Sushi för tusan!
Idag lagade jag och Emelie en liten enkel måltid, hehe.
Närmare bestämt: SUSHI!
Emelie improviserade ihop en räk- och äggröra med creme fraiche, citron och dill.
Lite annorlunda till sushi, men väldigt gott!
Det blev lax- och avocadorullar och tonfiskrörarullar också.
Yum!
En varsin matlåda blev det. Imorgon ska jag imponera på mina kursare!
Kusin Christine
Igår, innan träning och stukad fot var jag och fikade med kusin Christine.
Hon bor annars i Linköping, men kommer att ha praktik på Monkis huvudkontor här i Göteborg tills april.
Det blev en mycket trevlig fika med oavbrutet prat, så vi får absolut passa på att ses fler gånger under tiden hon är här!
Christine har förresten börjat vara modell för en del reklamkampanjer. Kolla in alla hennes ursnygga bilder på Scandinavian models här!
Jag blir avis!
Hoppjerkan
GAH!
Jag orkar inte hoppa runt på ett ben längre! Kan ju knappt ta mig runt i lägenheten. Så mycket som jag studsar omkring på den andra foten nu så lär jag väl stuka den med snart... Det går nästan snabbare att krypa när jag ska förflytta mig någonstans.
Som ni förstår så blev det inget jobb idag. Skit. Hade sett fram emot det!
Istället har jag placerat mig på min mjuka matta med lindad fot och ett gäng kursböcker i knät.
Vill jättegärna gå på föreläsningen imorgon om läs- och skrivinlärning ur ett flerspråkigt perspektiv, men om mitt tillstånd ser likadant ut i då klarar jag knappast av att ta mig dit.
Ett par kryckor till övers, någon?
Annars får jag väl krypa genom skolans korridorer...
Stukad fot
Det går så otroligt bra på träningen nu känner jag.
I måndags blev jag skallad i halsen och idag kom jag inte därifrån i mycket bättre skick.
Idag tog jag sats och sprang mot trampetten, fick perfekt avstamp och riktigt bra höjd i volten, gjorde en halvskruv men sen... landade jag i skarven mellan två tjockmattor, vred till foten och ja, den stukades. AJ! Ajajajajajaj!
Jag låg och plågade mig i smärtor och fram rusade en idrottslärare, en massör och en sjukgymnast. Vi har kompetent folk på våra träningar minsann!
Det verkade inte vara bruten i alla fall, men stukad är den och ont gör det. Pulserar fortfarande i foten som nu är hårt lindad. Kan inte stödja på den överhuvudtaget, så det var allt lite kämpigt att ta sig hem.
Hade tänkt jobba på förskola imorgon, men jag tror knappast att det blir något med det. Tror inte ens att jag kommer att lyckas ta mig dit. Hoppa på ett ben nerför ishala trappor på väg till spårvagnen känns inte som en jätteenkel uppgift.
Hm. Bra jobbat!
Men träningen började bra:
Gjorde wall flips! Woho! För er som inte är så insatta i gymnastiska övningar så innebär det att springa upp mot väggen, skjuta ifrån och göra en bakåtvolt.
Men lite fusk här... Han ställde sig faktiskt högst upp på klossen och gjorde en bakåtvolt därifrån.
Haha, så sött! God Jul-kallingar!
Lite härliga människor från vår "Vuxengympa"-grupp som ni fick se där!
Så liten
Jag föryngras 1000 dagar i den här mössan, ja, sissodär 3 år yngre ser jag ut.
Men det bryr jag mig inte om, för jag finner den himla fin!
Sedan ville jag bara visa på svårigheten att gå i den här trappan för tillfället. Halkade, ramlade bakåt och höll på att slå i ryggen i de vassa trappstegen, men fick tag i räcket i sista stund. Fick ont i handleden i stället. Buhu.
Vinterporträtt
Jag och Emelie kom på att vi inte har tagit några bilder på varandra på länge.
