Hela huvet stormar

Något annat som är skönt med det här stället är att mataffären ligger precis över gatan. Stora Wollworths med samma billiga priser som Coles. Dessutom finns det Bottle Shop (systemet) och Chemist (typ apotek med en massa annat jox, typ smink, presenter och öronhålstagning...).

Så behöver man något (typ ett till hål i örat)  är det bara att traska över gatan.
Sådant är jag inte van vid minsann! Smidigt som tusan!

Snart ska vi se på Bonde söker fru igen...
En vecka sen sist, men det känns det verkligen inte som. Den här veckan har gått helt sjukt fort!
Även om vi inte har gjort särskilt mycket. Förutom Taronga Zoo i söndags. Och så två intervjuer då.

Men tänk vad fort tiden kommer att gå när vi ska ut och resa omkring i tre månader sedan. Då kommer vi ha en massa att göra och tiden kommer säkert rinna iväg utan att man inte alls vill det.

Men jag längtar dit, som tusan!

Idag var det dags för en ny intervju. Lika konstig denna gång.
För det första var det svårt att hitta. Vi hade fått en adress och visste att det skulle ligga bredvid Sydney University, men när vi kom fram till rätt adress så såg det ut som en ingång till ett vanig lägenhet.
Vi väntade ett tag, gick runt lite för att se om det kunde ligga någon annan stans, men gick sedan tillbaka dit för det verkade vara rätt. Sedan kom det två tjejer till som såg lika förvirrade ut. Vi hade väntat oss något kontor eller sådant, inte ett skabbigt hyreshus,

Men vi ringde på, och det var rätt som tur var. Som ett litet kontor där inne och vi fick sitta ner i en soffa. Samma sak denna gång. Andrew som han hette berättade om jobbet - vi ska typ dela ut flyers och få in folk till en ny nattklubb i Kings Cross, han frågade var vi kom ifrån, var i Sverige vi kom ifrån, och sa på svenska att han hade varit i Uppsala. Han verkade veta var Norrköping ligger dessutom... lite förvånad man blev där.
Sen ville han bara veta om vi hade jobbat med försäljning eller marknadsföring tidigare och om vi var vana att prata med folk. Sen fick han våra mobilnummer, så var det inte mer med det.

Det kändes som att man fick lite bättre kontakt med Andrew än killen på det förra stället i alla fall. Dessutom verkade han gilla Sverige (och det gick ju bra med lägenheten eftersom Bobby gillar Sverige...).
Så nu är det bara att hoppas på det bästa!
Det var bara synd att det inte är så värst mycket jobb. 3-4 timmar på lördagar. Men bättre än inget i alla fall.
Han skulle välja ut två tjejer och två killar, så kanske kanske...
Jag ha visserligen ingen aning om hur många som har sökt.

Vi har Scrubs-maraton och lagar Strawberry Jelly.
Någon sorts dallrig gelé som visst skulle smaka jordgubb.
Eller snarare sockervatten med lustig koncistens....
Men, eftersom det bara konstade några cent så var vi tvugna att prova!

Bara synd att vi har halva paketet kvar och någon...vi, måste äta upp det.
Annars kanske vi skulle testa en annan smak, det fanns nämligen en hel hög att välja bland.


Hälla upp lite pulver. Blanda med kokande vatten.

Hälla över i de små perfekta formarna vi hittade i ett skåp.
In i kylen ett par timmar och...

JELLY!

Titta, så fin och dallrig den är på film:

Jag och Emelie gick på en liten upptäcktsfärd för att ta reda på det vad som finns innanför det stora inhängnade området där det står "danger" på en massa skyltar. Vi gick jättelångt för att hitta någonstans att ta oss in, eller åtminstone komma lite närmre så man bättre kunde se vad det var för ställe. Vi kom inte fram till så mycket. Troligtvis ligger det en skjutbana där inne, det ser i alla fall ut som prickskjutningstavlor långt där borta och på ett par skyltar stod det att det pågår skjutningar när röda flaggor visas.

