Hela huvet stormar

Ska snart bege mig till Södertälje för att träffa Anela.
Vet inte vad hon har planerat, men hennes syster bor där, så kanske får man träffa henne med.

Den här dagen började bra!
Jag fick sova medan Micke gick till jobbet (mohahaha) och sedan fick jag ett mail från Taxback Australia och
450 kr in på kontot. Skatteåterbäring liksom!
Helt bortglömda pengar. Även om det inte blev så jättemycket så såklart väldigt välkommet ändå!

Nu har vi även tittat klart på andra säsongen av Californication.
Tredje är fixad. Vi får inte nog av detta helt enkelt. Så galet bra serie!

Igår hade jag och Micke verkligen världens slappaste dag.
Spenderade över 6 timmar på att ligga i sängen och kolla på hela första och början på andra säsongen av serien Californication med sexgalningen och författaren Hank Moody.
Så jävla klockren serie!

Famed novelist & NYC transplant Hank relocated to LA after his acclaimed book was optioned, only to be disappointed when it later becomes a crappy romantic comedy. Since then, he's struggled to get his career back on track and raise his young daughter, all while pining for his ex-girlfriend. It may sound desperate, but he enjoys life and owns all his various vices — drink, drugs and women — with a refreshing sense of honesty and unapologetic candor. He's holding it together while falling apart, and he doesn't mind it one bit.

Lämnade bara sängen för att göra frukost, gå på toa, hämta pizza och ge oss ut på en promenad för att överhuvudtaget göra av med lite energi för att kunna somna sedan.

Konstig dag. Tittade man ut genom fönstret såg det exakt likadant ut när vi vaknade som sent på kvällen.
Man tappade tidsuppfattningen helt. Trodde att klockan var runt fyra, men den visade sig vara 19.30.
Vi kollade avsnitt efter avsnitt, det kändes som att man befann sig i en annan värld, i deras värld.
Dagen flög iväg, men på ett bra sätt.



Rekommenderar verkligen!

Alltså Sonisphere - helt jävla galet!
Galet på ett sätt som jag inte riktigt kunnat föreställa mig i förväg.

Redan på vägen från tunnelbanestationen öste regnet ner. Och det fortsatte att regna och regna och regna.
Vi blev snart helt genomblöta, även de som inhandlat en poncho som skydd. Fukten letade sig in i de minsta av öppningar och skarvar och vi stod alla och huttrade med Slayer skrikandes på en scen långt borta.
Gräsplanen förvandlades snart till en lervälling som täckte hela skorna och kletade sig en bra bit upp på benen.
Värre festivalområde har jag aldrig sett.
På bara någon timme såg man inte ens gräset längre. Verkligen ALLT var täckt av lera.

Eriks syrra Fridas kille Tord (haha, hängde ni med där?) och Micke.

Micke, Jao och Erik.
Hehe, vi blev lite lustigt ihoptryckta här...

Men OJ vad häftig jag är!

En blöt publik på Slayer.

Jag fick syn på en galet headbangande kille som var helt inne i sitt eget rockande till Slayer.
Kolla, så jävla kul!

Härligt värre!

En smart kille.

Det var över tre timmar kvar till nästa band vi ville se, så Micke kom på den smarta idén att istället bege oss till någon pub inne i stan.
Så fick det bli! Micke, Erik, Frida, Tord och jag tog tuben till O'Learys på Centralen.
Några chicken wings, hamburgertallrikar, öl och drinkar senare var vi alla mätta, glada, skapligt torra och lite småfulla. Regnet fortsatte dock att ösa ner utanför, så någon vidare lust att gå tillbaka hade vi inte.
Så vi blev kvar på O'Learys ett bra tag. Missade både Alice Cooper och Mötley Crüe, men det känns inte som att det hade varit speciellt värt att stå där helt jävla genomdränkta och kalla. Inte när både Micke, Erik och Tord hade sett dem ett par gånger tidigare.

Men Iron Maiden fick vi såklart inte missa!
Som tur var hade det slutat regna när vi lämnade Centralen och det var faktiskt uppehåll under hela Iron Maidens spelning.
Riktigt bra live var de!
Synd bara att de inte spelade "Run to the hills". Det hade varit grymt!
Läs Aftonbladets recension här och kolla på ett riktigt bra bildspel från alla spelningar här.