Vi brukade göra det i stort sett varje ny årstid förr. Så idag begav vi oss ut i skogen bakom lägenheten till en finfin sjö. Emelie har tagit bilderna på mig, men jag har redigerat.
Tillbaka på vår gata igen. Namnet passade ovanligt bra idag...
Intryckt hals
På träningen igår blev jag skallad i halsen. Ja, ni läste rätt - SKALLAD. I HALSEN!
Det var inte med meningen såklart, men det gjorde ändå väldigt ont.
När vi gör stunt i cheerleadingen så är jag placerad bakom flygaren, dvs. den som kastas upp. Jag håller runt flygarens fotleder, skjuter ifrån och så fångar jag överkroppen och huvudet medan de andra två fångar midjan och benen. Det är meningen att flygaren ska vika ihop överkroppen och benen framåt mot varandra, men nu la hon sig istället helt raklång när vi skulle fånga henne och gjorde ett kast med huvudet bakåt. Jag blev därmed skallad i halsen och fick struphuvudet intryckt. Mycket härlig känsla.
Det värsta gick över efter ett tag som tur var, men det känns fortfarande litegrann när jag anstränger mig mycket och andas tungt, som i morse när jag gick uppför de säkert 100 trappstegen till universitetsbyggnaden. Jaja, jag överlever nog.
Det var den här ungens fel! Anna, hon högst upp, haha:
Den desperata killen
Haha, kom precis att tänka på en sjuk grej som hände på väg till efterfesten i lördags.
Precis när vi gått av spårvagnen tappade jag min öl i marken som slogs mot en sten så att det började spruta öl åt alla håll och kanter. Jag såg ingen papperskorg, så jag slängde snabbt ifrån mig burken i en snödriva.
När vi flyttat på oss ett par meter så får jag plötsligt se en kille som kastar sig ut ur spårvagnen, hugger tag i ölen likt en cobra och kvickt hoppar in i vagnen igen.
Vi bara stirrade. Vad hände där?! Sen brast vi ut i världens skrattanfall, så himla märkligt allting. Han måste ha varit riktigt desperat efter alkohol!
Min blick då:
Kunglig fest!
Världens trevligaste och mest underliga fest igår där man möttes av Carl Gustav i överflöd!
Bakelser i överflöd!
Och Silvia i överflöd!
Värdinnan Malin som precis fyllt 26. Hurra!
Malin fick världens charmigaste disktrasa i present. Kunglig!
Victoria, Daniel och så den kommande babyn med på ett hörn.
Så gott!
Emilie hade precis varit hårmodell, därav megafluff!
Emilies hår fick bli lösskägg och en päls åt kungen.
Johan dokumenterade kvällen med sötaste engångskameran.
Och jag käkade snickerskakor från himmelriket.
Obligatorisk gruppbild! Galet creepy. Som en jäkla sekt, haha!
Runt 2-snåret drog några ut på krogen och jag följde med ett annat gäng som drog på efterfest. Men jag var påväg att inte komma därifrån, för någon hade tagit min ena känga! Letade igenom hela hallen där det fanns kanske fem olika par svarta kängor, snarlika min egen, men ingen var min!
Tillslut tog jag en annan ensam svart känga och tänkte att någon måste ha tagit fel och fått med sig min ena känga istället. Den var rätt storlek, men mycket högre i sulan, så det kändes som att jag haltade när jag gick.
Efter att vårat lilla gäng hade gått en bit fick jag syn på kängan! Och mycket riktigt - den satt på någon annans fot. Så vi bytte. Hon hade inte märkt ett dugg. Mycket märkligt! Men glad var jag för att få tillbaka min sko!
Sedan befann vi oss på efterfest där det hände absolut ingenting. Kvällen slutade i alla fall med världens godaste surdegspizza, en kopp te och alldeles för sent i säng.