På vår lilla promenad hittade vi en till strand, i Malabar. Själva stranden var inte särskilt fin, men det fanns gott om härliga klippor att upptäcka. Lite mobilbilder:




Vi hittade ett vattenfall. Det var säkert bajsvatten.


Håliga klippor, en Emelie och en sned horisont.

Det fanns gott om krabbor som kvickt sprang iväg och gömde sig under stenarna.

Konstigt skrot som rostat samman med klipporna.

Jag kröp igenom där. Det var trångt. Moa gillar grottor och trånga sprickor.
Moa gillar att klättra. Moa har sin upptäckarmin.

Hejhej klämd Moa!

 

Påväg tilbaka hittade vi ett jättestort träd. Där ville vi sitta.

Hejhej!

Det fanns något sorts reningsverk eller vattenreservoar innaför den där inhängnaden också upptäckte vi.
Konstigt ställe. Vi filmade en massa. Då får ni se mer av stället.

Åh, jag är så stolt över mig själv!
Jag lagade  nyss världens godaste mat. Det går framåt!
Couscous med vitlöks- coh örtbiffar (ett paket med åtta stycken i - tre stycken räcker till två måltider, så nu måste jag nog käka dem hela veckan...). Men det godaste var såsen - creme fraish, Singapore Satay (en sås med jordnötter, ingefära och citrongräs), vatten och så en liten skvätt överblivet rosévin.
Så gott har jag aldrig lagat förut!
Jag var tvungen att slicka sleven sen...

En sak som är riktigt skönt med det här stället, är att man bara behöver gå ner till busshållplatsen, vänta ett par minuter, så kommer det än buss. När som helst.
Jag som lantistjej är inte riktigt van vid det ska ni veta. Alltid behöva passa busstider, aldrig de där spontana mötena i staden. Typ, "jag kommer om en kvart!". Nä. Bussen går visst om tre timmar. Sorry.

Det är en sak som är riktigt skönt med att ha egen bil. Och bussar som går när man vill.
Nu behöver man aldrig oroa sig hur man ska ta sig hem från krogen heller. Bussarna går nämligen till fram mot halv fyra på fredagar och helger. Riktigt skönt!

Även om det tar 45 minuter att åka jävla skithelvetesbuss. Men det är en annan historia.

Idag har jag roat mig med att.. nja jag ska inte avslöja än.
Jag har skrivit ut lite kort i alla fall.

Igår var vi nere vid stranden för att svalka oss i den djävulska hettan. Men det var lite väl svat. Kallt till och med.
Och blåste som satan gjorde det också! Hur man än låg så piskade sanden sönder hela kroppen.
Vi gav upp.
Det blev inget bad.

Men det blev det idag! Megastora vågor som kastade mig in mot stranden. Jag tumlade runt, det kom en ny stor våg och plötsligt befann sig bekiniöverdelen på magen!
Snabbt, snabbt upp med den igen och hoppas att ingen såg...
Jag älskar vågor! Men jo, jag gör faktiskt det. När de låter mina kläder vara.

Bobby hade ordat en lägenhet åt några andra svenskar vid Bondi beach. De skulle komma till vår lägenhet för att hämta upp några surfbrädor och sedan möta oss på stranden.
De kom aldrig.
Gick direkt och surfade någon stans i stället. Synd.
Jag hade gärna lärt känna lite folk.

