blev det utgång med Becka, Emelie och Motalakillarna från Kentkonserten.
Vi hade riktigt kul, med förfest hos Becka, bestående av egenkomponerat Yatzyspel, dricka, YouTube-tittade från Kentkvällen, "suga kort-leken" och sedan utgång på Hugo.
Becka gick hem precis när vi hade kommit in av någon anledning och sedan såg vi henne inte mer den kvällen.
Hon hade visst slumrat där hemma. Haha, klantskalle, missade hela utgången.
Vid halv 3 fick vi utrymma Hugo. Det hade börjat brinna på övervåningen och det luktade brännt överallt. Vi blev utschasade av vakterna och fick ställa oss utanför polisavspärrningar och vänta. Brandbilar kom och poliser invarderade stället. Det blev en väldig väntan. I linne, kortbyxor och tunna strumpbyxor. Våra saker hade vi inte fått hämta innan vi blev lämnade i kylan. Inte kul. En liten upplevelse i alla fall. Folk stod och hoppade och skrek:
"Det är vi som är Norrköping!"
Verkligen Norrköpings bästa.
Sedan begav vi oss till Becka där Motalakillarna skulle slagga, men ingen Becka syntes till. Matte klättrade in genom balkongen och lyckades på något sätt få upp dörren och öppna åt oss andra. Becka vaknade till och var i alla fall med på efterfesten i sin lägenhet... Jag och Emelie drog hem och Motalafolket blev kvar tills morgontåget gick hem vid sex.
En riktigt kul kväll i alla fall, trots huttrade.
På lördag fyller jag år. Då får ni allt komma och fira mig!
Eller det blir nog på fredag, på lördag ska jag minsann till Mickis på kräftskiva.
Blir det inte fredag, så nästa helg.
Den som lever får se. Jag ska i alla fall firas!
Vi hade riktigt kul, med förfest hos Becka, bestående av egenkomponerat Yatzyspel, dricka, YouTube-tittade från Kentkvällen, "suga kort-leken" och sedan utgång på Hugo.
Becka gick hem precis när vi hade kommit in av någon anledning och sedan såg vi henne inte mer den kvällen.
Hon hade visst slumrat där hemma. Haha, klantskalle, missade hela utgången.
Vid halv 3 fick vi utrymma Hugo. Det hade börjat brinna på övervåningen och det luktade brännt överallt. Vi blev utschasade av vakterna och fick ställa oss utanför polisavspärrningar och vänta. Brandbilar kom och poliser invarderade stället. Det blev en väldig väntan. I linne, kortbyxor och tunna strumpbyxor. Våra saker hade vi inte fått hämta innan vi blev lämnade i kylan. Inte kul. En liten upplevelse i alla fall. Folk stod och hoppade och skrek:
"Det är vi som är Norrköping!"
Verkligen Norrköpings bästa.
Sedan begav vi oss till Becka där Motalakillarna skulle slagga, men ingen Becka syntes till. Matte klättrade in genom balkongen och lyckades på något sätt få upp dörren och öppna åt oss andra. Becka vaknade till och var i alla fall med på efterfesten i sin lägenhet... Jag och Emelie drog hem och Motalafolket blev kvar tills morgontåget gick hem vid sex.
En riktigt kul kväll i alla fall, trots huttrade.
På lördag fyller jag år. Då får ni allt komma och fira mig!
Eller det blir nog på fredag, på lördag ska jag minsann till Mickis på kräftskiva.
Blir det inte fredag, så nästa helg.
Den som lever får se. Jag ska i alla fall firas!
Tillbaka för ett tag
Sorry att jag inte har skrivit på flera veckor, men jag har helt enkelt inte känt för att blogga.
En massa energi har gått till jobbet - som faktiskt går riktigt bra och är väldigt roligt!
När jag inte jobbat har jag inte velat lägga ännu mer tid framför datorn, utan umgås med vännerna, träna lite och ta det lungt.
Nu känner jag att jag har kommit in i jobbet som skolfotograf riktigt bra i alla fall. Jag har fått en massa beröm, teckningar från barn och nöjd personal. Av en liten tjej fick jag en teckning där hon hade skrivit MOA jättestort och längst ned i hörnet stod det "vänd". På baksidan det gulligaste någonsin "du är bäst i hela världen".
