Hela huvet stormar

Bara 10 dagar kvar i Australien nu!
Herregud var sista tiden har gatt snabbt! Jag har redan jobbat en manad med Expression Session och tiden bara flyger ivag.
Innan jag kom till Australien hade jag bara varit borta hemifran i en vecka som langst. Nu har det gatt ganska exakt 8 manader sen vi kom hit! Laaaaang tid! Men jag angrar verkligen inte att vi har stannat har sa lange. Angrar verkligen inte allt vi har upplevt och alla galna manniskor vi mott. Gosh.
Men nu langtar jag efter att komma hem. Kanner mig fardig med Australien for den har gangen, aven fast det finns sa himla mycket kvar att se; vastkusten, Red Centre, Darwin och hettan i norr... Det far bli en annan resa!

Sex av dagarna kvar i Sydney!
Sa mycket jag vill gora for sista gangen innan vi aker hem!
Aka till varldens finaste Maroubra (dar vi hade var forsta lagenthet), besoka Bondi beach och ta farjan till Manly igen, se billig tisdagsbio i Randwick, ha en sista partykvall och festa loss i stan, ga ner till hamnen och beundra bron och Operahuset...
Dessutom shoppa en massa presenter och snygga klader till mig sjalv!
Ah... jag kommer inte hinna!

I Canberra nu, kollar pa Neighbours.. Kat kommenterar allting! Hon ar verkligen insatt...
Bridget ar dod och alla sorjer. Snyft snyft!
Nehe, nu bytte Catherine till trakigt matlagningsprogram dar de kokar kykling. Boooooring!

Idag har jobbet gatt riktigt bra och vi har fotat en massa glada ungar. Idag ar en dag nar jag gillar jobbet!
Nu vill jag se lite av Canberra ocksa! Har bara sett shoppingcentret och stallet vi bor pa an sa lange.

Alla vagar har gar runt i cirklar. Jag blir sa forvirrad! Helt omojligt att fatta at vilken riktning man ar pa vag.
Jag och Catherine jobbade sjalva igar och behovde darmed hitta till shoppingcentret sjalva. Det gick inte bra!
Vi skulle folja skyltarna till Tuggeranong, men plotsligt sa forsvann de bara och vi hamnade langt bortat helvete pa fel stalle! Tur att vi akte hemifran tidigt, for trots en hel massa trassel kom vi bara 5 minuter for sent...

Na, nu ska jag vara lite social.. Mors!

Fy helvete vilken morgon!
Min plan var att ga upp 3.30, ta bussen 4.07, hitta bilen i Randwick och kora till Bella Vista for att hamta upp de andra pa kontoret 5.30.
Riktigt sa latt gick det inte...
Jag forsov mig. Vaknade lagom stressad 4.20 och var tvungen att ta nasta buss 5.07. Redan en timme forsenad!
Jag hittade bilen utan problem, men att ta sig ut pa motorvagen var inte lika latt. Motorvagen gick fasen inte att hitta!
Jag kom in pa nagon annan stor vag dar det var omojligt att vanda och jag korde hur lange som helst och blev mer och mer nervos. Tillslut lyckades jag svanga av vid en Shellmack for att fraga efter vagen och en hjalpsam kille beskrev hur jag skulle aka.
Antingen sa han nagonting fel, eller sa uppfattade jag nagonting fel, for jag hamnade langt bortat helvete at helt fel riktining! Jag irrade runt i Sydney i over en timme och ringde paniksamtal till Catherine som forsokte hjalpa mig att hitta ratt utan resultat.
Tusan inte latt att hitta bland Sydneys fororter nar man inte har nagon aning om om de ligger at ost, vast, norr eller soder... Jag var lost helt enkelt.