Idag var vi på någon slags konstig intervju. Eller vi trodde att det skulle vara en intervju, på ett PR-företag.
Det blev mer som ett informationsmöte där de berättade vad vi skulle göra och vad vi skulle säga. Först trodde jag att vi som var där redan hade fått jobbet, det lät så när han pratade till oss, men sedan skulle han visst välja ut 5 av oss som skulle få jobbet och komma dit i morgon igen. Ingen enskild intervju eller någonting. Han måste gå på utseende, första intrycket eller något. Vi skulle bara fylla i lite frågor på ett papper, som jag inte ens hann fylla i klart. Det spelade ingen roll sa han. Så antagligen får jag inte jobbet. Han har i alla fall inte ringt än.
Synd, för det verkade riktigt roligt!
Sälja en massa produktpaket, typ skönhespaket där man kunde få ansiktsbehandlingar, fotning och en massa annat (det måste vara något sådant som ni köpte, Becka och Sara!), till väldigt rabatterade priser, för att folk ska sprida bra rykte om företagen. Bra lön var det med, men lite väl mycket jobb, 9-17. Men varje fredag bjöds det på gratis drinkar och gratis inträde till de bästa klubbarna i Sydney! Det låter ju inte helt fel... Men det verkar ju inte bli något som sagt.

På torsdag har vi en till intervju på ett annat PR-företag. Få se hur det blir. Hoppas på enskild intervju, så man får chans att prata lite!

Funderar ni på hur det ser ut i vårat område?
Har ni alltid velat besöka Maroubra, men inte orkat ta er hit?
Nu kan ni göra det här - via Google Maps.
Bara att klicka sig runt och utforska stället i 3D miljö. Det första huset är det vi bor.
Häftigt tycker jag!

Idag tillbringade vi hela dagen på Taronga Zoo - en djurpark belägen en kort färjtur bort från centrala Sydney.

Här får ni en hel hög av bilder. Jag hoppas ni orkar kolla på några av dem i alla fall.


Riktigt fin utsikt från taket på färjan! Äntligen kunde man få operahuset och bron på samma bild...

Ingången.

Pingvin underifrån.

Moa och Sydney.

Zebra.

Schimpansen såg ut att frysa. Kanske inte för det var väldigt varmt. Satt där helt ensam.


Tjoho!

Girafferna matade.

Jag fick rida elefant!


Jag ville ha lika stora öron som det där djuret bakom (minns inte vad det heter!)

Tiger. Den minsta arten i världen.

Roaar!

Den största björnarten i världen - Kodiak. Den var mest söt och låg och sov.


Giraff och operahuset!

Dragon nånting hette den på engelska. Riktigt stor var den!

Sköldis.

Leguan.

En stirrig jävel.

Trädkänguru. En riktigt ful en som mest bara satt.

Söööt rock vallaby. Man kunde gå jättenära utan stängsel. Mindre än en halvmeter ifrån var jag. Ville klappa. Vågade inte. Rädd om mina fingrar!

En cool känguru. De mest låg ner alle sammans. Jag ville se hoppande kängurur!
Det får bli ute i bushen sedan.

En fågel med rolig näbb.

Koala! Vi letade hur länge som helst efter koalorna. Vi gav nästan upp hoppet och trodde inte att det fanns några. Men vi hittade dem tillslut! Tydligen hade vi gått förbi dem långt tidigare.

Mamma och bäbissötkoalapussinuss.

Det fick bli de sista djuren. Sen tog vi färja tillbaka igen,

Lite folk som klättrade högst upp på Harbour bridge.

Det blev en riktigt lyckad dag med en massa fint/gulligt/läskigt att titta på. Det måste vara djurparken med världens finaste utsikt, helt klart!

Igår stod jag öga mot öga med en väldigt otrevlig överaskning.
En ny kackerlacka hade lyckats smita in i vår lägenhet! En riktigt stor sådan dessutom, nästan 5 cm plus långa äckliga känselspröt.
Kanske var det tonfisken som lockad dit den. Förra gången vi hade en kackerlacka på besök hade vi glömt en tonfiskburk framme, visserligen tom och ursköljd, men den luktade lite tonfisk ändå. Samma sak denna gång.

Den var mycket tjockare och större än denna fuling!

Och vet ni vad? Kackerlackor kan flyga! Och de kryper rysligt fort dessutom. Så fort att det var omöjligt att döda den, men tur var väl det att vi inte lyckades, för sedan läste vi att krossade kackerlackor ger ifrån sig någon sorts lukt som drar till sig fler kackerlackor. Fler vill vi ju inte ha!