Högstadieelever trodde jag skulle bli ett väldigt problem, just för att de flesta är förjävliga och jobbigt kaxiga i den åldern, men även det hat gått riktigt bra.
Jag pratade lite med en lärare på lunhcen som var imponerad av mig, att jag hade väldigt bra ordning på ungarna, utan att jag behövde höja rösten och skrika åt dem. Alla ställde sig på sina platser och tog av sig kepsar och skor utan problem. Jag var tydligen en "naturliga auktoritet", trots att jag inte är så mycket äldre än dem, tjej dessutom.
Nu drar jag till Jönköping och fotar hela veckan. Kul med lite omväxling, men ensamt att bo på hotell själv och inte känna någon i staden. Det ska nog gå bra. Jag får se det som självständighetsträning inför Australien...
Nu har jag laddat den bärbara med lite filmer och spel, men inget internet har jag på den. Kanske finns någon dator på hotellet, annars blir det ytterligare en veckas blogguppehåll...
En massa energi har gått till jobbet - som faktiskt går riktigt bra och är väldigt roligt!
När jag inte jobbat har jag inte velat lägga ännu mer tid framför datorn, utan umgås med vännerna, träna lite och ta det lungt.
Nu känner jag att jag har kommit in i jobbet som skolfotograf riktigt bra i alla fall. Jag har fått en massa beröm, teckningar från barn och nöjd personal. Av en liten tjej fick jag en teckning där hon hade skrivit MOA jättestort och längst ned i hörnet stod det "vänd". På baksidan det gulligaste någonsin "du är bäst i hela världen".
Högstadieelever trodde jag skulle bli ett väldigt problem, just för att de flesta är förjävliga och jobbigt kaxiga i den åldern, men även det hat gått riktigt bra.
Jag pratade lite med en lärare på lunhcen som var imponerad av mig, att jag hade väldigt bra ordning på ungarna, utan att jag behövde höja rösten och skrika åt dem. Alla ställde sig på sina platser och tog av sig kepsar och skor utan problem. Jag var tydligen en "naturliga auktoritet", trots att jag inte är så mycket äldre än dem, tjej dessutom.
Nu drar jag till Jönköping och fotar hela veckan. Kul med lite omväxling, men ensamt att bo på hotell själv och inte känna någon i staden. Det ska nog gå bra. Jag får se det som självständighetsträning inför Australien...
Nu har jag laddat den bärbara med lite filmer och spel, men inget internet har jag på den. Kanske finns någon dator på hotellet, annars blir det ytterligare en veckas blogguppehåll...
Mögel till lunch
Idag har jag fått arbetskläder.
En stor röd collagetröja men "Östsvenska Foto" tryckt med vit text stort på ryggen.
Sedan tre t-shirts med samma text på bröstet.
Den ena saknade prickar över Öet, så enligt den jobbar jag tydligen på Ostsvenska foto. Vi kanske har dolda talanger inom osttillverkning? Äter ovanligt mycket ost på lunchrasterna? Spelar bowling med ostar som klot?
Vad vet jag. Den dög tydligen inte och ska visst skickas tillbaka. Jag som hade sett fram emot bowlingen...
"Fotograf" var det tryckt stort på ryggen.
Så nu är jag en riktig fotograf!
Ett kuvert med spott på.
Imorgon ska jag till Värmekyrkan direkt efter jobbet och uppträda med cirkusen.
En föreställning för Café Bar. Ni vet sånnadär kaffeautomater som står på var och varannan arbetsplats.
Hoppas man får gratis cappuchino!
Det ska delas ut priser till folk i företaget. Men det är inte vilken prisutdelning som helst...
Nej, priserna ska delas ut av cirkusartister, jag är en av dem.
Jag ska gå in på händer med ett kuvert i munnen och dela ut det till någon som läser upp vem som vunnit, Maria ska göra volter in, Tessan, Icka och Fjongen kommer att gå in med en tre-man-hög (en pyramid med tre personer rakt upp på varandras axlar), Dylan ska jonglera och Viktor cyklar enhjuling.
Jag tror att det blir riktigt fränt!