Tillslut kom jag fram till att det nog var lattast att kora in mot stan och leta efter skyltar darifran.
Men, PANG! sa fick jag javla punka pa ett av framdacken!
Reservdacket hade aven det punka fran forra veckan, sa att byta det sjalv var lite av en omojlighet.
Ringde till Catherine igen for att fraga vad i helvete jag skulle gora nu. Lyckades tillslut hitta ett nummer till Fleet roadservice dit man kan ringa for att fa en mekaniker utskickad.
Men, da var de tvungna att veta om Expression Sessions (foretaget jag jobbar pa) nu ager bilen eller forfarande hyr den, for att se om forsakringen tacker det hela, men det hade val tusan inte jag nagon aning om.
Jesse kunde jag inte fa tag pa och kontoret oppnade inte forran 9. Klockan var 7.30. Hurra!

Efter en massa vantande, telefonsamtal och paladdning av pengar pa mobilen sa lyckades jag tillslut fa tag pa mobilnumret till en av tjejerna pa kontoret. Efter mycket om och men fick vi antligen en mekaniker utskickad.
Forst behovde jag bara vanta annu en timme, saklart.

En stor bargningsbil kom och plockade upp min Ford och trailern pa slap. Jag akte med uppe i forarhytten till en dackverkstad dar jag fick bada punkadacken utbytta.
Over en timmes vantan igen...

Efter att ha kort fel lite mer var jag antligen framme pa kontoret, 12.30, bara 7 timmar forsenad! Bra jobbat!
Uh, jag tycker synd om tjejerna som fick vanta hela dagen pa mig och mina besvarliga aventyr. De var inte sura i alla fall, undrade mest oroat om jag madde bra efter alla stressande turer, vantan och oklarheter.
"I would've totallt paniced if I were you!" sa Catherine. Det gjorde jag med.
Jesse bjod pa lunch och jag kunde antligen slappna av. Bara de att han forsokte overtala mig att stanna kvar har hela tiden. Na, nu ska jag hem till Sverige faktiskt!

Sa var det bara en 3,5 timmar lang bilresa till Canberra kvar. Men denna resa betydligt roligare och mer avslappnad med en massa bra musik i bilen och skitsnack om jobbiga personer pa jobbet.
Vi hann inte med nagot jobbande idag inte. Vi kom fram efter 5 nar shoppingcentret holl pa att stanga ner.
Det far bli tidigt i sang ikvall sa att vi ar ordentligt utvilade till i morgon efter alla aventyr.... Puh!

I fredags pa vag till jobbet fick vi plotsligt punktering. Pa motorvagen!
Vi fick kora in till kanten och forsokte komma pa hur vi skulle losa det hela.
Ingen av oss hade bytt dack forut. Ingen av oss hade speciellt bra koll pa bilar och hur man ska fixa dem.
Vi hittade ett reservdack i bagageutrymmet, men domkraften satt stenhart fastklamd in mot vaggen.
Tillslut (efter att jag kom pa att man nog borde skruva pa vredet sa att domkraften drar ihop sig) fick vi loss den och sedan vagade jag mig pa att veva upp bilen med domkraften sa att det platta dacket hangde fritt i luften.
Visst har jag satt nar andra bytt dack, men jag har aldrig gjort det sjalv!
For att fa loss muttrarna fick jag lagga hela min kroppstyngd pa veven innan de tillslut gick att fa bort en efter en.
Sedan var det bara att ta av hjulet med det platta dacket och pa med det nya.
De andra tjejerna bara sag pa och visste inte alls vad de skulle gora for att hjalpa till.
Men jag klarade det sjalv!
Kande mig stolt som tusan! Blev pa bra humor hela dagen lang!
Aven om mina hander fick en vacker svart farg efterat...

Mitt humor gar upp och ner hela tiden.