Iron Maiden - Fear of the Dark:
Så jävla bra!

47 000 pers i publiken. Häftigt!

När vi sedan skulle ta oss till tunnelbanan igen började regnet återigen ösa ner.
Den här gången var det betydligt värre än tidigare. Gigantiska droppar, ett helt vattenfall från himlen!
Och som det blixtrade! Jag har aldrig någonsin tidigare sett det blixtra så förut. Säkert 20-30 blixtrar utan överdrift. Detta under 20 minuters promenad. Helt sinnessjukt!
Vissa blixtar så starka att man inte såg något annat än ett vitt sken framför sig. Läskigt.

Vid tunnelbanestationen var det kaos och världens kö utanför för att ens ta sig genom portarna.
Det hade bildats en sjö utanför och in i stationen. Vi fick vada i vatten upp till smalbenen och folk pressade på från alla håll och man kunde knappt andas. Jag blev intryckt men magen rakt in i en biljettspärr och tappade nästan luften. Jag var fan rädd där ett tag. Inget batteri kvar på mobilen och ingen möjlighet att få tag på någon om jag skulle tappa bort de andra.
Men det gjorde jag inte. Allt gick bra, vi kom på den överfulla tuben riktigt snabbt, pendeln till Södertälje kom på direkten och sen haffade vi en taxi till Nykvarn.
Rolig, galen, blöt och minnesvärd kväll!

Nu är mina converse ett jävla skämt.
Någon läskig variant av khaki. Man kan knappast tro att de var helt vita förut.
Och ni ska inte tro att leran slutade där det vita tar vid.
Nej, där täckte jeansen och leran fortsatte högt upp på benen.
Fräsch man kände sig på pendeln hem...

Får nog köra dem i tvättmaskinen när jag kommer hem.

Fredag - båttur i Nykvarn med Micke, Ragge, Kim och Per!

Chilledill.

Micke tränar, eller nåt..
Jajustdet! Doppa magen skulle ahn göra!

Haha, det såg verkligen ut som att han stod upp här, men egentligen står han på knä.
Ja, ni ser ju hur grunt det är på bilden över.

Alltså, jävla geting som förföljde oss hela tiden!
Per flyr.

Ragge roade sig med sandkrig. Moget!
Nu var man tvungen att bada.
Men det gjorde inget, det var hur skönt som helst i vattnet!
Ragge hittade en badboll, så det blev lite volleybollspel i vattnet och fotboll på land.
Vi körde "grisen" som jag verkligen är helt värdelös på.
Det hela slutade med att jag fick gå runt på alla fyra i en ring och råma som en ko.
Förnedrande! Haha.

Mickes snygga tattuering på ryggen.

Så körde vi hem igen...

Per

Kim

En läskig gubbe

Buckethead!

Men cool då!

Elakt!

Ragges heta tofflor.

Mickes störda tattuering på foten.
Ser ut som en spritpenna ju!

Sen drog vi till huset i Idalund dit det kom en massa folk för festande natten lång.
Körde roliga ölspel och snackade skit.
Tog lite bilder, men kameran glömde jag kvar där, så bilder kommer senare!
Ricktigt lyckad kväll i varje fall.

Igår var det en riktigt bra dag med båt, bad och
festande med en massa härligt folk.
Bilder kommer sen!


Nu sitter jag och Micke på bussen mot Södertälje för att sedan ta pendeln till Stockholm och Sonisphere festival tillsammans med Erik och hans syrra.
Det här kommer att bli grymt kul!
Kanske blir det utgång med Becka sedan. Tjoho!

Nu ska vi ut och åka båt!
Sedan till Mickes föräldrars hus i Idalund.
De är borta över helgen, nu blir det fest! Hehe.

Micke lyckades få ledigt igår och idag. Toppen!
Därför har det inte blivit mycket uppdatering här. Umgås med honom hellre än att hänga vid datorn liksom.