Sedan ska jag uppträda med volter tillsammans med Johanna och efter en massa timmar bygga pyramider med Olanatruppen. Kanske stå skyltdocka med om jag fattat det rätt.
Det blir en kul, men jäkligt lång dag i morgon! uppstigning 05.30, sedan uppträde till 23.00. Kanske utgång med Rebecka och Sara på det om jag orkar... Det gör jag nog inte.
En sten har släppt
Hur gick det med gruppbilden då?
Jo, helt strålande!
Solen strålade den med, så det gick fint att vara ute.
Jag trodde att jag skulle vara helt sjukt nervös och hispig, men jag var lugn som en filbunke.
Jag fick tag i rektorn på expeditionen, vi gick ett varv runt skolan för att se var vi skulle ställa upp gruppen. Jag hittade en jättefin plats med två bänkar framför en jättestor ek och hon hittade två killar som bar ut bord och stolar åt mig (jag behövde inte göra ett smack, mer än att placera ut dem!).
Jag var där jättetidigt, så jag hade en massa tid på mig att hitta bra platser till arbetslagsbilderna, fundera ut hur jag skulle ställa upp grupperna, mäta ljus, ställa in kameran och bara ta det lungt.
Sedan kom allt folk, som nu visade sig var 59 stycken. Skönt! Några var visst på kurs och en del var sjuka.
Uppställningen gick jättebra - alla var glade och trevliga och lyssnade på mig.
Det enda Thomas (fotochefen) behövde hjälpa till med var att flytta på två personer som blev lite för långa och flytta ut stolarna i främre raden något. Annars klarade jag av det helt själver! Supernöjd.
Även Thomas var väldigt nöjd. Han sa att det var den bästa gruppbilden han någonsin sett från någon ny fotograf. Jag skötte mig utmärkt tydligen.
Såhär snyggt blev det:
(Väljer att ha den såhär liten, så att ni inte ska kunna se vilka det är.
Vet inte om jag får lägga upp sådant här på bloggen liksom...)
Sedan blev den en massa arbetslagsbilder och porträtt på allihop. Porträtten behövde jag som tur var inte fota, utan det skötte tre andra nya fotografer.
Efter detta blev det en tur till Djäkneparksskolan där Sebbe fick sköta alltsammans. Men det blev nog med en hel del hjälp från Patrik...
Eftersom detta är min gamla högstadieskola, så hittade jag en massa lärare att hälsa på. Riktigt trevligt måste jag säga, även om ingen kände igen mig först!
Imorrn ska jag upp svintidigt.
06.30 ska jag vara på kontoret, sedan ska vi åka till ett dagis någonstans utanför Vadstena, 10 mil bort.
Det blir en lång dag i morgon, men en slapp. Jag ska bara titta på när Thomas fotar hela dagen och sedan ska vi nog ha någon slags utvärdering.
Det blir nog bra. Om jag inte somnar mitt i alltihop...
Not a big deal...
Jag är lite nervös inför imorgon.
Okej, det där var en underdrift.
Jag är JÄVLIGT nervös inför i morgon!
Jag ska nämligen ta en bild på personalen på Navestadsskolan. 80 st i en gruppbild!
80 stycken!
Ta bilden är väl inte det svåra. Det svåra är att ställa upp alla så att alla syns lika mycket, alla kollar in i kamera, ingen blundar och alla ler. Dessutom ska alla bilda en liten båge med de längsta ute på kanterna och de korta i mitten. Så ska man va lite rolig också så att det blir en trivsam stämning.
Och jag som aldrig har ställt upp och fotat mer än 12 personer...
Kunde jag inte fått något mitt i mellan först. Steget från 12 till 80 är ganska stort liksom.
Till på köpet ska jag åka dit själv, hitta rektorn på skolan, se vart jag kan låna typ 35 stolar och 10 bord och hitta en bra plats för fotografering där jag sedann ställer upp allabord och stolar. Jag måste se till att få lite bärhjälp där känner jag.
Efter att jag har fotat en klasstavla, mätt ljuset, ställt upp alla människor och tagit bilden, så ska jag ta namn på alla också.
Men de är så stora, så det klarar de nog av att skriva själva... Puh!
Inte slut ännu... Sedan ska jag fota alla arbetslag själv, typ fem stycken och ställa upp dem på lite olika roliga ställen med varierande poseringar.