Ibland kanner jag mig jatteglad, tycker himla mycket om jobbet och tjejerna jag arbetar med, trivs med att vara langt borta i Australien. Tanker pa allt jag har upplevt har. Kanner mig stolt over allt jag har klarat av.
   Ibland kanner jag att jag absolut inte passar in, kanner mig vilsen. Spraket gor det svart for mig. Ett sprak som inte ar mitt, ett sprak som inte kommer helt naturligt hur mycket jag an lar mig. Jag hanger inte med i vad folk sager, kanner mig trog och vet inte vad jag ska saga.
   Andra dagar flyter spraket pa hur bra som helst, jag skamtar, har kul och skrattar. Forstar inte alls hur jag kunde kanna mig helt nere dagen innan.
   Sedan blir jag svag, bryter ihop for minsta lilla, klarar inte att sta emot en enda motgang. Grater.
Grater nar ingen ser. Grater nar for manga ser.
Jag forsvinner bort, blir tyst. Jag finns inte. Jag ar olycklig. Jag kanner olycka for att jag upplevt det som ar battre. Jag har lyckan att veta att jag kan ma battre. Om ett tag. Om ett par minuter. Om ett par dagar. Man vet aldrig nar gladjen kommer.
   Jag langtar hem.
Till en basta van som man inte behover bevisa nagot for.
Till en familj som alskar mig for den jag ar. Saknad.

Inte ens tva veckor kvar nu.
En vecka i Canberra. Puh.
En i Sydney. Hurra!
Kommer sakna Australien nagot otroligt hur myckat jag an vill hem nu.
For nar man kommer hem blir allt som vanligt.
Jag har upplevt helt otroligt bra saker har, men det ar omojligt for nagon annan att forsta vad jag har varit med om, alla manniskor jag har traffar, alla platser jag har varit pa, hur mycket jag an berattar om det.
For deras liv har inte andrats markvart.
Dar hemma ar allt som vanligt.
Dar hemma ar jag den vanliga Moa, aven om jag inte kanner mig som jag gjorde for 8 manader sedan.

Jag far ge mig ut pa nya aventyr.
Snart.

Den har veckan i Goulburn var betydligt battre an den forra!
Stugan vi fick bo i nu var hur mysig som helst och lag superfint bredvid en liten sjo och omringad med hagar fulla av kossor.





I sadan har fin omgivning trivs jag hur bra som helst.
Fridfullt liksom.
Paminner om hemma.
Synd att man bara kunde njuta av det pa den lediga dagen...


Iskallt sa braskaminen anvandes flitigt!
Den forbrukade sjukt mycket ved sa vi fick ga ut i iskylan och hamta nytt virke hela tiden. Nu har jag blivit en mastarbrastandare minsann!
Brasan fungerade bra att torka klader runt i brist pa torktumlare...

Fina kalla, dimmiga morgon.

Sen kom morgonsolen...







In till "stan" for att jobba

Har inne - i Centro!
Fy.



Denna morgon var om mojligt annu finare...
Jag ville njuta och stanna har hela dagen!

Frost pa bilen var det varje morgon.
Jag envisades med att skrapa bilen som vi gor varje vintermorgon i Sverige, men sa kom Catherine ut och hallde varmt vatten pa rutorna i stallet. Mycket effektivare!

Kommer sakna detta stalle. Myyyys! 

Lite mer bilder fran Brisbane!


Hej studio!
Valdigt liten och enkel ar den, men tusan vad snygga bilder det blir!




Nar man ar sahar stor som Alex blir inte bakgrunden speciellt bra dock...


Zita ar galen!

Jag fotar sotisbarn...

Jag hopas att jag kan fa kopior pa bilder som jag har fotat har, for att ha till portfolio och arbetsprover, men det verkar vara tveksamt...
Vill jattegarna visa upp nagot har, men det far jag inte tyvarr!

Igar var jag och Emelie pa partyhumor!
Vi begav oss till partygatan Oxfordstreet och kopte oss god vodka cruiser och mycket mystiskt dricka - Absinth energydrink.
Lat lite spannande.
Ren absinth borjar man hallucinera av, men en svagare variant kande vi att vi nog vagade oss pa. 
(snor lite bilder av Emelie har...)

Det var ackligt! Smakade konstigt av lakrits blandat med hostmedicin och sockerdricka. Inga hallucinationer fick vi heller! Men jaklar vad man blev full av energi!