Vi lyckades ändå få ut den ur lägenheten. På ett mycket smart sätt tycker jag faktiskt.
Den hade flugit och satt sig på dörren där den kröp omkring och flinade åt oss. Vi hämtade en burk och Emelie lyckades få den att krypa in i burken. Haha, så var den fast!

Burken tryckt mot dörren och kackerlackan inuti. Nu var bara problemet att stänga igen burken på något sätt och få ut odjuret. Jag kom på den briljanta idén att ta ett papper och försiktigt skjuta in det under burken medan Emelie fortsatte att trycka den mot dörren. Sedan fick tejpen åka fram och vi tejpade fast varenda liten flik av pappret i burken så att den fulingen omöjligt skulle kunna smita.
Sedan skjuts in i soptunnan utanför huset. Jag hoppas den kvävdes till döds.

Idag har vi stääädat.
Dammsugit, dammat, torkat diskbänk, spis, mikro. Fixat i badrummet och ställt alla saker på plats i stora rummet. Tvättat sängkläder och bäddat rent. Duktigt va?

Inspirerat av Bonde söker Fru så fick det bli party på rosé och fanta igår.
Mycket gott faktiskt! Och billigt som tusan.
Medan jag var och handlade fanta ville jag att Emelie skulle överaska mig med en bild.
Det blev inte bara en bild, utan ett helt bildspel! Här har ni det trevliga resultatet:


Vilken fin överaskning va? Hurra!

Det fick firas med lite fler bilder.


Vi är party!

Förvånade...

Arga.

Vi är överdrivet glada!

Vi gör som Joel. Eller som han höll på under den där konstiga perioden.

Hårdrock!

Top Model!


Sen dissade jag tillbaka. Moget va?

Utekvällen blev inte så värst bra. Det roligaste var innan, seda blev det mest gående.
En jakt efter det perfekta utestället med gratis inträde. Det gick ju inte förstås.
Jag vet inte riktigt varför vi inte bara betalade och gick in någon stans, kanske för att vi typ hade räknat med att det skulle vara gratis eftersom det var det förra gången. Men det var ju en onsdag, så lite skillnad kanske.
Vi får ta och kolla upp lite mer ställen innan till nästa gång. Nu hittade vi mest en massa bordeller och konstiga gayklubbar. Eller tråkiga pubar och hotell där det inte var något drag alls.

Säg en bra nattklubb i Sydney, snälla! För det borde ju finnas.

Ni får lite bilder från dagen och gårdagen!
Sorry för den värdelösa kvaliteten. Mobilbilder nämligen.

Igår när vi var vid hamnen hoppade en ibisfågel upp på ett av borden och roffade åt sig av maten
Knasfågel!

På nästan alla McDonald's i Sydney finns det McCafé där man kan köpa muffins, kakor och en massa olika sortes kaffe.
Ja, som på ett vanligt café alltså.

Vi var vid operahuset idag. När vi var där förra gången så hade de spärrat av stora delar, men nu kunde man gå upp för en trappa, så man kom precis huset. Eller husen visade det sig. För det var tre delar som inte alls satt ihop.

Hej hej husen!

Det var väldigt fin utsikt där uppifrån. Man såg ut över hamnen och Royal Botanic Garden,


Det visade sig att vi hade varit i en väldigt liten del av Royal Botanic Garden förra gången. Parken var egentligen väldigt stor och väldigt mysig! Vi hittade bambu som folk hade ristat in sina namn i.

Höööög bambu,


När vi var på toa så upptäckte Emelie att det hängde fullt med fladdermöss i träden utanför. Vart man än tittade så fanns det fladdermöss! Läskigt. Jag som trodde att de bara höll till i mörka grottor...

Den pågående utställningen - Sex + Death.

Vi försökte dela ut lite fler CVn, men det gick inget bra idag heller. Det verkar som att alla antingen har fullt till jul eller bara anlitar sådana med erfarenhet. Synd för oss.