Se om jag klarar det här utan att få hjärtsnörp och kola vippen....
Önska mig lycka till!
Pang pang och fullt huvud
Fredags vad en grymt rolig dag!
Jag sköt pistol på jobbet. Haha. Mitt i prick! Där satt den!
Nu kanske ni blir oroliga. I onödan kan jag säga...
Kick off med alla fotografer, kontorspersonalen och bossen. Prickskytte blev det minsann. På tavla då förstås!
Ingen hemlig fantasi som gick i uppfyllelse direkt, men väl en pojkdröm för några av grabbarna. Jag vet i alla fall en hel hög med små buspojkar som sprang runt och lekte cowboy med täljda gevär på dagis...
Kaliber 22 tydligen. Vad nu det innebär...
Så hur gick det då? Första fem skotten - miss. Andra omgången; en etta och en... tia!
Nämen se där! Jag kunde visst träffa en typ 30*30 cm stor tavla på 200 meters avstånd mitt i prick! Det trodde jag inte. Kanske borde tillägga att jag inte hade någon som helst kontroll och att resten av skotten missade...
På sista skjutningen blev det lite spridda skurar med ett resultat på 22 poäng.
Jag tror att jag och Kim kom näst efter Sebbe, eller om det var någon i mellan.
Från slutet då.
Sebbe fick 0 poäng. 0!
Bom, bom, bom, bom! Haha!
Det blev han mobbad för resten av kvällen.
Det dumma var att siktet var svart och mittområdet på tavlan också var svart, så man var tvungen att sikta under mitten där tavlan var vit för att få kontraster. Helkorkat.
Dessutom blev det en såndär liten rekyl så att man ryckte till med handen. Skitsvårt.
Vann gjorde självaste VDn med 79 poäng på två skjutningar. Riktigt bra må jag säga!
Sedan sköt vi två skott var med en magnumrevolver. Riktigt biffiga patroner, 9 mm någonting, bla bla. Det måste vara diametern på patronerna då.
En såndär revolver som säkert skulle gå att spela rysk roulette med. Med en sådant där roterande magasin. Där man laddar revolvern med ett skott, snurrar på magasinet och trycker av mot tinningen.
Se om man överlever liksom. Kul grej.
Typ en sådanhär puffra.
Ojojoj vad den small! Hela kroppen ryckte till.
Det var riktigt kul!
Därefter bar det av till Harrys. Första gången för mig där, jag har ju inte riktigt åldern inne... Inte Kim heller för den delen.
Visst 23-årsgräns, men när man hänger med ett medelålders gäng så kollar de tydligen inte leg.
Beställde i baren gjorde jag friskt ändå. Företaget bjöd på tre drycker. Gratis är gott liksom!
Först en Smirnoff Ice, sedan två glas vin till maten och sist en underbart god drink med ananasjuice och lite annat smått och gott. Dessutom gratis förrätt och varmrätt. Kan det bli bättre?
Jo, maten kunde faktiskt varit bättre. Jag beställde "Chili och limemarinerade majskyckling" i någon sorts sås. Kycklingen smakade ingenting och såsen kändes som vanlig ketchup.
Äsch! Potatisen var god, jag blev mätt och sällskapet var fantastiskt!
Det räckte gott för mig! Riktigt kul gäng må jag säga! Bossen pratade på som aldig förr om fyllesvimningar på toaletter och resor till Las Vegas...
Absolut en riktigt lyckad kväll!
Nu drar det igång!
Den här veckan har varit riktigt rolig!
Ojojoj vad jag har lärt mig saker!
Utbildningen till skolfotograf hos Östsvenska Foto har alltså satt igång!
Jag känner att de här kan blir riktigt bra! Otroligt härliga människor allesammans på företaget, speciellt vi nya fotografer som lärt känna varandra riktigt bra under veckan, trots väldigt olika åldrar, kunskaper och intressen.
Det är riktigt slitigt att vara skolfotograf har jag fått lära mig. Sjukt mycket utrustning att bära på och sätta upp varje dag.
Två timmar tar det för mig att sätta upp alltihop. Jag hoppas att jag lär mig det snabbare, annars lär jag få gå upp väääldigt tidigt varje morgon då jag oftast börjar fota kring 8.