Efter en absinth ville vi upp och springa och dansa loss!

Vi gjorde en valdigt vacker film dar vi ser ut att vara hur fulla som helst, men efter en liten flaska kan det nog inte ha varit sa farligt...
Den kanns inte sa lamplig att visa har, aven om man skrattar ihjal sig nar man ser den. Den far visas for noga utvalda personer :P

Nu fick jag upp dragkedjan pa julklanningen! Men den satt konstigt tajt och var myckat obekvam, sa jag far nog vanta ett tag till innan jag kan ha den pa mig igen!

Nar det inte fanns nagra ungar att fota i Goulburn blev vi till busiga ungar i stallet!

Jag och Catherine blev till lustiga troll

Kathryn!






Samantha som jag tycker ar himla lik Kirsten Dunst!


Hehe, harligt gang anda.
Men Goulburn ar fortfarande en skithala!

Sadar, antligen hemma i Sydney efter en vecka i Goulburn.
Tyvarr far jag inte ens stanna har i tva dagar, for imorgon aker vi tillbaka till halan igen.
En vecka till. Jobbigt!
Men nu, efter mycket tjat, har de i alla fall bokat en stuga till oss med varsit rum och ordentligt skont, sa det blir nog battre nasta vecka.

Har bodde vi. Fint utanpa, men mindre fint inuti. Glomde visst att ta kort dar inne.


"Christmas in July" firas for fullt overallt.

Himla mycket julprydnader fanns det pa vart motel!
Pa min lediga dag gick jag pa vandring.
Jag hade tur med fint vader och det var riktigt mysigt att vandra runt i naturen efter flera veckor instangd i ett shoppingcenter hela dagarna...

Dit upp!

En massa trad langs vagen var helt svarta. Efter bushfire sakert.



Jag fann en madrass.

Uppe pa berget var det superfin utsikt over hela Goulburn.





Jag kom att tanka pa att det knappt vaxer nagra blommor i Australien. Bara en massa grona eller sonderbranda vaxter. Finns det blommor sa ar de nastan alltid planterade. Inte ens pa sommaren blommar det.

Skrapigt var det har! Skit fran Maccas (som man sager om Donken har) overallt.

En till madrass!

I forrgar pratade jag med Jossan i telefon for fosta gangen pa nastan ett ar!
Hur underbart som helst och nu saknar jag manniskan om mojligt annu mer.
Nyss hemkommen efter ett ar som utbytesstudent i England och vill ni lasa om vad hon har upplevt sa klicka er in har!
Jag saknar vara fredagar inkluderat den obligatoriska middagen med hennes underbara familj och alla Jossans historier om vardagliga saker, men som hon alltid lyckas fa spannande att lyssna pa. Bara att sitta och prata i flera timmar och gosa med katterna ar hur harligt som helst.

Idag var min lediga dag.
Jag har legat i sangen och last med elementet blasande skont i ansiktet, kollat ett slag pa TV och lost suduko samtidigt.
Sedan gav jag mig ut i kylan for att se mig om i omradet.
Morgonen var tydligen den kallaste nagonsin i juli med minus 5 grader! Inte undra pa att vi fros. Men runt lunch lyste solen harligt och det var riktigt skont ute.
Jag promenerade bort till en utsiktsplats ungefar 3 km bort. Dar var det hur fint som helst och man sag ut over hela Goulburn.
En massa bilder blev det, men internet pa Kathryns dator ar hur segt som helst, sa jag far nog vanta med att visa dem...
En riktigt skon dag har det varit och nu ser vi pa Masterchef Australia pa TV. Alskar det programmet!

Motellet vi bor pa ar inte det basta direkt. Vi ar tvungna att sova tre stycken i samma rum och det finns inga dorrar i lagenheten, sa ingenstans kan man ga undan om man vill vara ifred ett tag.
Inget kok finns det, bara en mikro, sa det ar svart att laga ordentlig mat. Vi har i alla fall fatt matkuponger pa coles, sa att vi kan kopa lite fardigmat att ata om kvallarna...