Ikväll ska vi ut! Jag köpte mig superbilligt rosévin, typ 26 kronor för en flaska, så här ska partas! Hoppas på gratis inträden och en lika trevlig kväll som förra gången.

Idag bussade vi in till stan igen för att dela ut mer CV. Nu gick det inte lika bra som igår. Det var bara två stycken som ville ta emot dem och de var inte ens säkra på om de behövde personal. Till två andra ställen skulle man söka på internet, så det har jag roat mig med nu.
Nu har vi i alla fall lämnat CV på 10 ställen sammanlagt och mailat till kanske 10 ställen till. Något jobb borde vi få nu tycker jag!

Jag fick lite annat gjort på stan också. Jag köpte mig en klänning, armband och ballerinaskor (som får ersätta mina nuvarande med bortnött sula). Allt detta för 47 dollar (typ 240 kr). Väldigt bra tycker jag! Faktiskt det första jag köpt här som inte varit mat, boende eller bussbiljett. Det var på tiden minsann!


Ny klänning

I ryggen knyter man en snygg rosett. Men jag är inget vidare bra på snygga rosetter.

Nya armband

Nya skor! Hon i kassan blev väldigt förvånad när jag bara ville ha ett par skor när man kunde köpa 2 par för 20 dollar. De andra man fick välja på var lika dana i massa andra trevliga färger. Men det tar bara upp en massa plats i väskan sedan! Svarta skor räcker fint för mig.
Tjoho!

Lite uppdatering på flörtningsfronten ska ni få med.
På väg hem från stan igår körde en bil förbi där en kille hängde sig på tutan och den andra lutade sig ut genom fönstret, vevade med armarna, ropade och glodde efter mig. En skatare gjorde massa trick för att styla, åkte bort till en trappa där han väntade på att vi skulle gå förbi och sa "You're being really pretty!"
Imorse när vi skulle gå till bussen vände sig två killar om och busvisslade. Trevligt trevligt.
Nä, nu ska vi se på flörtandet i "Bonde söker fru" istället!

Jag vill se lite djur här! Alla kängrur och koalor, var finns dem egentligen?
Så, vi tänkte bege oss till Taronga Zoo i helgen. Det känns lite stört, men det ska tydligen vara väldigt fint där. Djur får vi se i alla fall!

Här i Sydney finns det bara en massa asiater.
Det verkar inte vara så många här som kommer från Australien ursprungligen. Det är lätt att beskriva en typisk svensk, men hur fasen ser en australienare ut?!

Så här såg jag ut idag i alla fall:

Hej hej Moa på berget!
Man skulle skicka med en bild på sig själv i ett CV, så vi fotade varandra.

Väldans svårt när det blåste så förjävligt!
Jag kanske tar en annan. Ansiktsbild eller nåt.
Inte den sista i alla fall...


Emelie blev bra!

Blåsten kunde delat med sig lite till dagen tycker jag. Mitt på dagen var det stekhett och helt vindstilla.
Svettigt! Mycket vatten gick åt kan jag säga. På tal om vatten borde jag dusha nu!
Bajbaj,

Idag har vi gått och gått och gått. Igen.
Förut tyckte mina fötter inte alls om att gå, de fick ont och började gråta för minsta lilla, men nu har de faktiskt börjat vänja sig!
Vi tog bussen in till stan, provade en annan buss den här gången, men den tog lika lång tid. 45 minuter när där tar under 20 med bil. Seeegt.
Vi försökte oss på att dela ut CV igen. Och den här gången gick det mycket bättre! Kanske för att vi gick in i betydigt många fler affärer...
En klädaffär känns väldigt lovande i alla fall. När jag kom in i affären sa en tjej som jobbade där: "Oh, nice dress!" och sen verkade hon väldigt glad när jag frågade om det fanns något jobb ledigt.
Kanske ångrar de sig när de läser CVt. Nu har jag ändrat en massa på det, för den versionen de fick innehöll en del stavfel såg jag. Chef i stället för chief till exempel. Fotokock - snyggt yrke! Sedan har jag lagt till lite och tagit bort en del på det nya. Jag har ju inte direkt någon erfarenhet av butiksjobb heller. Men hoppas kan man alltid göra!