Det är porträttutrustning med fond (bakgrund), fondbelysning, hårbelysning, huvudblixt med paraply, reflexskärm, fyra stativ, pall, kuddar, sladdar...
Grupputrustning med 10x3 meter fond, rör att fästa fonden i, två stora blixtar med paraply, en massa stolar, sladdar och fyra stativ.
Dessutom kamera och stativ till denna, dator kopplad till kameran och "kontor" att ha datorn och papper på. Riktigt mycket papper att hålla reda på och fylla i korrekt blir det.
Allting ska mätas ut och ställas upp lika dant varje dag. Ljuset mäts med ljusmätare och vitbalansen ställs in.
Barnen ska sitta rätt, ljuset ska träffa rätt och barnen ska titta in i kameran och se glada och avslappnade ut. Dessutom ska föräldrarna blui nöjda med bilderna så att vi får något sålt, vilket innebär inga kepsar på huvudet, hår i ögonen, snoriga näsor eller skrynkliga kläder.
Det är inte lite krav vi har på oss!
Men bara jag lär mig tekniken riktigt bra, så att jag kan lägga all fokus på barnen så ska det nog fixa sig!
Igår fick vi låna en hög med barn från Svärtinge hus att testa våra kunskaper på. Jag tycker att det gick riktigt bra för att vara första gången. Jag lyckades i alla fall fånga ett leende på alla barnen och fick dem att sitta som de skulle. Näst intill i alla fall. Visst finns det massor att förbättra, men det ska jag se till att göra under nästa vecka!
Barnen kan jag inte visa här, men jag vågar nog lägga upp lite bilder på några av fotograferna utan att de blir allt för sura..
Tommy
Emil
Madde (som Thomas envisas med att kalla mig, för att vi tydligen är lika...)
Thomas ger onda ögat.
Välspenderad kosing!
Nu är det på riktigt!
Jag och Emelie köpte oss flygbiljetter till Sydney idag!
20 november far vi iväg. Det känns lite läskigt, men oj, oj, oj så kul!
Visum har vi redan skaffat oss och jag har vaccinerat mig och köpt nytt pass.
Det är nog ändå en massa saker kvar att göra innan vi kan bege oss till Down Under. Ordna med försäkringar och skaffa en megastor resväska till exempel.
Det är ju trots allt ett halvår vi ska vara borta. Det är i alla fall vad vi har planerat. Hemresan är bokad till 20 maj, sedan vet man ju aldrig vad som händer.
Oh, det här är så spännande! Jag längtar som tusan!
Det kändes lite jobbigt att dra bort 13 000 från kontot. Nu har jag bara 2000 kvar tills nästa löning. Detta av pengar som jag tjänat ihop under ett helt år. Cirkustränare är inte särskilt välbetalda...Men det blir heltidsjobb i tre månader innan avfärd, så det fixar sig nog.
I Australien ska vi leva loppan Emelie! Inte snåla med kosingen utan äventyra som tusan! Får se om jag klarar av det när jag är där... Det får bli en liten utmaning!
Det är inte ofta man längtar till november, men det här har jag sett fram emot hur länge som helst!
Vi får se till att göra det till en toppenresa! Klart det blir det!
Små saker som värmer.
Sådant som man blir glad av ända in i hjärtat.
Gulligt så till tusen.
Detta för att jag slutar som cirkustränare till hösten.
Jag kommer att sakna dig med Sofie!
Störtflod
Det regnar!
Och blåser!
Herregud vad det blåser!
Min brorsa vill att min syster ska cykla ute på Gamla Övägen.
Han vill se henne blåsa bort.
Snällt va?
Genrep i Gränna
Amina.
Världens sötaste i Ättetorp.
Hungry?
Det var ju riktigt kul med friskispasset!
Roligast var att skratta åt alla fjantig rörelser, men jobbigt var det minsann!
Ännu en gratisaktivitet denna vecka! Och sen utebion dessutom!
Nu sitter jag vid Beckas seeega dator där hon just visade mig ledmotivet till sitt liv på YouTube "Här kommer Rebecka".
Jag vill inte vara sämre, så här kommer mitt fina klipp.