Na, nu ater till Masterchef!

GRATTIS GRATTIS GRATTIS till ANNA som fyller 20 idag!
Fy tusan vad jag saknar dig!
Hoppas att du far en himla bra fodelsedag, bastaste basta.
Alltid lika roligt att prata i telefon med dig igen. Jag blir helt superglad i hela kroppen men langtar hem en valdigt massa.
Nar jag kommer hem blir det party i din nya lagenhet och mys med filmtittade som avbryts efter ett par minuter av din rastloshet... Hang i park med konstigt folk och impulsiv galen dans till mysko musik.
Dagar nar vi bara har trakigt utanha nagot att gora, men anda har roligt bara for att det alltid ar roligt att vara med varandra.
Saknar.

Nu har de skickat ivag mig igen,
till Goulburn, en liten hala nastan tva timmar utanfor Sydney.

Det ar iskallt har!
Fran att ha levt i t-shirtvader i Brisbane, till att sedan komma till behaglig "varvarme" i Sydney till att komma till denna sjavulska kyla som inte ens gar att sta emot med tjockaste trojan och jacka!
Jag forstar inte hur det kan vara sa stor skillnad pa vadret bara ett par timmar bort...

Goulnurn ar en liten hala som sagt.
Vi fick satta upp studion i ett pyttelite shoppingcener nastan helt tomt pa folk.
Stundtals kunde vi sta i 20 min utan att en enda mamma med unge gick forbi.
Dessutom hade de som passerade tagit foton pa sina barn for bara ett par manader sedan och hade inte lust att lagga en massa pengar pa det igen.

Innan kl 1 hade vi inte gjort nagon fotning.
Tiden fram till lunch brukar det vara som mest att gora, med normalt 5-10 fotningar, men inte har!
Jag fattar inte varfor de har skickat oss till ett sadant har litet skitstalle.
Jag vill tillbaka till Sydney! Jag fick inte veta forran igar att jag skulle hit. Jag trodde att jag skulle stanna i Sydney denna vecka, sa far jag spendera tva veckor har istallet!
Kanns inte bra att lamna Emelie ensam i Sydney igen...

Som tur ar jobbar jag med tre valdigt harliga tjejer. Finns det inga ungar att fota kan man alltid snacka skit och ha trevligt.
Jag lar mig en valdig massa med, eftersom de gor saker annorlunda och anvander andra leksaker och material an i Brisbane. De ar valdigt latta att jobba tillsammans med dessutom. Toppenbra!
Sex fotningar slutade vi pa tillslut. Alltid nagot.

En av dessa var en urgullig unge som gick jattebra att fota till en borjan.
Sedan borjade jag busa med honom och nar han strackte fram sin hand mot mig larvade jag mig och latsades nafsa efter hans fingrar i luften.
Men sa plotsligt rakade jag bita honom!
Ungen borjade gallskrika! Jag skamdes ihjal! Jag skamtade ju bara och sa strackte han fram sin hand langre och hans lilla finger hamnade mellan mina tander! Stackare!
Hoppas jag inte gav honom men for livet och skrack for krullighariga knasiga tjejer...

Nej, nu maste jag sova fast klockan bara ar strax efter nio.
Men gar man upp kl 4 pa morgonen och jobbar hela dagen sa ar man skapligt trott sahar dags...
Godnatt!

Pa det har fina motellet bodde jag forsta veckan i Brisbane tillsammans med Jesse och Justin:


Precis vid harliga stranden lag det!
Men jag hann bara med att ga hit en morgon, morontrott som jag ar. Pa kvallarna nar vi slutat jobba hade det redan hunnit bli morkt, sa det fanns det inte sa mycket att se i omradet.


Mitt sovrum.

TV-rum! Kvallarna tillbringades med "Masterchef Australia" och en och annan film. 