Hur galet bra kväll som helst! Helt underbart att lära känna så många trevliga människor!
En kväll som Gustav Vasa
Nu ska jag iväg på maskerad!
Tydligen ska man få någon sorts kunga-mask i papp när man kommer dit. Blir jag Gustav Wasa tro? Min jobbarkompis Malins påhitt. Det blir nog sköj!
En liten skvätt av världens coolaste vodka!
Och så glögg. Gött!
Kom fram till att min lugg inte är så mycket till lugg längre. Behöver klippas snarast!
Snö!
I söndags - grönt gräs och vårvärme. Idag - snö!
Efter någon timme - ännu mer snö! Hurra!
Jag ville ut och göra snöbollar!
Emelie fotade mig genom fönstret. Kan inte påstå att jag ser helt normal ut...
Såg ett par grannar som stirrade ut på mig ett par våningar upp.
Wooo, vilket glid!
Att leka i snön kanske passar bättre för folk i den här åldern?
Sicken tur att jag jobbar på förskola! Då kan man busa utan att skämmas.
Gryning
Flygresan hem var helt fantastisk. Och nu är jag inte ironiskt på något sätt, för utsikten var något av det vackraste jag sett i hela mitt liv.
Såklart blir det aldrig riktigt lika fint på bild som i verkligheten, speciellt inte med en mobilkamera. Men ändå helt underbart.
Månen lyser där som ett ensamt klot
In över Göteborgs kust.
Lalalalondon
Sådärja! Äntligen ska ni få njuta av lite bilder från London och Southampton!
Jag kom till Stansted mitt i natten, så jag fick glatt sova på flygplatsen. Därav ingen systemkamera i bagaget, så alla bilder från resan fotades med min kära iPhone. Därför inte den bästa bildkvaliteten i världen.
Här var min sovplats - helt okej att ligga på, men inte fick jag mycket sömn för det. Upp steg jag 04.30 och tog en liten ful orange minibuss in till storstaden.
Min tanke var att spendera några härliga morgontimmar i ett förhoppningsvis soligt London, men jag förstod inte alls hur jag tänkte då faktiskt. Såklart gick solen upp först efter kl 8 även där. Jag vandrade alltså runt i beckmörker och tittade på sevärdheter alldeles ensam på gatorna. Men det var rätt mysigt på något vis.
Tog en sväng förbi Madame Tussauds som låg precis där jag hoppade av bussen. Hoppades på att se några tuffa vaxdockor i skyltfönstrena men där satt det bara affischer.
Sedan blev det tunnelbana där det inte var så värst mycket folk som ni kan se.
Hoppade av vid Victoria Station och vandrade bort till Buckingham Palace.
Där var det ensamt och mörkt. Själva slottet var knappt upplyst, men det fanns en fin staty att titta på.
Vandrade vidare mot Big Ben. Det var längre dit än jag mindes det, så det blev plötsligt knappt om tid och jag fick småspringa för att hinna fram, knäppa några kort och springa tillbaka hela den jäkla tråkiga raka gatan igen. Det tog väl en timme sissodär, fram och tillbaka. Hann med bussen mot Southampton utan bekymmer, men det kändes lite fånigt allting.
Läskiga spökklockan Big Ben. Som här på något mystiskt vis lyckades bli riktigt skarp! Hurra!
Och London Eye.
Helt svettig ombord på bussen. Två timmars tur väntade.
Åkte förbi många häftiga hus när London precis vaknat och de första solstrålarna letade sig fram.
Fort!
Förbi fält och fält och fält.
Så var jag äntligen framme vid IKEA! Som jag längtat!
Hehe, busstationen i Southampton låg precis bredvid. Jag kände mig som hemma.
Här var det dock vårväder med 12 plus och sol, så ändå inte riktigt som hemma...
Jossan kom och mötte mig och så vandrade vi bort till hennes hus. På baksidan av detta gamla hotell, som har ryktet om sig att vara en bordell, bor Jossan med sin Sam.