Visserligen ingen låt jag kan stoltsera med, men något bättre än så - en Moafågel:
Svettpass
Nu drar jag till Vasaparken för ett Friskis och Svettispass med Emelie och Rebecka.
Jag har aldrig varit på något sådant förut. Aldrig varit med alltså. Jag brukar annars stå och garva till alla gamla tanter som gör stela rörelser till musiken och ledarna som gapar och försöker peppa kärringarna.
Det blir kul!
Ikväll är det dags för utebio igen. Förtrollad - sagofigurer som invarderar New York.
Alltid mys med utebio, bara det inte får för sig att regna så...
Stella
I Gränna blev det en hel del bilder på Alexas hund Stella. Fin hund.
En riktig spänstig rackare.
En liten spetsig tunga...
Gränna. Del 1.
Nu är det på tiden att ni får höra lite mer om Gränna. Det är ju trots allt tre veckor sedan jag kom hem därifrån...
Det har vart så mycket cirkus på sista tiden, så jag har helt enkelt inte orkat skriva om det.
Marcus husvagn. På båda bilderna. Överst detta år - faktiskt riktigt snygg mot förra årets "Tumören".
Rejält iordninggjord om man säger så.
Äta jordgubbar med Nutella i Stinas husvagn. Mums!
Affe har rolig tunga.
Titta på YouTube-klipp i Marcus husvagn. Trååångt. Men mysigt.
Inte mycket kvar av Johannas tält efter ösregnet. Egentligen var det ännu plattare, men på bilden blåser det något förskräckligt så hela tältet puffas upp. Hennes saker var skapligt blöta...
Mitt fina tält som höll i ur och skur.
De första två dagarna sov jag här ensam, i ett fyramannatält, sedan kom Isak och gjorde mig sällskap.
Det var mys. Men iskallt på natten och kokhett på dagarna.
Bygga tält på måndagen. Fast jag råkade försova mig och var inte med alls.
Torrt och fint på marken och så liksom.
Gullungar. Eva Linder och Mickis.
Mickis med rävpäls.
På tur i mysig Gränna. Men "stan" var inte mycket mer än den här gatan.
En gata fylld med polkagrisaffärer.
Glad grabb.
En lustig skoaffär med bara en massa skit. Och stövlar med roliga mönster.
Stina väljer och vrakar bland polkagrisarna.
Finfina polkarosor.
Titta på polkagristillverkning.
Handla mat med Stina och Agnes.
Välj
Om någon vill se bilderna från Kent-konserten i vintras kan ni gör det här.
De blev väldigt annorlunda med en helt annan scen (inomhus i Himmelstalundshallen) och helt annat ljus.
Detta var på uppdrag av Folkbladet vilket gjorde att jag fick stå framför kravallstaketet och gå runt bland trappor och sådant. Dessutom fick jag låna betydligt bättre objektiv.
Vilka bilder gillar ni bäst? Från denna konsert eller den förra?
Kent i februari.
Jag vet inte riktigt. De förra bilderna är bättre rent tekniskt, mycket bättre skärpa och klarare färger utan brus, men de jag fotade nu är med mer känsla.
Svårt val. Om man nu behövr välja.
Gratis är gott
Den senaste veckan har jag gjort och köpt en massa saker utan att det har kostat mig några pengar alls.
Inte så att jag har snott grejerna, nej nej, presentkort säger jag bara. Presentkort is the shit.
Jag hittade ett presentkort på H&M i plånboken och köpte mig ett par snygga svarta shorts. Drog sedan vidare till Sisters för att handla upp mitt presentkort på 400 kr som jag fick på min artonsårsdag. Sisters och JC är riktiga skitbutiker. I ett år har jag letat utan att hitta något över huvud taget. Men nu var det rea på Sister och jag hittade en väldig massa. Tillslut blev det en jättefin somrig grön klänning nedsatt till 229:- från 799:- och en snygg svart kjol som nu kostade 149:- i stället för 599:-. Riktiga kap jag gjorde där måste jag säga!
Jag har gått på bio med presentkort - Mamma Mia som sågs med veckans jobbarkompisar; Alexa, Rebecca och Olivia. Faktiskt riktigt bra, trots att jag vanligtvis hatar musikalfilmer! Rekommenderas verkligen! Bra sällskap dessutom.