Inception var för övrig en riktigt riktigt bra film!
Sjukt spännande, bra skådespelare, nyskapande och en aning komplicerad handling.
I början förstod man inte mycket alls, men ju längre in i filmen man kom, desto mer klarnade allting.
Men ändå lämnades man med en känsla av att man kanske inte förstod allt ändå.
Vad var egentligen dröm i filmen och vad var verklighet?
Det är fortfarande flera scener som jag kan gå och tänka på; "Aha, det var så det hängde ihop!", men ändå kan jag inte vara helt säker på att jag har förstått allt rätt.

Jag gillar när det är sådär, när allt inte är självklart.
En film man lätt kan se flera gånger och upptäcka mer och mer saker man inte lagt märke till tidigare.

Jag rekommenderar den, verkligen!

Lagade middag igår:
stekt ris med stekt ägg, paprika, lök, vitlök, tomat, spenat, kräftstjärtar, räkor, soya och sweet chili-sås.

Micke tyckte att det var "skitgott".
Jag gillart!


Lätt som en plätt!
Mycket godare än vad det såg ut.
Misslyckade bilder... blä.

Nu har jag och Mike begett oss till Heron City för att se på Inception.

Råkade tömma halva saltkaret över popcornen så att de är i stort sett oätliga.
Det börjar bra!

Micke är på jobbet och jag sitter och lyssnar på en irriterande droppande kran.
Micke fick lämna kranen på åt mig så att jag kunde ta mig en dusch.
Det får inte bli som förra gången jag var här. När jag fick duscha iskallt bara för att den förbannade varmvattenkranen verkligen sitter stenhårt fast!
Kräver en musklig man för att kunna vridas av och på.

Jag är för tanig helt enkelt, även om jag är "Olanatjej" som grabbarna gärna påpekade när jag skulle bära något tungt på turnén.
Olanatjejer klarar allt, utom möjligtvis varmvattenkranar då.

Huhga!

Underst på Olanas pyramider kan jag stå i alla fall!
Pilen pekar på mig, såklart.

Nä, nu ska jag ta mig ner till affären och inhandla något smaskigt till middag.

Jajustdet, man kanske borde följa upp det man skrivit upp tidigare...

Cyklade som sagt från Biskopsgården till Gamlestaden häromdagen och det var inga problem alls att hitta.
En massa sådana här skyltar fanns det längs hela vägen, så jag vore snarare korkad ifall jag skulle åkt fel.

Det var bara lite problematiskt när jag väl började närma mig Gamlestaden och skyltningen upphörde.
Lite trixigt att förstå vilket håll Peter bodde åt, men det klurade jag ut tillslut!
50 minuter gick det på. Borde kunna åka på max 40 minuter nu när jag kan vägen ordentligt.
Men det var längre än jag trodde! Och värre att ta sig hem då det var mycket mer uppför...

När jag väl kom till Peter var det inte slut på motionen.
Picknick på utsiktsberget var det visst planerat.
Ända högst där uppe alltså!

Bella, Peter och Ida.

Fin utsikt över stan vare här!

Ett träd som fick mig att tänka på Royal Botanic Garden i Sydney.
Där var varenda träd helt inristade med namnteckningar och annat klotter.
Charmigt tycker jag.


Hehe, mamma  ringde, så jag gick och satte mig lite för mig själv ett tag.
Jag och mamma har hemlisar!

Finfint i solnedgången.

Lite filmtittade och sedan cykel hem igen!

Så totalt: Två timmars cyklande och minst en timmes vandring. Inte illa!

Det luktar kaffe här på tåget.
Jag börjar gilla lukten av kaffe. Det trodde jag aldrig!

Kaffe är gott. Men jag är inte beroende, nej nej nej, det vill jag inte bli.
En kopp om dagen räcker, kanske två. Men inte mer än så!
Ibland blir det inget alls, det går lika bra ändå.

Haha, sicket rimmande.

Nä, beroende är inget bra.
Jag vill absolut inte bli som Marcus som slukar 10 koppar om dagen och alltid har världens spränghuvudvärk på morgonen innan han fått i sig sin första kopp.
Det låter inte så sunt.