Där nere i källarvåningen! Tog aldrig någon bild där inne, men det var mys. Jag fick sova på en mycket bekväm soffa.
Dagen spenderades med shopping på Primark och inköp av galet billigt smink på marknad. Varför är alla sminkprodukter av precis samma märken 3-4 gånger så dyra i Sverige? Märkligt.
På kvällen blev det restaurangbesök och utgång minsann!
Jag testade ny ögonskugga och försökte mig på sotade ögon för första gången i mitt liv.
Det blev tjusigt tycker jag minsann!
Mexikanskt! Fajitas - hur gott som helst!
Servitörer flörtade helt galet mycket med oss och frågade sig själv: "Who of these pretty ladies should I choose...?" Han valde tillslut mig (utan mitt samtycke direkt) då Jossan har pojkvän. Han hämtade chefen och frågade honom om han skulle kunna få sluta tidigare då han ville gå ut med oss efter jobbet. Det hela slutade med att vi sa ett ställe som vi skulle ses på, men det blev aldrig så att vi gick dit. Han var dum nog att varken säga något klockslag eller be oss om telefonnummer... Skulle vi ha spenderat hela kvällen där tänkte han?
13 pund för en drinkkanna som räckte till lite mer än två glas var. Inte illa! Ungefär vad en drink kostar i Sverige...
De har precis börjat servera Rekorderlig på pubarna här! "Swedish cider" står det på skyltarna. Nästan så att man blir lite stolt.
Sen gick vi hit där de spelade skitdålig musik hela kvällen. Gammal r'n'b som som inte sett topplistorna på mycket länge. Vi träffade ett roligt gäng och hade minsann kul ändå!
Eftersom jag varit vaken sedan halv fem blev det hemgång redan vid tolv. Jag slockande i soffan direkt.
Dagen därpå spenderades mest i halvliggande läge. Först med en tre timmar lång "extended version" av filmen Amercian Gangster som nog redan var lite för lång redan i orginalversionen. Sedan begav vi oss hem till Sams vänner Sam och Ben där vi beställde hem pizza och tittade på Batman - The Dark Knight. Så mycket pangpang ilm och skämt om dumma svenskar har jag nog aldrig genomlidigt tidigare under en dag... Haha. Killarna mobbade oss för att vi hoppade till så fort det hände något oväntat eller läskigt. Jag kan inte hjälpa det ju!
Måndag - en vandring genom staden och sen hoppade jag på National Express-bussen mot London igen.
I London spatserade jag på Oxford street, fyndade på Pimark och New Look...
...kollade på roliga utställningar i skyltfönster...
...och åt världens godaste sallad inne på Bond street station. Pret heter stället, eller en matkedja är det väl. Rekommenderas!
Tog sedan en orange minibuss till flygplatsen igen och försökte där få mig lite sömn. Två timmar lite drygt var allt jag lyckades med.
Steg upp 04.30 igen, alldeles för tidigt visade det sig, för sedan fick jag sitta och vänta nästan en timme på att mitt gatenummer skulle komma upp på infotavlan.
Gate opens in ... minutes, stod det överallt.
To be continued...
Tristess?
En sak jag är väldigt glad över är att jag väldigt sällan blir uttråkad. Idag har jag bara suttit hemma, städat och pluggat. Men har jag haft tråkigt? Inte det minsta!
Är bara lite mosig i skallen av att inte ha lämnat lägenheten på hela dagen och mest spenderat en massa tid stirrades på ett dokument på datorn. Någon Londonuppdatering blev det visst inte idag eller. Mer tid vid datorn orkade jag inte med!