Jag har varit ute tre gånger - Världens bar x2 och Trägår'n. Eftersom jag kört bil och därmed inte druckit något så har det med blivit gratis. Men ojoj så kul ändå!
Och sist men inte minst gårdagens konsert.
Pengarna behöver sparas till Australien, men vad gör det när man kan ha grymt roligt ändå!
Magisk kväll
Helt underbar dag igår.
Sista dagen som cirkusskoletränare för sommaren. Så skönt!
Jag kände att jag började tröttna rejält på slutet. Visst har det varit roligt, men en vecka till hade varit svårt att palla.
På måndag börjar i stället jobbet som skolfotograf. Det blir riktigt roligt!
Först en kurs på två veckor, sedan ut och fota.
Kvällen var helt magisk. Lejongropen, Folkparken. Tusentals människor.
Markus Krunegård som förband och sedan älskade Kent.
Helt obeskrivligt bra.
Bara en massa bra låtar från gamla och nya album. Bara låtar där jag kunde alla texter.
Och så en ny, en bra - "Håll ditt huvud högt".
Nu har jag börjat lyssna på nytt. Så mycket som glömts bort.
Jag, Rebecka och Emelie stod på gästlistan och kom därmed in gratis. Detta för att vi byggde The Arks scen i Lejongropen förra året. Skönt att spara en slant...
En hel del bilder blev det:
Härliga Krunegård och favoriten "Samma nätter väntar alla".
Jag missade dock det allra bästa i slutet. För jag tordde att låten var slut, men sedan tog det fart igen och musiken blev snabbare. Riktigt bra.
Rolig grabb i Krunegård-bandet
Efter en massa väntan blev det dags för Kent.
Jocke Berg minsann. Vad jag diggar hans röst!
Riktigt häftig ljussättning och animationer bakom scenen som vanligt. Här någon sorts kamera som visade Jocke bakifrån på något mystigt vis. Alla orangea små prickar är publik. Väldigt mycket publik.
Jocke formar ett hjärta och publiken blir lycklig.
Sista låten. Mannen i den vita hatten. Jag smälter.
"Kanske den bästa låt som skrivits på svenska någonsin", sa Jocke om sin egen låt. Men jag kan bara hålla med.
Så otroligt underbar. Konfetti sprutades ut över publiken. Ett lyckligt regn av papper.
Mannen i den vita hatten.
Om ni inte orkar se hela, kolla strax efter sju minuter då konfettin kommer. Underbart.
Kvällen var inte slut än.
Rebecka fick ett ryck och tyckte att vi skulle utge oss för att komma från en tidning och göra "Dagens fråga".
Så fick det bli. Vi "lånade" en penna av en tjej, Rebecka agerade reporter och Emelie fotograf och sedan frågade vi lite folk saker som "Vad tyckte du om konsertern?", "Vart ska ni nu?", "Vilken låt var bäst?". De utsatta jävlarna gick på det minsann. Detta var tydligen en väldigt bra raggningsteknik, för vi fick snart fatt på ett par killar som vi drog med till Palace.
Helt störda killar.
Den här grabben hette Mattias och var tydligen väldigt lik Idol/EMD-Mattias. I alla fall så hade det hänt flera gånger att folk hade trott att han var honom. En gång hade han lurat några tjejer att han var Idol-Mattias.
"Jag skrev autografer till dem. Men jag fick sådan ångest sedan. Jag kunde ju inte säga att jag inte var honom, för då hade de ju blivit ledsna."
Jag tycker att han i sådana fall är han ju betydligt mer lik EMD-Erik. Eller en blanding av dem båda.
Förfest hemma hos Rebecka. Öl i barnmugg med riddare på.
Tobbe - sjukt rolig kille som dansade som en tok.
Jag fångade en bit på film, men inte det allra värsta...
Musiken på Palace var sjukt dålig -värdelös techno och uselt liverockband med 40-plusare i fula scenkläder. Första gången jag var där. Blir nog inget mer besök. Det var kul för att vi var med riktigt kul folk, annars - inget att ha. Mentor Marie var DJ på nedervåningen men inte heller hon spelade någon vidare bra musik. Dessutom en massa gamlingar som dansade, men kul att träffa henne!