Pa sondagen var jag ledig (efter att ha overtalat Jesse att jag faktiskt behovde atmindstone en dags ledighet fran jobbet), sa jag ville bege mig in till staden, men jag sov alldeles for lange och sedan gick nastan hela dagen at till att handla mat och vanta pa tvattmaskinen, sa jag kom inte in till stan forran vid sextiden. Mork och allt var stangt saklart.
Tur att jag redan tillbringat en vecka i Brisbane forut och fick se staden ordentligt da.

Brisbane ar fint pa kvallen med minsann.



Oops, nu dog kamerabattriet sa det blir inga fler bilder idag!
Jag maste bege mig till Paddy's Market for att inhandla lite gronsaker.
Problemet ar bara att jag inte vet om jag ska vara i Sydney nasta vecka och inte vet hur mycket jag ska handla.
Jag far inte tag pa Jesse.
Forstar han inte att jag behover veta vart jag ska jobba imorgon!? 
Jag vet inte ens hur dags de dar festligheterna borjar...  
Problematiskt detta.

Om ni minns sa var jag tvungen att ta kvallstaget till Sydneys flygplats for att det inte gick nagot bra tag pa morgonen.
Nar jag kom dit mottes jag av denna odsliga vantesal, i stort sett helt tom pa folk.

Slog mig ner i en bekvam fotolj bredvid tva tjejer, och tankte att 'har ska det nog inte va nagra problem att tillbringa natten'. Men efter en kvart kom det tva bestamda men vanliga vakter som forklarade att terminalen maste lasas och larmas under natten, sa dar fick vi inte lov att sova.

Istallet visade de bort oss och en kille till detta lilla entreutrymme, dar de automatiska skjutdorrarna akte upp sa fort man rorde lite pa sig. Iskallt. Stallet hade i alla fall heltackningsmatta, sa det var nagorlunda bekvamt att ligga pa i alla fall. Aven om det var rysligt smutsigt.
Jag lyckades inte fa mycket somn. Tva-tre timmar, vilket i alla fall var mer an de andra lyckades sova.  

Vi gav upp somnforsoket och borjade spela kort i stallet. De tva tjejerna (som jag inte langre minns namnet pa) var riktigt trevliga amerikaner och killen kom fran Sydney. Kortspelandet varade i flera timmar och vi fortsatte aven nar terminalen oppnade vid 4 pa morgonen.
Kul att spendera vantetiden med ett gang harliga manniskor i alla fall!



Mitt plan gick inte forran 6.20 (6.00 hade de sagt till mig), sa det hade inte varit nagra problem att ta morgontaget vid 5. Dessutom var terminalen valdigt liten, sa att hitta ratt var inga svarigheter alls.
Men det kunde jag ju inte veta innan.
Flyger jag nagon mer gang tillbringar jag nog natten hemma i min skona sang i stallet...

Inte forran vid 5.30 kom Jesse och hann tog med mig in i ett rum for de som ar "Qantas Frequent Flyers" full med skona soffor och en underbar frukostbuffe. Inte helt fel!
Van att flyga som han ar var han helt lugn och vi slappade i lyxrummet ett bra tag och gick tillslut pa flyget sist av alla...
Mot Brisbane! 

Pa en restaurang i Brisbane hittade Justin varldens coolaste ol!

Saklart ville jag provsmaka min alldeles egna ol!
Harvest MOA - A Very Rare Beer From Aotearoa (Nya Zeeland)
Riktigt god var den, och jag smusslade med mig flaskan hem i jackfickan.
Saklart maste den sparas! En hedersplats i bokhyllan ska den fa.

Nu ar jag tillbaka i Sydney!
Detta ska firas med sushibuffe tillsammans med Emelie ikvall! Mmm..

Mycket lyckade tva veckor i Brisbane har det varit.
Manga busungar som har fatt mig att skratta som tusan och manga sma bebisar som ar sa sota att jag inte vet vart jag ska vagen.
Nar jag far halla i en tvaveckors bebis blir jag helt varm i kroppen och langtar efter barn.