Vissa människor verkar bli rastlösa av en ynka timme med tristess, men jag tycker att det alltid finns saker att göra. Sådant som aldrig hinns med och samlas på hög. Som att sy igen hålet i de där byxorna, eller radera bilder från datorn, eller plocka i ordning på skrivbordet, eller skriva ned alla braiga övningar jag samlat på mig på praktiken och ute på jobb i ett dokument på datorn i stället för i tio olika skrivhäften.
Jag trivs med att ta det lugnt och umgås med mig själv. Ha lite egentid nu och då och bara göra ingenting. Men skulle jag ha det så jämt, ja då skulle det nog bli urtrist. Det är tur att jag har mina vänner att umgås med när jag vill det. Hundra aktiviteter, skola och jobb. Annars är jag rädd för att den sköna egentiden inte skulle uppskattas alls, utan bara bli trist vardag. Usch och fy!
Öl igår och skrivande av faktatext för barn om vulkaner idag.
För en månad sedan...
Försökte ladda upp lite bortglömda bilder här igår medan jag åkte spårvagn. Men det ville telefonenen icke! Gör ett nytt försök nu när jag har wifi!
Hanna, Malin och jag lagar sushi och spelar nostalgiska Mario Kart på nattklubben Nefertiti. Sedan jag och Hanna med Johan på Monopol- och glöggkväll hemma hos Hannas jobbarkompis Ella. Mucho trevliga kvällar i december.
Tentapaus
Hela den här veckan har bestått av plugg, plugg, plugg. Inte ens i London kunde jag lägga plugget åt sidan. Det är inte så jättesvåra uppgifter, men det är mycket att göra på kort tid. Två inlämningar den här veckan och tre på tisdag. Men hittills jag det gått bra!
Nu ska jag ut och dricka lite öl med Hanna och Johan med flera. Skönt med lite avkoppling och härliga vänner.
Imorgon ska jag uppdatera er om England, jag lovar.
Ikväll har jag i alla fall på mig en ursnygg blus som inhandlade för ynka 10 pund på Primark i London:
Lax och broccoli-soppa
Åh fy fasen vad god mat jag lagade nyss! Hela lägenheten doftar ljuvligt.
Inte den finaste rätt jag producerat, men riktigt riktigt gott. Och busenkelt.
Har gjort laxsoppa med broccoli många gånger förut, men idag smakade det mycket bättre än det brukar. Märkligt.
4 portioner:
300 gram lax
200 gram alaska pollok
500 gram broccoli
1 dl röda linser
5 dl vatten
en halv grönsaksbuljongtärning (Knorr)
2,5 dl matlagningsgrädde
Svartpeppar
Paprikakrydda stark (Spice field)
Börja koka linserna med 2 dl vatten i en liten kastrull.
Koka upp resten av vattnet i gigantgrytan och ha i buljongtärningen och grädden.
Skär broccolin i mindre bitar och fisken i tärningen.
I med alltsammans.
Krydda.
Vänta 10-15 minuter.
Klart!
Ät med en liten brödbit till.
En portion i magen, en i kylen och två i frysen. Tjohej!
Poem 9
På tal om vänner att bli imponerade av så har Jimmy gjort en helt underbar låt.
Han sjunger, spelar alla instrument och har producerat den helt själv.
Jäklar vad den grabben har talang!
En låt som är verkligen vacker och berör, som blir bättre och bättre ju mer man lyssnar på den. Jag har nog njutit av den minst 30 gånger nu.
Perfekt att somna till, perfekt att pussas till.
En resa till Kina
Min vän Dylan åker till Kina idag för att jobba som engelsklärare i ett halvår. Så himla häftigt! Och modigt. Att åka till ett land där man inte känner till språket eller kulturen överhuvudtaget och få dem att börja prata engelska. Oh my.
Visserligen går allt via en organisation med en fyra veckor lång kurs innan tillsammans med ett gäng andra studenter, men han har ännu ingen aning om vilka åldrar han kommer att undervisa eller var någonstans i Kina han kommer att bli placerad.