Markus Krunegård skulle komma och vara DJ sedan, men han dök aldrig upp. Tråkelitråk, men kvällen var riktigt lyckad ändå!
Riktigt lyckad.
Sista dagen som cirkusskoletränare för sommaren. Så skönt!
Jag kände att jag började tröttna rejält på slutet. Visst har det varit roligt, men en vecka till hade varit svårt att palla.
På måndag börjar i stället jobbet som skolfotograf. Det blir riktigt roligt!
Först en kurs på två veckor, sedan ut och fota.
Kvällen var helt magisk. Lejongropen, Folkparken. Tusentals människor.
Markus Krunegård som förband och sedan älskade Kent.
Helt obeskrivligt bra.
Bara en massa bra låtar från gamla och nya album. Bara låtar där jag kunde alla texter.
Och så en ny, en bra - "Håll ditt huvud högt".
Nu har jag börjat lyssna på nytt. Så mycket som glömts bort.
Jag, Rebecka och Emelie stod på gästlistan och kom därmed in gratis. Detta för att vi byggde The Arks scen i Lejongropen förra året. Skönt att spara en slant...
En hel del bilder blev det:
Härliga Krunegård och favoriten "Samma nätter väntar alla".
Jag missade dock det allra bästa i slutet. För jag tordde att låten var slut, men sedan tog det fart igen och musiken blev snabbare. Riktigt bra.
Rolig grabb i Krunegård-bandet
Efter en massa väntan blev det dags för Kent.
Jocke Berg minsann. Vad jag diggar hans röst!
Riktigt häftig ljussättning och animationer bakom scenen som vanligt. Här någon sorts kamera som visade Jocke bakifrån på något mystigt vis. Alla orangea små prickar är publik. Väldigt mycket publik.
Jocke formar ett hjärta och publiken blir lycklig.
Sista låten. Mannen i den vita hatten. Jag smälter.
"Kanske den bästa låt som skrivits på svenska någonsin", sa Jocke om sin egen låt. Men jag kan bara hålla med.
Så otroligt underbar. Konfetti sprutades ut över publiken. Ett lyckligt regn av papper.
Mannen i den vita hatten.
Om ni inte orkar se hela, kolla strax efter sju minuter då konfettin kommer. Underbart.
Kvällen var inte slut än.
Rebecka fick ett ryck och tyckte att vi skulle utge oss för att komma från en tidning och göra "Dagens fråga".
Så fick det bli. Vi "lånade" en penna av en tjej, Rebecka agerade reporter och Emelie fotograf och sedan frågade vi lite folk saker som "Vad tyckte du om konsertern?", "Vart ska ni nu?", "Vilken låt var bäst?". De utsatta jävlarna gick på det minsann. Detta var tydligen en väldigt bra raggningsteknik, för vi fick snart fatt på ett par killar som vi drog med till Palace.
Helt störda killar.
Den här grabben hette Mattias och var tydligen väldigt lik Idol/EMD-Mattias. I alla fall så hade det hänt flera gånger att folk hade trott att han var honom. En gång hade han lurat några tjejer att han var Idol-Mattias.
"Jag skrev autografer till dem. Men jag fick sådan ångest sedan. Jag kunde ju inte säga att jag inte var honom, för då hade de ju blivit ledsna."
Jag tycker att han i sådana fall är han ju betydligt mer lik EMD-Erik. Eller en blanding av dem båda.
Förfest hemma hos Rebecka. Öl i barnmugg med riddare på.
Tobbe - sjukt rolig kille som dansade som en tok.
Jag fångade en bit på film, men inte det allra värsta...
Musiken på Palace var sjukt dålig -värdelös techno och uselt liverockband med 40-plusare i fula scenkläder. Första gången jag var där. Blir nog inget mer besök. Det var kul för att vi var med riktigt kul folk, annars - inget att ha. Mentor Marie var DJ på nedervåningen men inte heller hon spelade någon vidare bra musik. Dessutom en massa gamlingar som dansade, men kul att träffa henne!
Markus Krunegård skulle komma och vara DJ sedan, men han dök aldrig upp. Tråkelitråk, men kvällen var riktigt lyckad ändå!
Riktigt lyckad.