I tisdags kom chefen Jesse pa besok och pa kvallen gick han och jag pa fin restaurang och at underbart gott lamm, mos, brod, blackfisksallad och helt otroligt god sas. Over $100 blev alltsammans. Han betalade. Jag klagar inte!
Kul dessutom att umgas med chefen pa tumanhand, aven om det kandes lite konsigt att sitta bara vi tva pa en restaurang med massa andra par och uppkladda herrar...

Sedan gick vi pa bio och sag "The Hangover". Nog en av de roligaste filmerna jag nagonsin sett!
Jesse med ett valdigt speciellt och roligt skratt garvade precis hela tiden, aven nar andra satt helt tysta, vilket gjorde att en massa folk glodde pa oss.
Men sa plotsligt blev det knapptyst bredvid mig. Jag vande mig och och kollade pa Jesse - han hade somnat! Jag begriper inte hur han kunde ga fran asgarv till att plotsligt bara somna sadar. Omojlig att vacka var han.
Aven detta insisterade Jesse pa att betala, med popcorn och glass och allt! Himla generos chef jag har! Tacksam for det.

Vart jag ska jobba denna vecka vet jag inte annu. Jag kan liksom inte fa Jesse att tala om det for mig. Vet inte ens om jag ska stanna i Sydney eller om de tankt flyga mig nagon annanstans harnast.
Pa sondag ar det i alla fall nagot slags "Company get together" sa da far jag sakert reda pa det.
Ser fram emot lite festande med foretaget!

Nu ska vi ta en vanda pa stan och se om vi lyckats hitta lite fina klader pa rean!

Hmm... hade tydligen bara sparat detta som utkast for typ 4 dagar sedan, sa publicerar det nu i stallet!

Nu har jag kort bil i Brisbane!
Helt sjalv! Genom city! Med trailer! I vanstertrafik!
Woho, I rock!
Tur att de lamnade GPSn hos mig, annars hade jag varit en aning forvirrad... Att det fick damp och slutade fungera nar jag forsokte leta mig ut ur city ar en annan sak.

Fotningen rullar pa. Bara det att det var himla lite folk i shoppingcentret efter lunch. Sa vi fick inte mycket gjort.
Vi har sett en unge valta en kundvagn och sla huvudet i disken pa Donut King, vi har lyckats fa en unge att ramla ner fran var fotoscen och sla huvudet i golvet och vi har busat med babisar som plotsligt borjar gallskrika. 
Mycket dramatik i shoppingcentret.
 
Nu tar tiden slut pa datorn har, tjohej!

Nu befinner jag mig i Brisbane!
Har fotat en hel massa och det gar alldeles utmarkt!
Trivs verkligen med det har jobbet maste jag saga.

Jag kommer att bli sa uttrakad nar jag gar tillbaka till skofotot sedan. Samma poser och utsnitt hela tiden, ingen variation alls och 30 sekunder per unge.
Har far man verkligen vara kreativ och leka med olika klader, hattar, sapbubblor och roliga tyger. Alskar det!

Stallet vi bor pa nu ar verkligen fint. Som ett litet hem med superskon sang och det basta av allt - en TV! Har inte kollat pa TV ordentligt pa flera manader. Stallet ligger precis vid stranden och det ar jattefint pa morgonen precis nar solen gar upp.

Jesse, chefen, har verkligen varit generos och bjudit oss pa goda middagar och lyxig frukost. Men nu har han flugit tillbaka till Sydney igen. Tydligen flyger han 2-3 ggr/vecka! Lika vanligt som att ta bussen for honom...
Valdigt bra att flyga med Jesse, da far man gratis frukostbuffe pa flygplatsen och slipper allt koande...

Na, nu tzr tiden slut har pa det superdyra inernetcafet i shoppingcentret.. Slut pa rast och tillbaka till arbetet!