Grabben har hållit allt hemligt tills för två veckor sen då visum och alla papper var klara. Det känns bra att jag befann mig i Norrköping då så att man hann umgås mycket och säga hejdå ordentligt.
Jag undrar lite hur mycket han kommer att förändras av den här resan. Jag känner att jag förändrades väldigt under mina drygt åtta månader i Australien. Jag vet inte hur mycket mina vänner här hemma märkte av det efteråt, men på de åtta månaderna hann jag uppleva så himla mycket att det var omöjligt att inte förändras. Jag kände att den resan gjorde mig öppnare, att jag lärde mig att lättare ta kontakt med nya personer. Under den tiden fick jag verkligen kämpa och stå ut under stunder då det inte var så himla lätt. Stunder när man saknade vänner och familjen, när framtiden var oviss och man inte hittade något jobb och när man väl hittade ett jobb som bara kändes helt fel, men som fick mig att anstränga mig och våga saker jag aldrig trodde att jag skulle klara av.
Så lycka till nu - det här kommer att gå skitbra Dylan!
Jag kommer att följa hans blogg så mycket jag bara kan för att ta del av hans äventyr. Hoppas bara att den inte är blockerad så att han kan uppdatera den. Kinesiska staten verkar gilla det här med censur.
Läs bloggen här: www.geccod.se
De allra första morgontimmarna
Efter en natt med knappt tre timmars osammanhängande sömn på en bullrig flygplats, aktivitet sedan halv fem i morse med incheckning till flyg, en lång föreläsning och några timmars diskussion i basgruppen om våra inlämningsuppgifter, är jag äntligen på väg hem mot min sköna säng.
Det har varit några riktigt bra dagar i England, men just nu vill jag bara sova innan jag kan uppdatera er mer om resan.
Jag bjuder på en iPhonebild så länge - Göteborg i gryningen från ett flygplansfönster:
Väntan
Hmm, det känns lite onödigt att jag kom hit till Säve flygplats två timmar innan planets avgång, då det tog tio minuter att ta sig igenom incheckningen med säkerhetskontrollen.
En riktig liten pluttflygplats!
Aja, nu har jag skrivit respons på en kurskamrats text, så lite bra var det att komma hit tidigt för att bara sitta still och ha det tråkigt.
Titta så litet här är, min vy åt vänster och åt höger:
London weekend!
Om några timmar drar jag till London för att hälsa på min underbara vän Josefine!
Eller, mestadels kommer jag att spendera tid i Southampton, 2 timmar med buss utanför London, där Josefine bor med sin kille Sam. Jag hoppas på riktigt sköna och soliga dagar utan typiskt England-regnrusk!
Flyger hem tiiiidigt på tisdag morgon igen.
Hade tänkt ta med mig nya kameran, men eftersom jag flyger på lite osmidiga tider som inte alls passade med bussarna till Southampton, så får jag spendera två nätter på flygplatsen. Det känns inte så smart att ta med en helt ny kamera som riskerar att bli snodd när man sover mitt ibland en massa folk...
Tog en hel massa bilder när jag var där med min Australiensiska vän Bianca i februari i alla fall. Ett litet urval:
Vi var på bästa nattklubben Koko - helt galet mycket folk och dans, dans, dans!
Här hoppas jag att jag kan fynda!
Vägen till Southampton - inte helt fel!
'Jossan! Imorgon förmiddag ses vi. Tjohej!
Reklambruden
För några månader sedan fotade min vän Kevin Lind mig i en reklam för klockmärket
Jaques Lemans.
Första gången jag stod modell för något, men det gör jag gärna om igen. Riktigt kul!
Hade helt glömt bort att visa bilderna här, men bättre sen än aldrig.
Galet snyggt blev det!
Fotograf: Kevin Lind
Några andra varianter:
Vad tycks?
De andra affischerna som Kevin har gjort för samma klockmärke.