Lush - den hemska tvålaffären, har världens bästa trick för att få in kunder i butiken.

En motocykelaffär där det stod moa av någon anledning.
Äntligen någon som vet hur man stavar mitt namn!


Nattklubben ni kan se i börja på den film jag la upp igår.



Oxford street - gatan där alla gayklubbar finns och där alla affärer anspelar på sex.
Som denna likörbutik till exempel.


Lite fina läderkläder skulle sitta fint till jul.

Nu har det hänt!
Vi har fått vår första kackerlacka!
Jag upptäckte den innan vi skulle gå och lägga oss igårkväll. Den kröp omkring på diskbänken, in bakom skärbrädan som stod lutad mot väggen... och försvann! Vi har ingen aning om vart den tog vägen och jag hoppas att den inte hade letat sig bort till min säng.
Det kliade på hela kroppen när jag försökte somna.

Tydligen så kommer de små jäklarna om man har mat framme. Om man inte har städat ordentligt. Men vi har verkligen försökt hålla efter så att de inte ska dyka upp. Kanske kände den lukten av några smulor på golvet, eller tonfiskburken som vi glömt att ta bort. Visserligen tömd och ursköljd, men den luktade fortfarande tonfisk. Det kan ha räckt.
Vi har ännu inte sett till den igen. Jag hoppas att den bara var på snabbvisit.

Just nu sitter vi och tittar på ett program där de spelar "Für Elise" med näsorna. Alltså med näsorna på pianot iställert för med fingrarna. Mycket underhållade! Nu ska visst ett par gubbar cykla enhjuling och en tjej klia med fingrarna på insidan av ögonlocken. AGH! Det där var... Groose! Hon liksom petade in hela lillfingrarna under ögonlocken när ögonen var stängda och gnuggade fingrarna fram och tillbaka...

Det är väldigt ofta reklamavbrott på australiensisk TV har vi märkt. Men de varar bara någon minut eller så, så det gör inte så himla mycket. Det kanske rentav är smartare. Många korta avbrott, då man inte orkar gå ifrån TVn, utan sitter kvar och kollar på reklamen i stället. Bättre för dem i alla fall.

Igår kom Bobby in och frågade om vi verkligen förstod hur persiennerna fungerade, eftersom den ena var uppdragen.
"Jaa", sa vi (hur svårt tror han att det är!) "vi tycker bara att det är bra att ha den uppdragen så att vi vaknar när det blir ljust ute"
"Men är det säkert att ni förstår hur den fungera, ska jag visa en gång till?"
Lille Bobby. Vi förstår. Det är en jävla persienn för helvete! Ville jag säga. Men det gjorde jag inte.

Sen frågade han om vi ville följa med honom och sonen Alex till "The rock pool" och det ville vi såklart.
Dagens bästa, helt klart, även om det hade hunnit bli jäkligt kallt och blåsigt. Emelie tog sig ett dopp, men jag begav mig ut på en liten upptäcksfärd istället.
Jag älskar det stället! Alla häftiga klippor som man kan hoppa omkring på och titta ut över havet som kastar stora vågor mot klipporna. Vågor som gör att vattnet stänker flera meter upp i luften.
Går man för nära kanten kan man bli spolad ner i havet. Det var tydligen flera som hade dött när de varit på ställen där vågorna nått dem och dragit med dem ner i det stora blå. Så man får akta sig. Men det är fint.
Speciellt när det var solnedgång som igår, men då hade jag tyvärr inte kameran med mig.

Men imorse gick vi dit igen, så jag tänkte bjuda er på lite bilder:


Maroubra beach.

Emelie och det stora blå.


Häftiga håliga klippor och måsar som det finns i överflöd av.


Rock pool. En 70 cm djup pool där folk roade sig med att simma fram och tillbaka.

Hej hej poolen!

Nu ska vi sova. Godennatt.