Något annat jag är sugen på:

Smoothie jag bjöd Anela på förra veckan.

Jag älskar känslan av att svisha förbi stationer. Känns som att man kommer fram mycket snabbare då, när man inte behöver stanna.

Jag vet ju vilken tid jag ska va framme, men resan känns inte lika lång när man bara far förbi. Utan stopp.

Nu går tiden riktigt långsamt ändå. Ska läsa lite. Titta på en film kanske.
Vill vara framme nu!

Puh! Jag hann!
Varför är det alltid så? Alltid i sista minuten.

Jag tycker att jag är ute i god tid men ändå så blir det jämt såhär. Det är det där lilla sista som alltid tar mycket längre tid än vad jag tror.
"Ah, just det, soporna! Just det, disken! Just det, stänga alla dörrar så att inte råttan smiter in någonstans!"
Så har en halvtimme sprungit iväg och jag förstår ingenting.

Nu sitter jag iallafall på tåg 106 mot Stockholm.
Utan matsäck - den ligger kvar i kylen.
Det lär vara mögligt och härligt när jag kommer hem igen...

Jag har haft det riktigt bra i Göteborg, men de här sista dagarna har varit mest som en nedräkning.
Nu vill jag till Nykvarn, till Micke!

Om tre timmar går tåget. Snart är jag påväg!

Nu ska jag försöka mig på att cykla hem till Peter i Gammelstan.
Det blir nog filmkväll eller annan lugn aktivitet tillsammans med Bella.
Är lite osäker på vägen, så wish me luck!
Bella sa att det går snabbast att gena över Backa på något vis.
Får se hur det går...

Var nyss nere och hämtade en massa kriminalromaner på posten.
Nu har jag ett antal 1000 sidor spännande läsning framför mig!

161 kr totalt på kulturbutik.se.
Inte illa!

Fy fan!
Jag mår illa.
Jag mår seriöst fruktansvärt illa och har ingen lust alls att vistas mer i denna lägenhet.

Titta här vad jag upptäckte i badrummet:


Den här påsen var helt fylld med godis.
I förrgår plockade jag ut den ur väskan och la den på golvet i mitt rum.
Råttan har alltså gått in i mitt rum, dragit påsen med sig till avloppet i badrummet och käkat upp allt godis!

En riktigt jävla äcklig godisråtta har jag alltså i min lägenhet!
Hoppas att den får ont i magen.

Problemet är alltså inte löst.
Får nog ringa hit anticimex igen.

Jag skiter ner mig snart!
Hör fortfarande något som prasslar någonstans i lägenheten. Något metallföremål som flyttar sig och andra konstiga ljud.
Vandrade runt med en stol från
rum till rum i lägenheten, redo att hoppa upp om jag skulle få syn på råttan eller något annat inkräktande djur.

Nu har jag placerat stolen så att jag har utkik över köket, badrummet och vardagsrummet.
Tänker sitta här tills råttjäveln dyker upp!
Vill se vart fan den kommer ifrån!

Helvete! Nu prasslar det från badrummet.
Hjärtat bankar ihjäl. Uppdatering snart!

Cykeltur ner till hamen.
Riktigt skönt att cykla var det faktiskt! Bra cykelväg ända in till stan med mycket att titta på längs vägen.
Lite roligare än att cykla från stan hem till mig i Norrköping då det är nästan bara skog sista fyra kilometrarna...
Gick på knappt en halvtimme. Det får jag göra oftare när det är bra väder.


Sydneys operahus slår ju lätt GöteborgsOperan!

Pariserhjulet!

Det var en massa folk inne i Nordstan trots att det var söndag och efter stängning.
Hade detta varit Norrköping hade hela stan varit helt öde.

Jobbiga Götaälvbron.
Men skönt när man kommit över krönet. Bara att rulla!

Utsikt från bron.


Sofie kom och hämtade mig och Moa vid Backaplan och så åkte vi hem till Madde.
Sofie: "Nu måste alla visa upp sina klockor!"

Vi fikade loss med chokladglass och kaffe och snackade en massa gojja.
Nice!

På tisdag åker Madde till sin kille Matt i Australien. En hel månad!
Jag är avis!