Kevins pappa hittade reklamen i ett skyltfönster i Östersund. Tufft!
Hoppas att jag själv får se den snart!
Så småningom dyker den nog upp i Klockmasters katalog som brukar komma med posten.
Håll utkik!
Mitt kön
Sitter på tåget tillbaka till Göteborg nu.
Jag har haft elva riktigt bra dagar i Norrköping och har hunnit med att träffa näst intill alla jag ville träffa, en del av dem ett flertal gånger till och med.
Jag har haft tid att bara ta det lugnt och umgås med familjen, vara ute och fota, se på film nerbäddad i sängen med lillasyster, gå på bio, fika, festa loss, mysa med katten, plugga en smula, äta god mat och bara ha det bra.
Det behövdes!
Nu är jag lite smått uttråkad, men den här bilden fick mig att fnissa för mig själv igen. Bra placering av poststämpeln? Mitt kök blir...:
Nyår!
Nyårsafton började hur fint som helst - klarblå himmel, frostklädd mark och solsken.
Jag skjutsade Malin till stallet, sedan kom det kusiner med föräldrar på besök från Stockholm, men de fastnade visst inte på bild.
Nyårsklänning på! Ovant med långklänning, men jag gillade det. Kände mig urtjusig!
Så bar det av hem till Marcus.
Alldeles nykläckta Vincent (nåja, snart två månader gammal) var på besök med pappa Patrik.
Hårdrocksunge med hårdrocksmorbror!
Victor och Felicia hängde också uppe hos Marcus ett slag. Jag gjorde en fläta i Victors hår, men den satt inte kvar sådär superbra direkt.
Marcus med en äkta orkidé och en orkidé i plast. Gissa vilken som är vilken!
Tobbe, Emmely och Dylan.
Ullis var där minsann!
En liten iPhone-bild på Marcus syster Sandra med bäbben.
'
Mina förhoppningar:
- Förbättra min tyska
- Bli av med huvudvärken
- Få en bild publicerad i en tidning
- Åka till ett varmt land
- Seriöst organisera och radera bilder från datorn
Så gick vi ut i trädgården för att fira in det nya året.
GOTT NYTT ÅR!
Det blev första januari... och Marcus fyllde 25! Hurra!
Jag, Marcus, Ullis och Dylan blev kvar ett tag och satt och snackade i soffan i vardagsrummet.
Men så blev jag så trött, så trött att jag somnade bums, med klänningen på och allt.
Jag slumrade sött till det här...
...och vaknade till det här! Äntligen lite snö!
En något sliten tjej.
2012 ska bli riktigt ett bra år. Det har jag bestämt!
Hehe, hittade den här bilden på facebook:
Något jag missade...?
Nikon D7000!
Under mellandagarna har jag tagit tag i det här med en ny kamera.
Min gamla Nikon D50 känner jag att jag nu har växt ur efter att ha hängt ihop med den i fem år.
Dessutom hade autofukos lagt av, så det var väldigt knepigt att fota med den endast i manuellt läge. Näst intill omöjligt att se när det var helt skarpt i sökaren eller i displayen, så det blev en liten överraskning om bilderna alls var något att ha tills man kom hem och kunde se dem på datorn.
Men titta här då! En Nikon D7000 fick det bli, för x antal tusenlappar.
Men min förhoppning är att jag på något sätt ska tjäna igen de pengarna genom någon form av fotojobb. Ska göra mitt bästa för att lyckas med det det här året. Konsertfoto har jag saknat som tusan, det vore något det!
Helnöjd med den hittills i alla fall!
Bilderna här under på vår katt Frans-Bertil har tagits med den till exempel. Helt otrolig upplösning där man ser varenda hårstrå i pälsen. Svagt ljus med höga ISO-tal klarar den också av galant utan knappt något brus alls i bilderna.
Ett utsnitt från ungefär en tiondel av ytan på första bilden nedan.
Ute i kylan
